De Munt
| De Munt | |
 | |
| Plats | Place de la Monnaie - Muntplein 1, Rue Léopold - Leopoldstraat 4, Rue des Princes - Prinsenstraat och Rue de la Reine - Koninginnestraat Pentagonen, Bryssel[1][2], Brussel-Hoofdstad, Brysselregionen, Flamländska gemenskapen och Franska gemenskapen i Belgien, Belgien, Franska gemenskapen i Belgien och Flamländska gemenskapen |
|---|---|
| Invigning | 17 oktober 1700 |
| Arkitekt | Louis-Emmanuel-Aimé Damesme[3][4] Joseph Poelaert[4] |
| Har inhyst | De Munt |
| Ersätter | Hôtel Ostrevent |
| Kulturskydd | byggnadsminne i Bryssel (2000–)[1] |
| Koordinater | 50°50′59″N 4°21′15″Ö / 50.849591°N 4.354247°Ö |
 | |
| Redigera Wikidata | |
De Munt/La Monnaie (franska Théâtre Royal de la Monnaie, respektive nederländska Koninklijke Muntschouwburg för "Kungliga Myntteatern"), är Belgiens nationalopera och främsta operahus beläget i centrala Bryssel.
De tre senaste decennierna har De Munt/La Monnaie återtagit sin plats som ett av Europas mest framträdande operahus främst tack vare operacheferna Gérard Mortier och Bernard Foccroulle och chefsdirigenten Antonio Pappano.
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Den första teatern byggdes mellan 1695 och 1700. Den nuvarande byggnaden är den tredje teatern på samma plats. Fasaden till dagens operahus är kvar från 1818, medan omfattande renoveringar gjorts både 1856 och 1986.
De Munt/La Monnaie spelade en viktig roll vid bildandet av Kungariket Belgien. Den 25 augusti 1830 framfördes Aubers romantiska opera La Muette de Portici (franska för "Den stumme i Portici"). Arian "Den heliga kärleken till fosterlandet" fick ett sådant gensvar att publiken reste sig och gick ut på torget utanför operan, där man startade ett demonstrationståg mot kungen Vilhelm I av Nederländerna under ropet "Leve friheten". Det blev en avgörande fas i det Belgiska upproret, som till slut ledde till bildandet av en ny oberoende nation i Europa.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Wiki Loves Monuments databas, 30 oktober 2017, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ archINFORM, archINFORM projekt-ID: 12677, läst: 31 juli 2018.[källa från Wikidata]
- ^ European Theatre Architecture, Arts and Theatre Institute, EUTA teater-ID: 1186, läst: 21 februari 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, monument.heritage.brussels .[källa från Wikidata]
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Operans webbplats (franska) (nederländska) (engelska)