Damspelen 1923

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Damspelen 1923
PlatsMonte Carlo
Tidpunkt47 april
År1923
Georgette Gagneux
Mary Lines
Hilda Hatt
Thérèse Brulé
Francesca Pianzola

Damspelen 1923 (franska Jeux Athletiques Féminins,[1] även Jeux Olympiques Féminins och Monte Carlo-spelen[2]) var den fjärde internationella tävlingen i friidrott för damer, tävlingen hölls 4[3][4] april till 7[5][6] april[7]1923[8] i Monte Carlo[9][10] i Monaco.[11][12] Turneringen kallades formellt "Les Jeux Athlétiques Féminins à Monté Carlo". Idrottsspelen va en uppföljare till Damolympiaden 1921 och Damspelen 1922.

Tävlingarna[redigera | redigera wikitext]

Tävlingen organiserades[2] som damolympiaden året innan av damfriidrottsförbundet Fédération des Sociétés Féminines Sportives de France (FSFSF) under ordförande Alice Milliat[9] i samarbete med Camille Blanc[7] som var ordförande för "International Sporting Club de Monaco"[13] och tillkom som en fortsatt protest mot Internationella olympiska kommittén:s (IOK) policy att inte tillåta kvinnor till friidrottsgrenar vid OS 1924.

Tävlingen samlade deltagare[8] från 8[12] nationer:[7] Belgien, Danmark, Frankrike, Italien, Monaco, Schweiz, Storbritannien och Tjeckoslovakien. Idrottsspelen blev ett betydande framsteg för damidrotten.

Lag Land Deltagare
1
Belgien Belgien
?
2
Danmark Danmark
?
3
Frankrike Frankrike
?
4
Italien Italien
?
5
Monaco Monaco
?
6
Schweiz Schweiz
?
7
Storbritannien Storbritannien
?
8
Tjeckoslovakien Tjeckoslovakien
?

Deltagarna tävlade[6][11][7] i 11 friidrottsgrenar:[3][4] löpning ( 60 meter, 250 meter, 800 meter, stafettlöpning 4 x 75 meter, stafettlöpning 4 x 175 meter och häcklöpning 65 meter, höjdhopp, längdhopp, spjutkastning, kulstötning och Femkamp.[10] Turneringen innehöll även[11][7] uppvisningstävlingar i basketboll, gymnastik och rytmisk gymnastik.

Idrottsspelen hölls vid "Tir aux Pigeons"[6] (en anläggning för lerduveskytte) i parken Les jardins du Casino nedanför kasinot i stadsdelen[9][11] Monte Carlo.[2][1] Under tävlingarna närvarade bland andra även Ludvig II av Monaco, Prinsessan Charlotte av Monaco och Prins Pierre av Monaco.[8]

I samband med evenemanget hölls även ett gymnastikevenemang[7] ("La Quatrième Fête Fédérale de Gymnastique et d'Éducation Physique Féminines"[13] i stadsdelen Fontvieille med cirka 1200 deltagare från 71 idrottsklubbar.[13]

Medaljörer, resultat[redigera | redigera wikitext]

I stort sett samtliga medaljplatser gick till tävlande från Frankrike och Storbritannien.

Placeringar[14][3][4] i respektive[10][5][6] gren:[1][11]

Gren Guld Silver Brons
60 meter Nora Callebout
Storbritannien Storbritannien
7,9 sek Ivy Lowman
Storbritannien Storbritannien
Georgette Gagneux
Frankrike Frankrike
250 meter Nora Callebout
Storbritannien Storbritannien
41,0 sek Marie Mejzlíková I
Tjeckoslovakien Tjeckoslovakien
Monnet
Frankrike Frankrike
800 meter Marcelle Neveu
Frankrike Frankrike
2.35,6 min Mary Lines
Storbritannien Storbritannien
Hilda Hatt
Storbritannien Storbritannien
Stafett 4 x 75 meter Storbritannien
Storbritannien
Frankrike
Frankrike
Tjeckoslovakien
Tjeckoslovakien
Stafett 4 x 175 meter Storbritannien
Storbritannien
Frankrike
Frankrike
Belgien
Belgien
Häcklöpning 65 meter Ivy Lowman
Storbritannien Storbritannien
11,3 sek Maes
Belgien
Thérèse Brulé
Frankrike Frankrike
Höjdhopp Ivy Lowman
Storbritannien Storbritannien
1,47 m Elise van Truyen
Belgien Belgien
1,44 m Sophie Eliott-Lynn
Storbritannien Storbritannien
1,40 m
Längdhopp Sylvia Stone
Storbritannien Storbritannien
4,85 m Marie Mejzlíková I
Tjeckoslovakien Tjeckoslovakien
4,71 m Elise van Truyen
Belgien Belgien
4,61 m
Spjutkastning
två-hands*
Louise Groslimond
Schweiz Schweiz
44,94 m Francesca Pianzola
Schweiz Schweiz
44,88 m Sophie Eliott-Lynn
Storbritannien Storbritannien
43,56 m
Kulstötning
två-hands* 3,628 kg
Marie Mejzlíková I
Tjeckoslovakien Tjeckoslovakien
17,05 m Florence Hurren
Storbritannien Storbritannien
16,60 m Františka Vlachová
Tjeckoslovakien Tjeckoslovakien
16,11 m
Femkamp Simone Chapoteau
Frankrike Frankrike
Ivy Lowman
Storbritannien Storbritannien
Sophie Eliott-Lynn
Storbritannien Storbritannien
Elise van Truyen
Belgien Belgien
delad
  • Vid kastgrenarna spjutkastning och kulstötning kastade varje tävlande dels med höger hand och dels med vänster hand, därefter adderades respektive bästa kast till ett slutresultat.

