DIAB Serie 90

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
DIAB DS90
TEKS0045412.jpg
Information
OperativsystemD-NIX
ProcessorMotorola 680x0
Klockfrekvens16, 25 eller 33 MHz
Bussbredd24-32 bitar addressbuss
Minne RAM4-512 MB

DIAB Serie 90 var en serie Unix-datorer som introducerades för pressen av Dataindustrier AB i maj 1984, och man angav att dessa var fleranvändarsystem för Unix med bakåtkompatibelt stöd för ABC-DOS som skulle kosta runt 125000 kr.[1] Redan i oktober 1983 hade företaget berättat för återförsäljare inom DataSweden att utvecklingsbolaget Dataindustrier Development AB under ledning av Harrgot Lindmark arbetade med en 16/32-bitars dator och att denna skulle köra en egen version av Unix med namnet D-NIX, samt vara försedd med såväl floppy som hårddisk och med ett minne utbyggbart till 4 MB.[2]

DS90 blev början på vad som kom att kallas DIAB Serie 90. Serie 90 var liksom de flesta datorer från Dataindustrier ännu fullt kompatibel med industridatorsystemet DataBoard 4680 och detta användes som ett led i marknadsföringen.[3] Utöver detta hade de även kortplatser för industristandarden VMEbus. Maskinerna körde DIABs egenutvecklade Unix-variant D-NIX.

ABC 9000 - denna dators utseende är identiskt med den första DS90-maskinen (DS90-00)

Luxorprodukten ABC 9000 var i princip identisk med DS90 så när som på namnskylten på chassit men introducerades inte förrän på Malmömässan i september 1985 och då parallellt med ABC 1600.[4]

Serie 90 vidareutvecklades sedan med stark koppling till Motorola 68000-processorer i olika varianter, DS90-x0 är towervarianter (desktop) med en höjd på c:a 63 cm, medan DS90-x1, DS90-x5 och DS90-x7 är 19" stativvarianter (rackmonterade). En ny produktbeteckning av typen DIABnnnn med fyra siffror infördes under tidigt 1990-tal men DS90-serien kvarstod ändå parallellt.

Supporten för Serie 90, DIAB-maskinerna och D-NIX upphörde i december 1999 eftersom operativsystemet inte var år 2000-säkert.[5]

Datorerna i DS90-serien[redigera | redigera wikitext]

Virtuellt minne[redigera | redigera wikitext]

DS90-maskinerna konstruerades från början för Motorola 68k-familjens CPU:er, och eftersom Unix föredrar att arbeta med virtuellt minne fick den kompletteras med en extern MMU som till en början var DIABs egen konstruktion, snarlikt den minnesaccesskontroller (MAC) som fanns i ABC 1600 men med fullt stöd för paging. De tidigaste DS90-maskinerna använde Motorola 68010 som kunde använda Motorolas egen Motorola 68451 som MMU, men detta ledde till en klockcykels fördröjning i minnesaccesserna så flera tillverkare valde att liksom DIAB göra sin egen MMU.

Eftersom MMU:n var placerad utanför CPU:n kunde maskinens DMA-kontroller använda samma MMU och fick därmed transparens till det virtuella minnet. DIABs egen MMU som användes i DS90-00, DS90-10 och DS90-11 kunde direkt hantera 16 olika processer, om flera processer än så behövde hanteras kunde kontexten bytas ut med extra kod. Varje process kunde ha 128 logiska sidor à 32 KB (totalt maximalt 4 MB virtuellt minne per process) och mot dem svarade upp till 16 fysiskt diskontinuerliga minnesareor.[6]

När Motorola 68020 introducerades skapade Motorola en förbättrad MMU-krets, Motorola 68851 och då började DIAB-maskinerna använda denna.[7]

När Motorola 68030 introducerades hade denna en inbyggd MMU, som DS90-3x och senare modeller använde.

