Daniel Boëthius
Daniel Boëthius, född 4 oktober 1751 i Västerås, död 10 mars 1810 i Uppsala. Filosof, den svenska rättsfilosofins fader.
Daniel Boëthius var son till kyrkoherden i Grangärde, Jacob Boëthius (1716–1781) och Christina Elisabeth Fahlsten (1725–1806). Han studerade i Uppsala och blev filosofie magister efter åtta år. 1775 utnämndes han till docent och 1783 till professor i praktisk filosofi i Uppsala och därefter kyrkoherde i Danmark samt teologie doktor. Gift 1787 med Hedvig Sophia Runeberg.
Daniel Boëthius räknas till en av de största svenska filosoferna, och har bidragit till vetenskapen i rättsfilosofi, etik, och teologi. Han var en auktoritet för bland andra Christopher Jacob Boström, Samuel Grubbe och Erik Gustaf Geijer.
Det tidiga författarskapet präglas av en empirisk idériktning, starkt påverkad av John Locke och naturrättsdebatten. Men snart övergav han empirin för att mera inta Kants och Fichtes gudsbild och etik, men under resten av sitt liv skulle han göra upp med Kants syn på människans natur. Boëthius människosyn var individualistisk och positiv, där moralen var gudomlig, förnuftsstyrd och allmän. Han översatte 1797 Kants Grundläggning, till metaphysiken för seder (Grundlegung zur Metaphysik der Sitten).
Daniel Boëthius är begravd på Uppsala gamla kyrkogård.[1]
Bibliografi (urval)
- Utkast till föreläsningar i den naturliga sedoläran (1782)
- Stycken till befrämjande af rätta begrep om philosophien (1794)
- Försök til en lärobok uti naturrätten (1799)
- Anvisning til sedeläran såsom vetenskap (1807)
Referenser
Noter
Källor
- Svensk uppslagsbok, Malmö 1939
Externa länkar
- Liljekrantz, Birger: Daniel Boëthius i Svenskt biografiskt lexikon (1925)
| Företrädare: Jacob Fredrik Neikter |
Uppsala universitets rektor Vt 1789 |
Efterträdare: Per Fabian Aurivillius |
| Företrädare: Jacob Fredrik Neikter |
Uppsala universitets rektor Vt 1798 |
Efterträdare: Johan Afzelius |
| Företrädare: Johan Floderus |
Inspektor för Västerbottniska nationen 1789–1800 |
Efterträdare: sig själv som inspektor för Bottniska nationen |
| Företrädare: Fredrik Mallet |
Inspektor för Västmanlands-Dala nation 1795-1810 |
Efterträdare: Benjamin Höijer |
| Företrädare: Per Niklas Christiernin |
Inspektor för Ångermanländska nationen 1799–1800 |
Efterträdare: sig själv som inspektor för Bottniska nationen |
| Företrädare: sig själv som inspektor för Västerbottniska nationen |
Inspektor för Bottniska nationen 1800–1810 |
Efterträdare: Nils Fredrik Biberg |
| Företrädare: sig själv som inspektor för Ångermanländska nationen | ||
| Företrädare: Petrus Afzelius |
Uppsala universitets rektor Vt 1806 |
Efterträdare: Johan Afzelius |
|