David C. Bernvi

Lägg till länkar
Från Wikipedia
David Bernvi.

David Christopher Bernvi (MSc, marinbiolog), född 24 juni 1985, är en svensk författare, bloggare, förläggare, lärare och hajexpert från Kungälv, bosatt i Stockholm.

Studietiden[redigera | redigera wikitext]

Bernvi studerade marinbiologi på Gullmarsgymnasiet i Lysekil under det naturvetenskapliga programmet 2001-2004. Under 2004 fortsatte han sedan sina studier inom marinbiologi vid Lunds universitet men hoppade av efter en termin. Under 2012 påbörjade Bernvi studier vid Stockholms universitet där han tog en masterexamen i marinbiologi 2016.

Under gymnasieåren arbetade även Bernvi tillfälligt på Göteborgs Naturhistoriska Museum under vertebratavdelningen.[1] Under sin tid vid museet hjälpte Bernvi till med artbestämning och preparering av fisksamlingarna. Hans arbete bestod primärt av att restaurera Malmska fisksamlingen. Bernvi deltog dock även i en rad andra verksamheter däribland prepareringen av en 4,6 meter lång rävhaj Alopias vulpinus.[2]

Under 2004 bidrog även Bernvi med uppgifter om vattentemperaturen i Gullmarsfjorden då en vitfenad oceanhaj Carcharhinus longimanus från Skredsvik, Gullmarsfjorden hittades död. Informationen tillkom Göteborgs Naturhistoriska Museums samlingar och museets årstryck.[3]

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Bernvi började studera vithaj i Sydafrika 2015 i samband med sitt masterarbete. Bernvi gjorde sin masteruppsats vid KwaZulu-Natal Sharks Board i Durban i Sydafrika och Stockholms universitet. Masteruppsatsen[4] beskriver hur vithajens varmblodighet varierar under tillväxten. Från detta arbete resulterade bland annat forskning på Otodus megalodon som utkom 2022[5]. Forskningen visar hur stor megalodon kunde bli genom en 3D-modell. Studien fick stort medialt genomslag i hela världen[6][7] [8].

Bernvi var medgrundare till Svenska Hajföreningen 2005 och dess ordförande 2006–2010.

Bernvi har publicerat bokverket Guide till världens hajar. Han har även publicerat flera artiklar om hajar i andra sammanhang. Sedan 2008 har han varit aktiv som hajexpert i Sydafrika, framförallt för att utbilda svenskar om vithajen. En omfattande monografi om vithajen utkom 2014[9].

Under 2015 beskrev Bernvi tillsammans med två andra forskare fyra arter av ädelstensmaskar i familjen Isodiametridae[10]. Artikeln utkom i Zoological Scripta.

Kandidatexamensarbetet från 2015 visade att vithajen inte kommer att utsträcka sin utbredning till svenska vatten på grund av förhöjd vattentemperatur fram till åtminstone år 2100[11].

Sedan 2009 har Bernvi arbetat som frilansande skribent; bland tidningarna han arbetat för finns den numera nerlagda tidningen DYK [12]där han var krönikör. Han har också skrivit under en längre period för Allt om Vetenskap.

Bernvi har aktivt arbetat för att hindra försäljning av hajfenssoppa i Sverige genom debattartiklar.[13][14].