Flyttalsprocessor[redigera | redigera wikitext]

National Semiconductor NS32081 som användes som flyttalsprocessor i de tidiga varianterna av DS90

De tidiga DS90-00, DS90-10 och DS90-11 använde Motorola 68010 och till denna fanns ingen flyttalsprocessor, så DIAB skapade ett gränssnitt för att använda National Semiconductor NS32081 som en accelerator genom explicit anrop från kod, dvs inte genom flyttalsinstruktioner i själva programflödet. Detta såldes som ett tillval till grundkonfigurationen.[6]

När Motorola 68020 lanserades skapade Motorola också en egen flyttalsprocessor, Motorola 68881 som DIAB därefter använde för flyttalsacceleration i DS90-20, DS90-21, DS90-30 och DS90-30S.[7] Stativmodellen DS90-31 använde den något snabbare Motorola 68882.

Motorola 68040 som användes i DS90-4x innehöll även en flyttalsprocessor så den externa komponenten kunde avvaras.

Lagring[redigera | redigera wikitext]

De första datorerna i Serie 90 använde 8" eller 5 1/4" disketter för extern lagring. Man använde standard flexskivekontrollern WD1797 (ett derivat av standardkretsen FD1771).[6]

För permanent lagring hade samtliga datorer hade ett eller flera hårddiskgränssnitt. På de tidigaste datorerna användes SASI (Shugart Associates System Interface),[6] vilket i princip var identisk med det som senare blev standarden SCSI, och alla senare datorer använde SCSI.

Hårdvarans DMA-kontroller kunde hantera så kallade scatter-gather-listor, dvs filer som låg utspridda i datorns virtuella minne kunde kedjas samman och skrivas ner till disk med en enda DMA-operation.[8]

DS90-4x hade 3 x SCSI single ended synkront 10Mtrf/s med hjälp av en Adaptec AIC6250 och FIFO. DS90-x0S hade bara 2 x SCSI.

Varianter[redigera | redigera wikitext]

Modell CPU FPU MMU Max antal CPU:er Klockfrekvens L2 Cache RAM Max RAM VME-kortplatser 4680-kortplatser Lagring Nätverk Referens
DS90-00 (ABC 9000) Motorola 68010 DIAB MAC 1 8 MHz - 1 MB 8 MB 10 (DMI?) 5 1 x SASI LUX-NET (4680) [9]
DS90-10 (kabinett) Motorola 68010 NS32081 DIAB MAC 1 10 MHz - 2 MB 4 MB 2 4 2 x SCSI Ethernet kit (4680) [10][6]
DS90-11 (stativ) Motorola 68010 NS32081 DIAB MAC 1 10 MHz - 2 MB 4 MB - 3 2 x SCSI Ethernet kit (4680) [11][6]
DS90-20 (kabinett) Motorola 68020 Motorola 68881 Motorola 68851 2 16,67 MHz 32 KB 4 MB 12 MB 3 4 eller 32 2 x SCSI Ethernet kit (4680) [12][7][13][14]
DS90-21 (stativ) Motorola 68020 Motorola 68881 Motorola 68851 4 16,67 MHz 32 KB 4 MB 28 MB 6 3 2 x SCSI Ethernet kit (4680) [15][7][13][14]
DS90-30 (kabinett) Motorola 68030 Motorola 68881 (inbyggd) 2 25 MHz 64 KB 8 MB 40 MB 4 2 3 x SCSI KOM-KIT II (VME) X.25/Ethernet [16]
DS90-30S (kabinett) Motorola 68030 Motorola 68881 (inbyggd) 1 16 MHz - 4 MB 20 MB 3 2 2 x SCSI Ethernet Thin+AUI på moderkortet [17]
DS90-31 (stativ) Motorola 68030 Motorola 68882 (inbyggd) 4 33 MHz 64 KB 8 MB 56 MB 6 2 3 x SCSI KOM-KIT II (VME) X.25/Ethernet [18][13][19]
DS90-40 (kabinett) Motorola 68040 (inbyggd) (inbyggd) 2 25 MHz 3 x SCSI [13]
DS90-40S (kabinett) Motorola 68040 (inbyggd) (inbyggd) 1 25 MHz 2 x SCSI Ethernet Thin+AUI på moderkortet [13]
DS90-41 (stativ) Motorola 68040 (inbyggd) (inbyggd) 4 33 MHz 64 KB 8 MB 128 MB 6 2 3 x SCSI KOM-KIT II (VME) X.25/Ethernet [20][13]
DS90-45 (stativ) Motorola 68040 (inbyggd) (inbyggd) 4 33 MHz 64 KB 8 MB 128 MB 6-26 - 3 x SCSI [21]
DS90-47 (stativ) Motorola 68040 (inbyggd) (inbyggd) 6 33 MHz 64 KB 32 MB 1 GB 6-26 - 3 x SCSI Ethernet Thin+AUI på moderkortet [22]

