Damast

Från Wikipedia
Version från den 5 december 2013 kl. 09.48 av Sjundebot (Diskussion | Bidrag) (clean up, rättar stavfel: tvunga → tvungna med AWB)

Damast, vävteknik av jacquardtyp som fordrar särskilda anordningar i vävstolen (ofta en särskild damastvävstol) och uppsättningar som kan åstadkomma mönster med konturkaraktär i väven. Just växelverkan mellan inslag och varp i satinuppsättning ger den avsedda glansverkan.

Damast var förr vanligt till servietter (introducerade omkring 1500) och vita linnedukar, men också som möbeltyger.

Damasten härstammar från Orienten, och fick sitt namn av Damaskus, varifrån stora mängder damast importerades till Italien från medeltiden och framåt.[1]

Under 1300- och 1400-talen vävdes damast i sidenväverierna I Norditalien, varifrån tekniken överfördes till Flandern1400-talet med en specialisering på damastdukar i linne, och Damas de Flandre hörde under början av 1400-talet till de mest exklusiva dukarna under den tiden. Omkring 1500 blev figurframställningar på damastdukarna moderna. Ofta valdes motiv ur Gamla och Nya Testamentet, men det vävdes även dukar med vapen och empblem. Senare blev antika motiv förekommande. Flanderns främsta verkstäder i Courtrai och Malines var dominerande på marknaden. I Courtrai gjorde både Frans I av Frankrike och Henrik VIII av England betydande beställningar, och i Malines vävaren Jaques Hochboosch som 1528 fick en stor beställning på uppdrag av Gyllene skinnets orden. Flanderns betydelse för damastväveriet kom att upphöra omkring 1580, då hugenottförföljelserna börjande och mängder av vävare var tvungna att fly. De flesta tog sig över till Holland, där Haarlem under 1600-talet blev ett nytt centrum för damastväveriet.[1]

Vävar i damastteknik från tiden omkring 1600 finns bevarade på Nordiska museet och Kulturen i Lund med motiv från Skapelsen och syndafallet, samt med Judit och Holofernes. Kulturen i Lund äger även en damastduk föreställande Abrahams offer, vävd i Courtrai under 1500-talets andra häft.[1]

Damastvävningen introducerades i Sverige på 1600-talet. På 1700-talet grundades Flors och Vadstena linnemanufaktori där damastvävning förekom.[2]

Berömda damastvävare på 1900-talet har varit:

Damastduk vävd vitt i vitt

Mönstret framträder trots att inslag och varp är av samma färg. Duken är vävd med harneskutrustning i en damastvävstol. Enklare variant av damast vävs med dragutrustning.

I en liten hopfällbar vävstol kan man till och med väva damast med plockteknik, där man trampar fram skälet, som kompletteras med plockning av mönsterbilden inom skälet.

Ett oxellöv i plockad damast.

Etymologi

Vävsättet för åstadkomma damastväv uppkom ursprungligen i staden Damaskus (Damas på franska och flera andra språk), vilket avspeglat sig på vävens namn: Tyg från Damaskus.

Se även

Noter

  1. ^ [a b c] Duk och damast, Märta Lindström i Kulturens årsbok 1958
  2. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord damast)

Externa länkar