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Bernvi, David C.; Maddalena Alessandro De (2006). Världens hajar. Del 1, Ordning jättehajar Lamniformes. Svenska zoologilexikonet (1. uppl.). Kärna: Caracal. Libris 10183972. ISBN 91-975833-0-8 
  • Bernvi, David C.; Maddalena Alessandro De (2006). Världens hajar. Del 2, Ordningarna matthajar Orectolobiformes & tjurhuvudhajar Heterodontiformes. Svenska zoologilexikonet (1. uppl.). Kärna: Caracal. Libris 10243122. ISBN 91-975833-1-6 
  • Bernvi, David C. (2010). Världens hajar. Del 3, Ordning Ögonlockhajar Carcharhiniformes. Svenska Zoologilexikonet. Caracal Publishing. Libris 12224428. ISBN 91-975833-2-4 
  • Bernvi, David C. (2010). Världens hajar. Del 4, Superordning Squalidhajar Squalea. Svenska Zoologilexikonet. Caracal Publishing. Libris 12224429. ISBN 91-975833-3-2 
  • Bernvi, David C. (2014). Vithajen Carcharodon carcharias. Caracal Publishing. Libris 16260064. ISBN 97891975833-9-8.
  • Bernvi, David C. (2015). Var finns vithajen? Kandidatexamen i biologi. Stockholms Universitet. DOI: 10.13140/2.1.3009.5686
  • Bernvi, David C. (2018). Guide till världens hajar. Caracal Publishing. Libris pxkhx448mlp8fzxk. ISBN 97891975833-7-4.
  • Bernvi, David C. (2019). Hajar: en spännande faktabok. Caracal Publishing.
  • Bernvi, David C. (2020). Valar: en spännande faktabok. Caracal Publishing.
  • Bernvi, David C. (2021). Vithajen i Medelhavet. Caracal Publishing.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ GNM årsberättelse 2004
  2. ^ Preparat, Personal, Fiskar
  3. ^ Vertebratavdelningens verksamhet 2004[död länk]
  4. ^ Bernvi, David C. Ontogenetic Influences on Endothermy in the Great White Shark (Carcharodon carcharias). doi:10.13140/RG.2.1.2888.5367. https://www.researchgate.net/publication/301230398_Ontogenetic_Influences_on_Endothermy_in_the_Great_White_Shark_Carcharodon_carcharias. Läst 29 augusti 2016. 
  5. ^ Cooper, Jack A.; Hutchinson, John R.; Bernvi, David C.; Cliff, Geremy; Wilson, Rory P.; Dicken, Matt L. (2022-08-19). ”The extinct shark Otodus megalodon was a transoceanic superpredator: Inferences from 3D modeling” (på engelska). Science Advances 8 (33): sid. eabm9424. doi:10.1126/sciadv.abm9424. ISSN 2375-2548. PMID 35977007. PMC: PMC9385135. https://www.science.org/doi/10.1126/sciadv.abm9424. Läst 28 september 2022. 
  6. ^ Press, Associated (17 augusti 2022). ”Ancient megalodon shark could eat a whale in a few bites, research suggests” (på engelska). the Guardian. https://www.theguardian.com/environment/2022/aug/17/ancient-megalodon-shark-could-eat-a-whale-in-a-few-bites-research-suggests. Läst 28 september 2022. 
  7. ^ Sottile, Zoe (20 augusti 2022). ”The extinct superpredator megalodon was big enough to eat orcas, scientists say” (på engelska). CNN. https://www.cnn.com/2022/08/20/world/megalodon-giant-shark-discovery-scn-trnd/index.html. Läst 28 september 2022. 
  8. ^ Elbein, Asher (17 augusti 2022). ”The Megalodon Was Bigger, Faster and Even Hungrier” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2022/08/17/science/how-big-was-megalodon.html. Läst 28 september 2022. 
  9. ^ Bernvi, David (2014). Vithajen: Carcharodon carcharias. Läst 5 april 2015 
  10. ^ Kånneby, T. Bernvi, D. C., Jondelius, U. (2014). Distribution, delimitation, and description of species of Archaphanostoma (Acoela). Zoologica Scripta (online first). doi:10.1111/zsc.12092
  11. ^ Bernvi, D (2015). Sven O. Kullander. red. [DOI: 10.13140/2.1.3009.5686 ”Var finns vithajen?”]. Stockholms Universitet. DOI: 10.13140/2.1.3009.5686. 
  12. ^ ”Hajlexikon”. DYK. https://dyk.net/artikel/863/hajlexikon. Läst 2 november 2018. 
  13. ^ ”Erlandsson måste rädda hajarna”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/debatt/erlandsson-maste-radda-hajarna/. Läst 28 september 2022. 
  14. ^ ”Hur kan hajfenssoppa vara tillåten i Sverige?”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/eKKvXl. Läst 28 september 2022. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=David_C._Bernvi&oldid=51783368”