DS90-10 och DS90-20 såldes även i budgetvarianterna DS90-10E och DS90-20E utan externa bussar (VME och 4680). De kunde uppgraderas till DS90-20 och DS90-30 med ett extra kretskort.

DS90-20 kunde som alternativ till en extra 68020-processor förses med en extra 68030-processor på 25 MHz, och blev därmed ett assymetriskt system.[12] DS90-21 kunde på samma vis förses med upp till tre extra CPU-kort som kunde vara 68020 eller 68030 med skilda frekvenser.[15]

DS101 var rent en DS90-31 med industridesign av konstnären Richard Hamilton, som designades vid Ohio Scientifics kontor i New Haven 6 st av dessa tillverkades, och finns representerade på Tate Britain, New York och Moderna museet.[23]

Alla DS90-4x hade en MC68020 som bootade maskinen och som efter boot övergick till att endast agera DMA samt scrubber av ECC minne. Alla DS90-4x saknade minne på moderkortet, hade Nx serieportar och ett VME bakplan.

DS90 såldes som OEM-produkt till andra företag än Luxor, bland annat Cromemco (och senare nya ägaren Dynatech Computer Systems) och Ohio Scientific. Statskontoret konstaterar även att Norsk Data ND-5020 är identisk med DS90-20 och ND-5021 är identisk med DS90-21.[24]

Datorerna i DIABnnnn-serien[redigera | redigera wikitext]

DIAB Data DIAB2450

Under det tidiga 1990-talet infördes en ny produktbeteckning och vissa av datorerna bytte namn till DIAB istället för DS. Dessa datorer var alla baserade på Motorola 68030 eller 68040 och hade en speciell kortplats på moderkortet för ETHERNET-KIT II för att ansluta Ethernet thinwire eller AUI.

Modell CPU FPU Max antal CPU:er Klockfrekvens L2 Cache RAM Max RAM VME-kortplatser 4680-kortplatser Lagring Nätverk Referens
DIAB1420 (kabinett) Motorola 68030 Motorola 68881 1 16 MHz 4 MB 20 MB 4 2 1 x SCSI ETHERNET-KIT II [25][26]
DIAB2320 Motorola 68030
DIAB2340 (stativ) Motorola 68040 (inbyggd) 1 16 MHz 4 MB 128 MB 4 2 1 x SCSI ETHERNET-KIT II [27][26]
DIAB2420 (kabinett) Motorola 68040 (inbyggd) 1 25 MHz 4 MB 32 MB 4 2 1 x SCSI ETHERNET-KIT II [28][26]
DIAB2430 (kabinett) Motorola 68040 (inbyggd) 2 25 MHz 64 KB 8 MB 128 MB 4 2 3 x SCSI [29][26]
DIAB2440 Motorola 68040 (inbyggd)
DIAB2450 (kabinett) Motorola 68040 (inbyggd) 2 8 MB 128 MB 4 2 3 x SCSI [30]
DIAB2470 (kabinett) Motorola 68040 (inbyggd) 4 32 MB 512 MB 4 2 3 x SCSI [31]

I vissa källor förekommer namnen DIAB9030 och DIAB9031 men det är okänt vilka servrar detta är eller om de ens existerat.

