Datormoln

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Datormoln, även kallat molnet, är en teknik baserad på användning av datorer över internet.[1][2][3][4] Det är en teknik där stora skalbara[förtydliga] resurser, exempelvis processorkraft, lagring och funktioner, tillhandahålls som tjänster på Internet[5][6][7][8] till användare som inte behöver ha den tekniska kunskapen eller kontrollen över infrastrukturen.[9]

Datormoln omfattar programvara på nätet (SaaS, software as a service)[5], Web 2.0 och annan teknisk utveckling där Internet används för att tillgodose slutanvändarnas IT-behov, exempelvis genom att använda en webbläsare och via den köra ett program som finns på en främmande server. Fördelar med molntjänster är att användaren inte själv behöver uppdatera, installera eller ta säkerhetskopior av sin data. Detta sköter leverantören av molntjänsten åt användaren.[10]

Utlokaliseringen av datatjänsterna innebär att organisationen delvis förlorar kontrollen över dem. Datasäkerheten beror då inte enbart på den egna verksamheten, utan också på den som erbjuder tjänsterna. Lagstiftningen i landet där organisationen verkar och i landet där tjänsterna producerar kan ställa olika, oförenliga krav. Till exempel varnar datasäkerhetsexperten Caspar Bowden[11] att företag i USA kan vara förpliktigade att utelämna skyddade uppgifter om EU-medborgare till de lokala myndigheterna.

Säkerhet

Eftersom cloud computing är att uppnå ökad popularitet, växer oron om säkerhetsfrågor som infördes genom antagandet av den nya modellen. Den effektiviteten av traditionella skyddsmekanismer omprövas eftersom egenskaper hos denna innovativa distributionsmodell kan skiljer sig mycket från de traditionella arkitekturer. Ett alternativt perspektiv på temat moln säkerhet är att det är men en annan, även om ganska bred, fall av "tillämpad säkerhet" och att liknande säkerhetsprincipersom gäller i delade fleranvändar stordator säkerhetsmodeller gäller med moln säkerhet.

Den relativa säkerheten i molntjänster är en omtvistad fråga som kan komma att fördröja dess antagande. Fysisk kontroll av privata moln utrustningen är säkrare än att ha utrustningen på annan plats och under någon annans kontroll. Fysisk kontroll och förmågan att visuellt inspektera datalänkar och åtkomstportar krävs för att säkerställa datalänkar inte äventyras. Frågor spärra antagandet av cloud computing är beror till stor del på den privata och offentliga sektorernas oro kring extern förvaltning av säkerhetsbaserade tjänster. Det är själva naturen av molnbaserade tjänster, privata eller offentliga, som främjar extern förvaltning av tjänster som tillhandahålls . Detta ger bra incitament till cloud computing tjänsteleverantörer att prioritera att bygga och underhålla en stark ledning av säkra tjänster. Säkerhetsproblem har kategoriserats i känsliga dataåtkomst, uppgifter segregation, privatliv, exploatering bugg , återhämtning , ansvarighet , skadliga insiders, hanteringskonsol säkerhet, kontokontroll, och flera hyresfrågor. Lösningar på olika moln säkerhetsfrågor varierar, från kryptografi, särskilt offentlig nyckelinfrastruktur (PKI), att använda flera molnleverantörer, standardisering av API:er, samt förbättrad virtuell support maskin och juridiskt stöd.

Cloud computing erbjuder många fördelar, men är utsatt för hot. Som cloud computing använder ökning, är det troligt att fler brottslingar hitta nya sätt att utnyttja sårbarheter i systemet. Många underliggande utmaningar och risker i cloud computing öka hotet om uppgifterna kompromiss. För att minska hotet bör cloud computing intressenter investera kraftigt i riskbedömning för att se till att systemet krypterar att skydda data, fast betrodda stiftelse för att säkra plattformen och infrastrukturen , och bygger större garantier till revision för att förbättra efterlevnaden. Säkerhet oro måste beaktas för att upprätthålla förtroendet för cloud computing-teknik.

Dataintrång är ett stort bekymmer i cloud computing. En komprometterad server kan påtagligt skada användarna samt molnleverantörer. En mängd information kan vara stulen. Dessa inkluderar kreditkort och personnummer, adresser och personliga meddelanden . Den amerikanska kräver nu molnleverantörer att meddela kunder om brott. När anmälts, kunderna har nu oroa sig för identitetsstöld och bedrägeri. Även leverantörer, måste ta itu med federala utredningar, stämningar , och dåligt rykte. Kund stämningar och bosättningar har lett till över 1 miljard dollar i förluster för molnleverantörer.

Exempel på molntjänster[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Wall Street & Technology - Cloud Computing Begins to Gain Traction on Wall Street, av Penny Crosman, läst 21 januari 2009
  2. ^ Computers Journal - Utility Based Cloud Computing Power!, läst 21 januari 2009
  3. ^ Micro Focus - Enterprise Cloud Services: Deriving Business Value from Cloud Computing, av Mark Haynie, läst 21 januari 2009
  4. ^ The Internet Cloud, av Jessie Holliday Scanlon och Brad Wieners, läst 21 januari 2009
  5. ^ [a b] Dataföreningen - Datormoln nästa tillväxtområde, läst 21 januari 2009
  6. ^ InfoWorld - What cloud computing really means, av Galen Gruman och Eric Knorr, läst 21 januari 2009
  7. ^ Gartner - Gartner Says Cloud Computing Will Be As Influential As E-business, läst 21 januari 2009
  8. ^ Web 2.0 Journal - What's the difference Between Cloud Computing and SaaS?, läst 21 januari 2009
  9. ^ Ebisq - Distinguishing Cloud Computing from Utility Computing, av Krissi Danielson, läst 21 januari 2009
  10. ^ IDG: Så gör du bokföringen via webben - 6 smarta tjänster
  11. ^ Toni Lehtinen: EU:n kansalaisia varoitetaan käyttämästä amerikkalaisia pilvipalveluja. Turun Sanomat 2.2.2013, sid 14.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]