Danilo Kiš
Danilo Kiš | |
Född | 22 februari 1935[1][2][3] Subotica, Serbien |
---|---|
Död | 15 oktober 1989[1][2][3] (54 år) Paris 10:e arrondissement, Frankrike |
Begravd | Förtjänstfulla medborgares gränd vid Belgrads nya begravningsplats[4] |
Medborgare i | Socialistiska federativa republiken Jugoslavien och Kungariket Jugoslavien |
Utbildad vid | filologiska fakulteten vid Belgrads universitet, |
Sysselsättning | Poet, romanförfattare, manusförfattare |
Arbetsgivare | Universitet Lille Strasbourgs universitet |
Gift med | Mirjana Miočinović |
Utmärkelser | |
NIN-priset (1972)[5][6] Andrićpriset (1983) Riddare av Arts et Lettres-orden (1984) Preis der SWR-Bestenliste (1988) | |
Namnteckning | |
Webbplats | kis.org.rs/ |
Redigera Wikidata |
Danilo Kiš (kyrilliska: Данило Киш, Danilo Kisj, född 22 februari 1935 i Subotica, Jugoslavien (idag Serbien), död 15 oktober 1989 i Paris, Frankrike) var en jugoslavisk och serbisk författare av ungersk, judisk och serbisk härkomst som tillbringade största delen av sitt liv i Frankrike.
Kiš började studera litteratur vid Belgrads universitet efter andra världskriget i vilket han förlorat en stor del av sin släkt, hans far dog i Auschwitz. Samtidigt arbetade han som översättare från franska och ungerska till serbiska. Därefter var han dramaturg vid den avantgardiska teatern Atelje 212 i Belgrad. Senare arbetade han som lektor i Strasbourg, Bordeaux och Lille, innan han flyttade till Paris. I Paris dog han 1989 av cancer och begravdes i Belgrad.
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- Mansarda: satirična poema, 1962 (roman)
- Psalam 44, 1962 (roman)
- Bašta, pepeo (Trädgård, aska), 1965 (roman)
- Rani jadi: za decu i osetljive (Tidiga sorger), 1970 (novellsamling)
- Peščanik (Timglaset), 1972 (roman)
- Po-etika, 1972 (essä)
- Po-etika, knjiga druga, 1974 (intervjuer)
- Grobnica za Borisa Davidoviča: sedam poglavlja jedne zajedničke povesti (En grav för Boris Davidovitj), 1976 (novellsamling)
- Čas anatomije, 1978 (roman)
- Noć i magla, 1983 (drama)
- Homo poeticus, 1983 (essäer och intervjuer)
- Enciklopedija mrtvih (De dödas encyklopedi), 1983 (novellsamling)
- Gorki talog iskustva, 1990 (intervjuer)
- Život, literatura, 1990 (intervjuer och essäer)
- Pesme i prepevi, 1992 (poesi)
- Lauta i ožiljci, 1994 (novellsamling)
- Skladište, 1995 (texter)
- Varia, 1995 (essäer, artiklar och noveller)
- Pesme, Elektra, 1995 (poesi)
Utgivet på svenska
[redigera | redigera wikitext]- Trädgård, aska (översättning Mårten Edlund, granskning mot serbo-kroatiska origalet Nils-Åke Nilsson, 1983)
- En grav för Boris Davidovitj (översättning Adolf Dahl, 1985)
- Timglaset (översättning Barbara Lönnqvist, 1986)
- De dödas encyklopedi (översättning Barbara Lönnqvist, 1988)
- Tidiga sorger (översättning Barbara Lönnqvist, 2003)
Priser och utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]I Jugoslavien:
- NIN-priset, 1972
- Ivan Goran Kovačić-priset, 1977
- Ivo Andrić-priset, 1984
- Skender Kulenović-priset, 1984
- Avnojpriset, 1988
I Frankrike:
- Grand aigle d'or de la ville de Nice, 1980
I Tyskland:
- Preis des Literaturmagazins, 1988
I Italien:
- Premio di Trevere, 1988
I USA:
- Bruno Schulz-priset, 1989
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Webbsida tillägnad till Danilo Kiš (serbiska)
- www.danilokis.org
- Artikel om Kiš och Borges (engelska)
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 8325417, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: kis-danilo.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Proleksis enciklopedija, Proleksis lexikon ämne: 31242.[källa från Wikidata]
- ^ Find A Grave-ID: 8325417.[källa från Wikidata]
- ^ Добитници Нинове награде за књижевност (på serbiska), läs online, läst: 24 februari 2017.[källa från Wikidata]
- ^ НИН online (på serbiska), läs online, läst: 25 februari 2017.[källa från Wikidata]
|