Industriell System Generation 90 (ISG90)[redigera | redigera wikitext]

Industridatorer i en serie som kallades Industriell System Generation 90 (ISG90) var 19" rackmonterade och använde Europakortformat för olika insticksmoduler med VME eller DataBoard 4680.

Varianter[redigera | redigera wikitext]

Modell CPU FPU Max antal CPU:er Klockfrekvens RAM Max RAM VME-kortplatser 4680-kortplatser Lagring Nätverk Referens
DIAB1130 Motorola 68030 Motorola 68882 1 16 MHz 4 MB 8 MB - 10 1 x SCSI [26][32]
DIAB1320 Motorola 68030 Motorola 68882 1 16 MHz 4 MB 20 MB 4 2 1-3 x SCSI [26][32]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Ny svensk minidator ökar ABC 80s livslängd”. Dagens Industri. 11 maj 1984. 
  2. ^ ”16/32-bitars dator utvecklas av Diab”. DataSweden Magazine: s. 10, 13. 1983. 
  3. ^ Ett helt nytt systemtänkande från Dataindustrier AB. Dataindustrier AB. https://www.abc80.net/archive/luxor/DS90/Ett-helt-nytt-systemt%c3%a4nkande-fr%c3%a5n-dataindustrier.pdf. 
  4. ^ Sjöström, Roland (1996). ”1984 Nokia köper Luxor, IBM marknadsledande”. Positionering under strategisk osäkerhet - Luxor Datorer och persondatorbranschen. Linköping Studies in Management and Economics, Dissertations no 30. "2". Linköping: Ekonomiska institutionen, Linköpings tekniska högskola. sid. 143-167. Libris 2153372. ISBN 91-7871-699-3 
  5. ^ ”Information om D-nix”. Bull Sverige. 15 september 2000. Arkiverad från originalet den 7 september 2001. https://web.archive.org/web/20010907134338/http://www.integris.se/kontakta_oss/online_support/oppna_system.asp#dnix. Läst 2 januari 2020. 
  6. ^ [a b c d e f] DS90 1110-1x DS90-1x Computer Board E. Täby: Diab Data AB. 1989. https://dflund.se/~triad/diab/archive/DS90-1x/Diab_DS90-1x_datasheet.pdf. Läst 3 januari 2020 
  7. ^ [a b c d] DS90 1121-30 DS90-2x Computer Board B. Täby: Diab Data AB. 1989. https://dflund.se/~triad/diab/archive/DS90-2x/Diab_DS90-2x_datasheet.pdf. Läst 3 januari 2020 
  8. ^ Operativsystemet D-NIX. Täby: Diab Data AB. 1990. sid. 21. https://dflund.se/~triad/diab/archive/D-NIX/D-NIX%205-3.pdf 
  9. ^ System ABC1600 och ABC9000. Luxor Datorer. 1986. sid. 16-19. https://dflund.se/~triad/diab/archive/1986%20System%20ABC%201600%20och%20ABC%209000.pdf. Läst 3 januari 2020 
  10. ^ System Configuration DS90-10E (DS90-10). Täby: Diab Data AB. https://dflund.se/~triad/diab/archive/DS90-1x/DS90-10E%20Config.pdf. Läst 9 februari 2020 
  11. ^ System configuration DS90-11. Täby: Diab Data AB. https://dflund.se/~triad/diab/archive/DS90-1x/DS90-11%20Config.pdf. Läst 9 februari 2020 
  12. ^ [a b] Konfiguration DS90-20E. Täby: Diab Data AB. https://dflund.se/~triad/diab/archive/DS90-2x/DS90-20E%20Config.pdf. Läst 9 februari 2020 
  13. ^ [a b c d e f] Lindell, Mikael (1990-03-13), Offert utbyggnad av FELIX, Täby: DIAB Data 