Sophie Eliott-Lynn tävlade senare även vid[10] Damolympiaden 1926 i Göteborg där hon slutade på en 4.e plats i spjutkastning.

Marie Janderovás resultat i uttagningarna i spjutkastning med 25,50 meter var inofficiellt världsrekord, i totalresultat slutade hon dock på en 5.e plats med 42,11 meter. världsrekordhållaren i löpning 800 meter Georgette Lenoir och Violette Morris deltog också i tävlingen dock utan att nå medaljplats.

Basketbolltävlingen vanns av Lag Frankrike efter finalseger mot Lag Storbritannien med 19-1.

En särskild minnesmedalj präglades till turneringen.

Eftermäle[redigera | redigera wikitext]

Tävlingen blev en stor framgång och ett betydande steg för damidrotten men blev den sista av 3 Monte Carlo-spelen. Friidrottstävlingarna fortsatte dock därefter under beteckningen Damolympiaden där första tävling hade hållits redan 20 augusti 1922 i Paris. 1924 hölls även en särskild damtävling i London.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Athlétisme Féchain Athlétique Club, Sylvain Charlet (läst 4 januari 2017)
  2. ^ [a b c] Women in Athletics - from 1900 - 1950 Literature of Track and Field Athletics (ATHLOS) (läst 4 januari 2017)
  3. ^ [a b c] Les Jeux Athlétiques Féminins de Monte Carlo Arkiverad 17 februari 2017 hämtat från the Wayback Machine. L'Éclaireur de Nice, 5 april 1923, sida 2, även 6 april sida 2 och 7 april sida s 2 (läst 8 mars 2017)
  4. ^ [a b c] Les III:e Jeux Féminins de Monte Carlo Arkiverad 18 februari 2017 hämtat från the Wayback Machine. Le Petit Niçois, 5 april 1923 sida 5, även 6 april sida 2 och 7 april sida 4 (läst 8 mars 2017)
  5. ^ [a b] Track and Field Statistics Brinkster.net (läst 4 januari 2017)
  6. ^ [a b c d] Jeux Mondiaux Féminins 7) Résultats par année, sida 7-8, Commission Documentation et Histoire, cdm.athle.com (läst 8 mars 2017)
  7. ^ [a b c d e f] Bernett, Hajo: Die ersten olympischen Wettbewerbe im internationalen Frauensport Sozial- und Zeitgeschichte des Sports, Heft 2/1988 (Jg 2), sida 66-86 (ISSN 0931-7031) (läst 4 januari 2017)
  8. ^ [a b c] The Women's Olympic Games Comité Olympique Monégasque (läst 4 januari 2017)
  9. ^ [a b c] Gertrud Pfister: Frauen und Olympische Spiele Arkiverad 2 februari 2017 hämtat från the Wayback Machine. Deutsche Olympische Sportbund, 2002 (DOSB) (läst 4 januari 2017)
  10. ^ [a b c d] Markula, Pirkko: Feminist Sport Studies: Sharing Experiences Of Joy And Pain SUNY Press, 2005, sida 178-179 (ISBN 9780791465301) (läst 4 januari 2017)
  11. ^ [a b c d e] Sylvain Charlet: Rétrospective de l'athlétisme féminin, sida 8 Association des Entraineurs d’Ile de France d’athlétisme (AEIFA) (läst 4 januari 2017)
  12. ^ [a b] Échos & Nouvelles Journal de Monaco 10 april 1923, sida 1 (läst 8 mars 2017)
  13. ^ [a b c] Échos & Nouvelles Journal de Monaco 3 april 1923, sida 3 (läst 4 januari 2017)
  14. ^ Il ”ventrale” bellezza di un gesto che fu arte prima di essere sport sida 59. Giovanni Baldini, Ottavio Castellini, Marco Martini. 2014, IAAF (läst 8 mars 2017)

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]