Datavetenskap
|
|
|
|
Datavetenskap, datalogi eller informationsbehandling (finlandssvenska) är studiet av de teoretiska grunderna för information, beräkning och dess tillämpning, företrädesvis de som utförs av datorer med hjälp av programvara. En vetenskapsman som utövar datavetenskap kallas datorforskare[1] (eller datavetare).
Det akademiska ämnet datavetenskap överlappar i hög grad med ämnena datateknik, datorteknik, informationsteknik (IT), systemteknik, informatik och systemvetenskap.
Bakgrund[redigera | redigera wikitext]
Datavetenskap är ett självständigt akademiskt ämne sedan 1960 och det anses som väldigt ungt i den akademiska världen. Inte förrän på 1980-talet kom datavetenskap att bli ett eget ämne vid svenska universitet och högskolor. Beskrivningen av datavetenskap varierar från den äldre "läran om nuvarande teknologi", till dagens "läran om beräkningars utförande".
Datalogi, som ursprungligen är en dansk term, används på svenska synonymt med datavetenskap men också som ett förtydligande av den teoretiska delen av datavetenskap och då med matematisk-logisk och analytisk underton.
Väsentliga delområden[redigera | redigera wikitext]
Matematiska fundament[redigera | redigera wikitext]
- Boolesk algebra
- Logik: särskilt rekursionsteori och idéerna bakom formella språk och formella system
- Numerisk analys
- Diskret matematik
- Grafteori
Teoretisk datavetenskap[redigera | redigera wikitext]
- Algoritmteori inklusive Beräkningsteori
- Komplexitetsteori
- Informationsteori
- Automatteori
- Formella metoder (eng. Formal methods)
- Kompilatorteori och Lexikal analys
- Kryptering
- Programspecificering
- Programverifiering
Tillämpad datavetenskap[redigera | redigera wikitext]
- Antivirusprogram
- Användargränssnitt, Människa–datorinteraktion och Användbarhetsteknik
- Artificiell intelligens
- Bildbehandling
- Biometri
- Bioinformatik
- Databaser
- Datastrukturer
- Datasäkerhet
- Datoralgebra
- Datorarkitektur
- Datorgrafik
- Datornätverk
- Datorprogram
- Datorseende
- Datorvirus
- Digitalteknik
- Distribuerade system och datorkommunikation
- Informationssystem
- Installationsprogram
- Internet
- Maskinöversättning
- Mjukvaruoptimering
- Operativsystem
- Parallellprogrammering
- Programmering och Programutvecklingsmetodik
- Programspråk
- Programvarutestning
- Programvaruutveckling
- Realtidssystem
- Robotik
- Språkteknologi
- Optimering
Specifika tekniker[redigera | redigera wikitext]
Relaterade ämnen[redigera | redigera wikitext]
- Datateknik
- Datorteknik
- Formalvetenskap
- Informatik
- Informationsarkitektur
- Språkvetenskap: uttryckskraft, grammatik, semantik och syntax för så väl programspråk som andra formella och även naturliga enskilda språk
- Kognition
- Informationsteori, Kommunikationsteori
- Operationsanalys
- Statistik
- Systemteori
- Systemvetenskap
Framstående datavetare[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Nätverk ger näring åt europeisk forskning kring datorsystem”. Arkiverad från originalet den 16 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160816044055/http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/natverk-ger-naring-at-europeisk-forskning-kring-datorsystem.aspx. Läst 7 augusti 2016.
Se även[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Wikimedia Commons har media som rör Datavetenskap.
