Lista över de största klockorna i Europas länder

Lägg till länkar
Från Wikipedia

Det här är en lista över de största klockorna i Europas länder ordnade i storleksordning (efter vikt) för varje land. Förstörda, omgjutna eller försvunna klockors namn är markerade med grönt.

Belgien[redigera | redigera wikitext]

Nr Kyrka Stad Klockans namn Slagton Vikt (ton) Klockgjutare, klockgjuteriets hemstad Gjutningsår (inom parentes, år då klockan skadats)
1 Lägre delen av beffroin Sint-Romboutstoren Mechelen Subbasklocka i ett historiskt klockspel med 49 klockor fiss 8,88 (8 884 kg) ? ?
2 Övre delen av Sint-Romboutstoren Mechelen Basklocka i ett 49-klockors modernt klockspel f 8,16 Eijsbouts klockgjuteri, Aalst 1981
3 Klosterkyrkan i ett benediktinerkloster Maredsous Elizabeth g 8 Klockgjuteriet Causard eller Slegers-Causard, Tellin 1952
4 Klosterkyrkan i ett benediktinerkloster Maredsous Elizabeth - 7,1 Klockgjuteriet Causard eller Slegers-Causard, Tellin 1948
5 Universitetsbiblioteket Leuven Basklocka i ett 63-klockors klockspel fiss 7,096 Gillett & Johnston 1928
6 Klosterkyrkan i ett benediktinerkloster Maredsous Elizabeth - 6,8 Klockgjuteriet Causard eller Slegers-Causard, Tellin 1948
7 Katedralen Sint-Michielskathedraal, norra tornet Bryssel Salvator fiss 6,6 P. de Clerck & P. vanden Ghein 1638
8 Katedralen Onze-Lieve-Vrouwekathedraal, ”Vårfrukatedralen” Antwerpen Karolus ass° 6,43 (6 434 kg) Wilem och Gaspar Moer från ’s-Hertogenbosch (göts på platsen framför domen i Antwerpen) 1507
9 På platsen framför rådhustornet (en beffroi) Gent Roeland eller Klokke Roeland g 6,2 P. Hemony 1660 (1913)
10 Rådhustornet (en beffroi)(tidigare i tornet) Gent Roeland eller Klokke Roeland g 6,2 Klockgjuteriet Michiels 1948
11 Under klockspelet i stadens beffroi (ursprungligen gjord för stadens Vårfrukatedral) Brygge Zegeklok, Triomfklok eller Maria[a] g? ~6 Melchior de Haze, Antwerpen 1680
12 Övre delen av beffroin Sint-Romboutstoren Mechelen Näst största (andra) klockan i klockspelet g ~6 Eijsbouts klockgjuteri, Aalst 1981
13 Universitetsbiblioteket Leuven Näst största (andra) klockan i klockspelet giss ~5,5 Gillett & Johnston 1928
14 Katedralen Sint-Baafskathedraal Gent Bavo (kan tidigare varit ett klockspels basklocka, nu en av sju kyrkklockor) - ~5,5 - -
15 Stadens beffroi Brygge Klockspelets basklocka g 5,38 (5 381 kg) J. du Mery 1742-1748
16 Katedralen Onze-Lieve-Vrouwekathedraal Antwerpen Gabriel, klockspelets basklocka g 5,3 J.W. Hoerken 1459

Bulgarien[redigera | redigera wikitext]

Nr Kyrka Stad eller plats Vikt (ton) Klockgjutare och gjutningsplats Gjutningsår
1 Alexander Nevskij-katedralen, Sofia Sofia, Bulgarien 12 - mellan 1904 och 1912

Danmark[redigera | redigera wikitext]

Nr Kyrka Stad Klockans namn Slagton Diameter (meter) Vikt (ton) Klockgjutare Gjutningsår
1 Vor Frue Kirke, Köpenhamn Köpenhamn Stormklokken (Danmarks största klocka)[1][b] giss° 1,94 (1943 mm)[1] drygt 4[5] Søren Hansen Hornhaver 1828

Estland[redigera | redigera wikitext]

Nr Kyrka Stad Klockans namn Slagton Diameter (meter) Vikt (ton) Klockgjutare Gjutningsår
1 Alexander Nevskijkatedralen Tallinn, Estland - - - 15,7 (15 665 kg) Vassilij Orlov, Sankt Petersburg 1898

Finland[redigera | redigera wikitext]

