De mördade poeternas natt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Order om att fängsla den biträdande utrikesministern Solomon Lozovskij.

De mördade poeternas natt betecknar avrättningen av 13 sovjetiska judar natten mellan den 12 och 13 augusti 1952 i Lubjankafängelset i Moskva.

Anklagelser[redigera | redigera wikitext]

Stalins antisemitism ledde till gripandet av 15 medlemmar av den "Judiska Antifascistiska Kommittén", som upplöstes och anklagades för sionism. Bland de gripna fanns fem författare på jiddisch. Alla blev anklagade för uppdiktade brott som spionage och högförräderi.

Tortyr[redigera | redigera wikitext]

I fängelset utsattes de fängslade under tre år både för systematisk tortyr och spontan misshandel av fångvaktarna.

Avrättningar[redigera | redigera wikitext]

De flesta gripna avrättades. De avrättades familjer anklagades för att vara "släktingar till förrädare" och skickade till Sibirien. En av de gripna dog innan han skulle avrättas och en, Lina Stern, fick leva därför att hennes biokemiska forskning var värdefull för staten.

Offer[redigera | redigera wikitext]

Solomon Lozovskij.
  • Solomon Lozovskij (1878-1952) hög funktionär i kommunistpartiet, biträdande utrikesminister och Sovjetunionens informationschef.
  • Peretz Markish (1895–1952), poet på jiddisch och författare.[1] (1895–1952).
  • David Hofstein (1889–1952), poet på jiddisch.
  • Itzik Feffer (1900–1952), poet på jiddisch; angivare för MGB.
  • Leib Kvitko (1890–1952), poet och barnboksförfattare på jiddish.
  • David Bergelson (1884–1952), framstående romanförfattare.
  • Solomon Lozovskij (1878–1952), Sovjetunionens biträdande utrikesminister och utrikesministeriets informationschef.
  • Boris Sjimeliovitj (1892–1952), chefsläkare i Moskva.
  • Benjamin Zuskin (1899–1952), chef för Moskvas statliga judiska teater.
  • Josef Juzefovitj (1890–1952), fackförbundsledare och historieforskare vid Sovjetunionens vetenskapsakademi.
  • Leon Talmy (1893–1952), översättare och journalist, tidigare medlem av USA:s kommunistiska parti.
  • Ilja Vatenberg (1887–1952), översättare samt chefredaktör för Eynikeyt, den judiska antifascistiska kommitténs tidning.
  • Chaika Vatenburg-Ostrovskaja (1901–1952), översättare, den föregåendes hustru.
  • Emilia Teumin (1905–1952),tjänsteman vid Sovjetunionens informationsbyrå.
  • Solomon Bregman (1895–1953), biträdande statskontrollminister; föll i koma efter tortyr och avled fem månader efter avrättningarna
  • Lina Stern (1875–1968), hjärnforskare och den första kvinnliga ledamoten av vetenskapsakademien; den enda som överlevde.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Night of the Murdered Poets, 2015-08-17.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Poetry of the Holocaust." The Last Lullaby. Ed. and trans. Aaron Kramer. First Paperback ed. N.p.: Dora Teitelboim Foundation, Inc., 1998. 251. Google Books Search. Web. 4 Feb. 2010.