Daggmaskar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Benämningen daggmaskar används ibland även för den högre grupperingen fåborstmaskar (Oligochaeta).
Daggmaskar
Miñoca.earthworm.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djurriket
Animalia
Stam Ringmaskar
Annelida
Klass Gördelmaskar
Clitellata
Underklass Fåborstmaskar
Oligochaeta
Ordning Haplotaxida
Familj Daggmaskar
Lumbricidae
Vetenskapligt namn
§ Lumbricidae
Hitta fler artiklar om djur med

Daggmaskar (Lumbricidae) är en familj i ordningen Haplotaxida. De är tvåkönade (hermafroditer) med fyra par korta borst på varje segment. De för oss vanligaste arterna av daggmask är mycket viktig för jordens ekologi.

Det finns 2000 sorters daggmaskar i världen, varav 14 i Sverige.[källa behövs] Den längsta i Sverige kan bli 30 centimeter lång. Den största daggmasken är den sydafrikanska jättedaggmasken som kan bli upp till 7 meter lång. Daggmaskar bidrar till nedbrytandet av växtmaterial och på så sätt bidrar till hur den lokala jordmånen ser ut. Systematiken är omstridd.

Arter går att identifiera med en bestämningsnyckel utarbetad av Lofs.[1] Det är ett enkelt schema som tar fasta på detaljer i signalementet, eller beteendet som daggmasken har, art för art. De största i Sverige är Lumbricus terrestris och Allolobophora longa som blir upp till 30 cm långa och är ljusröda, men även kompostmaskar som Eisenia foetida som bara blir 10 cm långa och är nötbruna till lila.[källa behövs]

Släkten[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Astrid Lofs-Holmin (1984). ”Daggmasken - en presentation”. http://www.vaxteko.nu/html/sll/slu/semin_vaxtodlingslara/SEV917/SEV917.HTM.