Nr Kyrka Stad Klockans namn Slagton Diameter (meter) Vikt (ton) Klockgjutare Gjutningsår
1 Valamo kloster Valamo kloster, Ladoga, Karelen, Ryssland (tidigare Finland) - - - 16 - -
2 Klockmuseet Vaskikello utanför Pyhäsalmi, Finland Stålklocka, gjord för en kyrka i Tutzing, Tyskland, senare överlåten åt museet a° 2,47 8 Schilling & Lattermann i Apolda-Morgenrothe 1928
3 utanför Sveaborgs kyrka Helsingfors, Finland - - - 6,7 (6 683 kg) Moskva 1885
4 Uspenskijkatedralen Helsingfors, Finland - - - 4 - -
5 Ortodoxa kyrkan Tammerfors, Finland - - - 4 - -
6 Åbo domkyrka Åbo, Finland Birckstedts klocka[6] [c] c°[8] - 3,6[6] Birckstedt? Efter Åbo brand 1827, möjl. omkr. år 1834[6]
7 Tammerfors domkyrka Tammerfors, Finland - h°[9] 1,66[9] 2,7[9] Franz Schilling, Apolda[9] 1905

Om klockorna i Helsingfors domkyrka finns inga uppgifter på nätet.

Frankrike[redigera | redigera wikitext]

Nr Kyrka Stad Klockans namn Slagton Diameter (meter) Vikt (ton) Klockgjutare Gjutningsår (förstörelseår)
1 Katedralen i Rouen, ”smörtornet” tour de beurre Rouen Jeanne d'Arc f° 2,52 9,6 Paccard 1914 (1944)
2 Sacré-Coeur de Montmartre Paris la Savoyarde ciss° 3,03 18,84 Georg Paccard (Paccards klockgjuteri) 1891
3 Cathedrale St.Étienne Sens la Savinienne ass° 2,69 16,2 (16 230 kg) Gaspard Mongin-Viard, Auxerre 1563
4 Cathedrale St.Étienne Sens la Potentienne b♭° 2,33 13,6 (13 660 kg) Gaspard Mongin-Viard, Auxerre 1560
5 Notre Dame Paris Emmanuel f° - 12,8 Nicholas Chappelle, I. Gillot och E. Moreau 1685
6 la tour de Mutte ”la Mutte-tornet” vid katedralen i Metz, Cathédrale Saint-Étienne de Metz ”Sankt Stefans katedral i Metz” Metz la Mutte a° 2,32 10,5 - 1605
7 Katedralen i Reims, Cathedrale Notre Dame Reims Charlotte e° 2,44 10,4 (10 435 kg) - 1570
8 Cathédrale Sainte-Marie d'Auch Auch (Gers, Occitanien, Gascogne) Största klockan - - 10 - 1800-talet
9 Katedralen i Rouen Rouen Nya Jeanne d'Arc - - 10,4 (10 435 kg) klockgjuteriet Paccard 1951
10 Katedralen i Strasbourg Cathedrale Notre Dame Strasbourg Största klockan giss ° 2,22 8,9 - 1427
11 Torn med modernt klockspel Dunkerque (Nord, Hauts-de-France subbasklockan Jean Bart g 2,16 7,2 - 1900-talet
12 Klosterkyrkan Saint-Denis Saint-Denis (förort i Paris) Louise e° - 7 - 1738
13 - Chambéry, Savojen Basklocka i ett klockspel e° - 5,5 Paccards klockgjuteri 1992

Grekland[redigera | redigera wikitext]

Nr Kyrka Stad eller plats Vikt (ton) Klockgjutare och gjutningsplats Gjutningsår
1 Sankt Panteleimons (ryska) kloster Aghios Panteleimon; ryska: Пантелеймонов Athos, Grekland 13 - 1800-talet

Island[redigera | redigera wikitext]

Nr Kyrka Stad Klockans namn Slagton Diameter (meter) Vikt (ton) Klockgjutare Gjutningsår
1 Hallgrímskirkja Reykjavik Hallgrímur (Islands största klocka)[10] g - 2,5 - efter 1960

Italien[redigera | redigera wikitext]