  14. ^ [a b] Basdatorsystem: Struktur 90 System: Utvärdering. "U:84". Stockholm: Statskontoret. 1987-06-25. sid. 78. Libris 7624791. ISBN 91-7220-035-9 
  15. ^ [a b] Konfiguration DS90-21. Täby: Diab Data AB. https://dflund.se/~triad/diab/archive/DS90-2x/DS90-21.pdf. Läst 9 februari 2020 
  16. ^ Konfiguration DS90-30. Täby: Diab Data AB. https://dflund.se/~triad/diab/archive/DS90-3x/DS90-30%20Config.pdf. Läst 9 februari 2020 
  17. ^ Konfiguration DS90-30S. Täby: Diab Data AB. https://dflund.se/~triad/diab/archive/DS90-30S/DS90-30S%20Config.pdf. Läst 9 februari 2020 
  18. ^ Konfiguration DS90-31. Täby: Diab Data AB. https://dflund.se/~triad/diab/archive/DS90-3x/DS90-31%20Config.pdf. Läst 9 februari 2020 
  19. ^ Basdatorer - utvärdering. "1990:8" (1200). Stockholm: Statskontoret. 1990. sid. 183-184. ISBN 91-7220-136-3 
  20. ^ Konfiguration DS90-41. Täby: Diab Data AB. https://dflund.se/~triad/diab/archive/DS90-41/DS90-41%20Config.pdf. Läst 9 februari 2020 
  21. ^ Configuration DS90-45. Täby: Diab Data AB. https://dflund.se/~triad/diab/archive/DS90-45/DS90-45%20Config.pdf. Läst 9 februari 2020 
  22. ^ Configuration DS90-47. Täby: Diab Data AB. https://dflund.se/~triad/diab/archive/DS90-47/DS90-47%20Config.pdf. Läst 9 februari 2020 
  23. ^ McKever, Rosalind (05 2015). ”Diab DS-101 Computer 85-9”. Tate Britain. https://www.tate.org.uk/art/artworks/hamilton-diab-ds-101-computer-t07124. Läst 6 augusti 2019. 
  24. ^ Basdatorsystem: Struktur 90 System: Utvärdering. "U:84". Stockholm: Statskontoret. 1987-06-25. sid. 79, 212-216. Libris 7624791. ISBN 91-7220-035-9 
  25. ^ Configuration DIAB1420. Täby: Diab Data AB. https://dflund.se/~triad/diab/archive/DIAB1420/DIAB1420%20Config.pdf. Läst 9 februari 2020 
  26. ^ [a b c d e f] Nordelius, Sven (23 september 1991). ”Svenska datorsystem med UNIX, del 1”. Verkstäderna (10): sid. 53. https://dflund.se/~triad/diab/archive/1991%20Verkst%c3%a4derna%20Sven%20Nordelius.pdf. Läst 31 oktober 2019. 
  27. ^ Configuration DIAB2340. Täby: Diab Data AB. https://dflund.se/~triad/diab/archive/DIAB2340/DIAB2340%20Config.pdf. Läst 9 februari 2020 
  28. ^ Configuration DIAB2420. Täby: Diab Data AB. https://dflund.se/~triad/diab/archive/DIAB2420/DIAB2420%20Config.pdf. Läst 9 februari 2020 
  29. ^ Configuration DIAB2430. Täby: Diab Data AB. https://dflund.se/~triad/diab/archive/DIAB2430/DIAB2430%20Config.pdf. Läst 9 februari 2020 
  30. ^ Configuration DIAB2450. Täby: Diab Data AB. https://dflund.se/~triad/diab/archive/DIAB2450/DIAB2450%20Config.pdf. Läst 9 februari 2020 
  31. ^ Configuration DIAB2470. Täby: Diab Data AB. https://dflund.se/~triad/diab/archive/DIAB2470/DIAB2470%20Config.pdf. Läst 9 februari 2020 
  32. ^ [a b] CPU30+EXP30 Kit Module description. Täby: DIAB DATA AB. 1990-11-12. https://dflund.se/~triad/diab/archive/DIAB1130/Diab1130_CPU_EXT_datasheet.pdf. Läst 8 februari 2020