Dagjämning

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Symbol för solstånd och dagjämningar Tidpunkter för dagjämningarna och solstånden (UTC+00)
Vårdagjämning
Mars
Sommarsolstånd
Juni
Höstdagjämning
September
Vintersolstånd
December
År Dag Tid Dag Tid Dag Tid Dag Tid
2010 20 17:32 21 11:28 23 03:09 21 23:38
2011 20 23:21 21 17:16 23 09:05 22 05:30
2012 20 05:14 20 23:09 22 14:49 21 11:12
2013 20 11:02 21 05:04 22 20:44 21 17:11
2014 20 16:57 21 10:51 23 02:29 21 23:03
2015 20 22:45 21 16:38 23 08:21 22 04:48
2016 20 04:30 20 22:34 22 14:21 21 10:44
2017 20 10:29 21 04:24 22 20:02 21 16:28
2018 20 16:15 21 10:07 23 01:54 21 22:23
2019 20 21:58 21 15:54 23 07:50 22 04:19
2020 20 03:50 20 21:44 22 13:31 21 10:02
2021 20 09:37 21 03:32 22 19:21 21 15:59
2022 20 15:33 21 09:14 23 01:04 21 21:48
2023 20 21:25 21 14:58 23 06:50 22 03:28
2024 20 03:07 20 20:51 22 12:44 21 09:20
2025 20 09:02 21 02:42 22 18:20 21 15:03
2026 20 14:46 21 08:25 23 00:06 21 20:50
2027 20 20:25 21 14:11 23 06:02 22 02:43
Källa: Earth's Seasons — Naval Oceanography Portal (engelska)

och från 2021 Solstice and Equinox Table Courtesy of Fred Espenak, www.Astropixels.com (engelska)

Dagjämning (lat. aequinoctium), är den tidpunkt, då solens medelpunkt, vid denna himlakropps skenbara omlopp kring jorden (egentligen är det jorden som roterar kring sin axel), sammanfaller med ekvatorn. (Att solen skulle kretsa kring jorden, i stället för tvärtom, trodde många fram till 1600-talet.)

Solens upp- och nedgång sker när solskivans överkant tangerar den "skenbara" horisonten.

Vårdagjämningen är inte en dag, utan en ögonblicklig händelse som inträffar vid en bestämd tidpunkt vid olika klockslag på skilda ställen på jorden, beroende på i vilken tidszon man befinner sig.

Vid 60 graders latitud går solen upp i 30 graders vinkel mot horisonten, vilket innebär att jorden roterar dubbelt så långt (100' i stället för 50'[1]) som vid ekvatorn vilket gör skillnaden i tid till den dubbla. Dagen är således tolv timmar och 14 minuter vid dagjämningarna. Den blå linjen representerar horisonten om jorden saknat atmosfär (d.v.s. jordytans tangentialplan), medan den röda linjen representerar den "skenbara" horisonten som skapas genom refraktionen. Därtill kommer solens skenbara radie.
Equinox ses från platsen för Pizzo Vento i Fondachelli-Fantina, Sicilien

Solen borde under det dygn då dagjämningen inträffar vara synlig i tolv timmar och osynlig (från jorden) i tolv timmar: alltså dag och natt borde vara lika långa över hela jorden. Men eftersom soluppgång räknas från då solskivans överkant blir synlig respektive osynlig vid solnedgång, och eftersom solstrålarna bryts i atmosfären vilket leder till att solen syns trots att den egentligen befinner sig under horisonten, så blir dagen längre än natten. Skillnaden är cirka en kvart vid ekvatorn, men ökar mot polerna (vid 60° latitud cirka en halvtimme, vid 75° cirka en timme).

Då ekvatorn har två skärningspunkter med ekliptikan, har året två sådana dagar, 20 eller 21 mars och 22 eller 23 september, variationen beror bl.a. på skottdagarna. De punkter av ekvatorn, i vilka en sådan skärning inträffar, kallas dagjämningspunkter.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Dividera 50' med sin 30° = 0,5.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]