Dagar som skakat världen

Från Wikipedia
Dagar som skakat världen
(Октябрь – Десять дней, которые потрясли мир)
Dagar som skakat världen
Dagar som skakat världen
RegissörSergej Eisenstein
Grigorij Aleksandrov
ManusSergej Eisenstein
Grigorij Aleksandrov
Baserad påTio dagar som skakade världen av
John Reed
OriginalmusikEdmund Meisel (1928)
Dmitrij Sjostakovitj (1967)
FotografEduard Tisse
KlippningEsfir Tobak (1967)
ProduktionsbolagSovkino (1928)
Mosfilm (ljudversion 1967)
DistributionSofus Berg Film 1928
Föreningsfilmo 1970
Sandrew Film & Teater AB 1973
Premiär
Speltid104 minuter
LandSovjetunionen
Språkryska
IMDb SFDb Elonet
Dagar som skakat världen.

Dagar som skakat världen (ryska: Октябрь – Десять дней, которые потрясли мир) är en sovjetisk stumfilm från 1928 av regissörerna Sergej Eisenstein och Grigorij Aleksandrov.[1]

Filmen beställdes av den sovjetiska regeringen för att fira tioårsjubileet av oktoberrevolutionen.[2]

Handling[redigera | redigera wikitext]

Filmen handlar om ryska revolutionen och beskriver händelserna som ledde fram till oktoberrevolutionen, den tar sin början i februari 1917 med en grupp revolutionärer som river ned en staty av tsar Alexander III. Den provisoriska regeringen bildas och Rysslands deltagande i första världskriget fortgår. Filmen visar hur Lenin återvänder från exil och hyllas av stora folkmassor. Sedan visas massakern på bolsjeviker under julioroligheterna och Kornilovs kuppförsök. Efter det skildras händelserna under oktoberrevolutionen och filmens klimax visar stormningen av Vinterpalatset och störtandet av den provisoriska regeringen.

Medverkande[redigera | redigera wikitext]

  Vasilij N. Nikandrov  –  Lenin
  Nikolaj Popov  –  Kerenskij
  Ljasjenko  –  Konovalov
  Boris Livanov  –  Teresjtjenko
  Eduard Tisse  –  en tysk officer
  Sokolov  –  Vladimir Antonov-Ovsejenko
  Nikolaj Podvoiskij  –  Nikolaj Podvoiskij

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

I samband med tioårsjubileet av oktoberrevolutionen beställdes ett antal filmer av den sovjetiska regeringen. Eisenstein och hans grupp arbetade med Kampen för jorden men tilldelades ett nytt projekt. De fick instruktionerna att arbetet med filmen skulle inledas den 1 januari 1927, att produktionen skulle ta nio månader och att filmen skulle innehålla förberedelser för revolutionen, dess centrala skeenden i Petrograd samt episoder ur inbördeskriget.[3]

Produktion[redigera | redigera wikitext]

På grund av projektets stora omfång gick de första tre månaderna åt till att skriva manus. Aleksandrov hade ursprungligen inte varit med i förberedelserna då förhoppningen funnits att han skulle kunna fortsätta arbeta på Kampen för jorden, han blev dock snabbt anlitad för att hjälpa till med manus och regi.[3] Manuset baserades på den stora mängden dokumentärt material som fanns från revolutionen samt på John Reeds bok Tio dagar som skakade världen.[2][4]

De första scenerna filmades 13 april 1927, inspelningen ägde rum på de platser där de historiska händelserna skett. Regissörerna fick tillgång till stora resurser, bland annat den sovjetiska armen och flottan, de fick också tillgång till kryssaren Aurora.[2][3]

Istället för att ha traditionella protagonister utvecklade Eisenstein vidare det han kallade "masseposet", där massorna istället för en individuell hjälte driver berättelsen framåt. Han valde att använda sig av dubbelgångare för att spela viktiga historiska figurer, bland annat spelades Lenin av Vasilij Nikandrov, en lastbilschaufför från Uralbergen. En av få professionella skådespelare var Boris Livanov från Konstnärliga teatern i Moskva som var mycket lik en av ministrarna och tog rollen på grund av sin vänskap med Eisenstein.[3][5]

Lansering[redigera | redigera wikitext]

När filmen var färdig i november 1927 var den strax under fyra timmar lång, men medan Eisenstein spelade in Dagar som skakat världen hade Josef Stalin tagit makten över politbyrån från Lev Trotskij och regissören tvingades klippa ned filmen med över en tredjedel av den totala längden för att undvika referenser till Trotskij.[2] På grund av att Eisenstein blev sjuk och den stora mängden klippningsarbete som behövde göras kunde bara några enstaka scener visas för publik under revolutionens årsdag den 7 november 1927. Först den 14 mars 1928 hade den färdiga filmen premiär på Bolsjojteatern i Moskva.[6]

Den ursprungliga titeln var enbart Oktober men den omklippta versionen som lanserades internationellt kallades Oktober – Tio dagar som skakade världen för att stärka kopplingen till John Reeds berömda bok som varit en av Eisensteins källor.[7][8]

Mottagande[redigera | redigera wikitext]

Dagar som skakat världen fick ett varmt mottagande utomlands men i Sovjetunionen fick filmen hårdare kritik.[3] Av ryska kritiker attackerades Eisenstein för sin "formalistiska excess"[2] och för att återigen ha skapat en film som var för svårtillgänglig för den sovjetiska publiken.[9]

Scener och bilder från filmen har senare använts som om de vore autentiska dokumentationer av bland annat Lenins tal och stormningen av Vinterpalatset.[4][5][7]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Oktjabr' (1927). Svensk Filmdatabas. Läst 17 oktober 2017.
  2. ^ [a b c d e] History of the motion picture: The silent years, 1910-27. Encyclopædia Britannica. Läst 17 oktober 2017.
  3. ^ [a b c d e] Leyda, Jay. 1960. Kino: A History of the Russian and Soviet Film. London: George Allen & Unwin. s. 223, 231 - 241
  4. ^ [a b] Gerner, Kristian. (7 november 2007). Oktoberfesten är inställd. Svenska Dagbladet. Läst 17 oktober 2017.
  5. ^ [a b] Kizirian, Shari. (mars 2011). October: The End of a Revolution. Senses of Cinema. Läst 17 oktober 2017.
  6. ^ Braun, Maxi. 2012. Die nie überwundenen Barrikaden - Oktober (1927) als Quelle zur Konstruktion des Mythos der russischen Revolution von 1917. I WerkstattGeschichte 60. Essen: Klartext Verlag. s. 99.
  7. ^ [a b] Taylor, Richard. 1998. Film Propaganda: Soviet Russia and Nazi Germany. London: I.B.Tauris. s. 63-64.
  8. ^ Sperber, Murray. 1977. Eisenstein’s October. I Jump Cut, no. 14. s. 15-22
  9. ^ Taylor, Richard. 2004. The Montage Principle: Eisenstein in New Cultural and Critical Contexts. I Volym 21 av Critical studies. Rodopi. s. 34.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]