David C. Bernvi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
David Bernvi.

David Christopher Bernvi (MSc, marinbiolog), född 24 juni 1985, är en svensk författare, bloggare, förläggare och hajexpert från Kungälv, bosatt i Stockholm.

Studietiden[redigera | redigera wikitext]

Bernvi studerade marinbiologiGullmarsgymnasiet i Lysekil under det naturvetenskapliga programmet 2001-2004. Under 2004 fortsatte han sedan sina studier inom marinbiologi vid Lunds universitet men hoppade av efter en termin. Under 2012 påbörjade Bernvi studier vid Stockholms universitet där han tog en masterexamen i marinbiologi 2016.

Under gymnasieåren arbetade även Bernvi tillfälligt på Göteborgs Naturhistoriska Museum under vertebratavdelningen.[1] Under sin tid vid museet hjälpte Bernvi till med artbestämning och preparering av fisksamlingarna. Hans arbete bestod primärt av att restaurera Malmska fisksamlingen. Bernvi deltog dock även i en rad andra verksamheter däribland prepareringen av en 4,6 meter lång rävhaj Alopias vulpinus.[2]

Under 2004 bidrog även Bernvi med uppgifter om vattentemperaturen i Gullmarsfjorden då en vitfenad oceanhaj Carcharhinus longimanus från Skredsvik, Gullmarsfjorden hittades död. Informationen tillkom Göteborgs Naturhistoriska Museums samlingar och museets årstryck.[3]

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Bernvi var medgrundare till Svenska Hajföreningen 2005 och dess ordförande 2006–2010.

Bernvi har publicerat bokverket Världens hajar i fyra band 2006–2010. Han har även publicerat flera artiklar om hajar i andra sammanhang. Sedan 2008 har han varit aktiv som hajexpert i Sydafrika, framförallt för att utbilda svenskar om vithajen. En mycket omfattande monografi om vithajen utkom 2014[4].

Kandidatexamensarbetet från 2015 visade att vithajen inte kommer att utsträcka sin utbredning till svenska vatten på grund av förhöjd vattentemperatur fram till åtminstone år 2100[5].

Bernvi gjorde sin masteruppsats vid KwaZulu-Natal Sharks Board i Durban, Sydafrika, under handledning av Geremy Cliff. Masteruppsatsen[6] beskriver hur vithajens varmblodighet varierar under tillväxten.

Just nu undervisar han EK19b i Naturkunskap på Viktor Rydberg Odenplan.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Bernvi, David C.; Maddalena Alessandro De (2006). Världens hajar. Del 1, Ordning jättehajar Lamniformes. Svenska zoologilexikonet (1. uppl.). Kärna: Caracal. Libris 10183972. ISBN 91-975833-0-8 
  • Bernvi, David C.; Maddalena Alessandro De (2006). Världens hajar. Del 2, Ordningarna matthajar Orectolobiformes & tjurhuvudhajar Heterodontiformes. Svenska zoologilexikonet (1. uppl.). Kärna: Caracal. Libris 10243122. ISBN 91-975833-1-6 
  • Bernvi, David C. (2010). Världens hajar. Del 3, Ordning Ögonlockhajar Carcharhiniformes. Svenska Zoologilexikonet. Caracal Publishing. Libris 12224428. ISBN 91-975833-2-4 
  • Bernvi, David C. (2010). Världens hajar. Del 4, Superordning Squalidhajar Squalea. Svenska Zoologilexikonet. Caracal Publishing. Libris 12224429. ISBN 91-975833-3-2 
  • Bernvi, David C. (2014). Vithajen Carcharodon carcharias. Caracal Publishing. Libris 16260064. ISBN 97891975833-9-8.
  • Bernvi, David C. (2015). Var finns vithajen? Kandidatexamen i biologi. Stockholms Universitet. DOI: 10.13140/2.1.3009.5686

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ GNM årsberättelse 2004[död länk]
  2. ^ Preparat, Personal, Fiskar
  3. ^ Vertebratavdelningens verksamhet 2004[död länk]
  4. ^ Bernvi, David (2014). Vithajen: Carcharodon carcharias 
  5. ^ Bernvi, D (2015). Sven O. Kullander. red. ”[DOI: 10.13140/2.1.3009.5686 Var finns vithajen?]”. Stockholms Universitet. DOI: 10.13140/2.1.3009.5686. 
  6. ^ Bernvi, David C. Ontogenetic Influences on Endothermy in the Great White Shark (Carcharodon carcharias). doi:10.13140/RG.2.1.2888.5367. https://www.researchgate.net/publication/301230398_Ontogenetic_Influences_on_Endothermy_in_the_Great_White_Shark_Carcharodon_carcharias. Läst 29 augusti 2016.