Nr Kyrka Stad Klockans namn Slagton Diameter (meter) Vikt (ton) Klockgjutare Gjutningsår (förstörelseår)
1 På Miravellekullen nära minnesmärket Castel Dante Rovereto Maria Dolens eller Campana dei Caduti h° 3,21 22,6 ton (22 639 kg) Paolo Capanni, Castelnuovo nei Monti i Emilia Romagna 1964
2 På en bergstopp, Alperna Kronplatz, Bolzano i Sydtyrolen Concordia ciss 3,11 18 Oberascher, Salzburg 2002
3 På Miravellekullen nära minnesmärket Castel Dante Rovereto Maria Dolens eller Campana dei Caduti - 3 17 Luigi Cavadini e Figli 1939 (sprack 1960, göts om 1964)
4 I oktogonala tornet Torre Guelfonia i kyrkan basilica di Cristo Re ”Kristus Konungens basilika” Messina, Sicilien Campana di Cristo Re, ”Kristus Konungens klocka” (största klockan som rings enligt Sistema Veronese, dvs. i skalor med klockorna hållna uppochnervända) - 2,66 13,2 Daciano Colbachini, Padua 1934
5 På Miravellekullen nära minnesmärket Castel Dante Rovereto Maria Dolens eller Campana dei Caduti - 2,5 11,5 Luigi Colbachini, Trento 1924
6 En kyrka Campidoglio La patarina e° 2,44 8,7 Spagno e Casini 1803
7 Domen i Milano Milano Maria Nascenta - - 8,6 Giovanni Battista Busca 1582
8 En kyrka Belpasso, Catania på Sicilien Största klockan - 2,04 8 klockgjuteriet Paccard 1815
9 En församlingskyrka Limatola Största slagklockan? (diametern) e ° 2,3 8 klockgjuteriet Capanni, Castelnuovo Monti i Emilia Romagna 2000
10 Domen Catania, Sicilien Största klockan - - 7,6 (7616 kg) Giacomo Sanfilippo e Figli 1614
11 En kyrka, möjl. Basilica del Santuario Loreto Loreta e° 2,44 7 Bernardino, Rimini 1515
12 Domen i Milano Milano Största klockan - - 8,6 Giovanni Battista Busca 1582
13 ”Mangiatornet” torre del Mangia Siena - - - 7 - 1665
14 kommunalt (rådhus)torn Bergamo En klocka - - 6,5 ett klockgjuteri i Verona 1653
15 Pfarrkirche Heilig Kreuz ”Sockenkyrkan Heliga Kors” Lana, Sydtyrolen Herz Jesu-glocke - - 6,24 (6248 kg) Grassmayrs klockgjuteri, Innsbruck 1996
16 Heliga korsets kyrka, chiesa di Santa Croce Lana d'Adige Största klockan g° 2,04 6,15 (6148 kg) Grassmayrs klockgjuteri, Innsbruck -
17 Kampanilen vid katedralen Santa Maria del Fiore Florens Campanone eller Santa Reparata a° 2 5 Antonio Petri 1705

Luxemburg[redigera | redigera wikitext]

Nr Kyrka Stad Klockans namn Slagton Diameter (meter) Vikt (ton) Klockgjutare Gjutningsår (förstörelseår)
1 Sankt Willibrords basilika, nordvästra tornet Echternach Willibrord f 2,22 (2 215 mm) 6,99 (6 985 kg) Klockgjuteriet Mark, Brocksheid 2000
2 Sankt Willibrords basilika, nordvästra tornet Echternach Okänt namn fiss - 6,2 Eijsbouts klockgjuteri, Aalst 1953 (2000, omgjutning)
3 Sankt Willibrords basilika, nordvästra tornet Echternach Benedikt giss 2 5,53 Klockgjuteriet Mark, Brocksheid 1999

En något lättare klocka Willibrord, som väger 6,37 ton och som givits till klockmuseet i Herrenberg i Baden-Würtemberg i Sydtyskland står idag utanför detta museum och listas nedan i tabellen över Tysklands tyngsta klockor (liksom ovan i huvudlistan). Denna klocka göts också av klockgjuteriet Mark och gjordes för Sankt Willibrords basilika i Echternach, men den stämde inte med de övriga klockorna i kyrkan, varför den nya något tyngre klockan Willibrord ovan göts.

Malta[redigera | redigera wikitext]

Nr Kyrka Stad Klockans namn Slagton Diameter (meter) Vikt (ton) Klockgjutare Gjutningsår (förstörelseår)
1 Minnesmärket över segern och de döda i andra världskriget: Siege Bell Memorial Valletta Memorial Siege Bell "Minnesmärket belägringsklockan" e° 2,64 10,9 eller 10,7 Klockgjuteriet Taylor 1992
2 Katedralen Saint John's Co-Cathedral Valletta Största klockan - - 6,5 på Malta mellan åren 1660 och 1759
Gamla klockan Grameer på marken framför kyrkan Sint-Servaaskerk i Maastricht

Nederländerna[redigera | redigera wikitext]

Nr Kyrka Stad Klockans namn Slagton Diameter (meter) Vikt (ton) Klockgjutare Gjutningsår
1 Grote Kerk Dordrecht - e° 2,52 9,83 Eijsbouts klockgjuteri 1999[11]
2 Eusebiuskerk (Grote Kerk) Arnhem - e° 2,47 9,2 Petit & Fritsen 1994[11]
3 Oude Kerk Delft Bourdon f 2,3 8,75 Hendrick van Trier (Henrik eller Heinrich från Trier) 1570[11]
4 Domen i Utrecht Utrecht Salvator fiss 2,27 8,095 Gerhard van Wou 1505[11]
5 Sankt Martinidomen (Sankt Martinsdomen) Groningen Salvator fiss 2,22 7,85 Hendrick van Trier 1577[11]
6 Westerkerk Amsterdam - (slagklocka för tornuret) f 2,27 7,509 Assuerus Koster 1636[11]
7 Domen i Utrecht Utrecht - (slagklocka för tornuret) fiss 2,25 6,95 Eijsbouts klockgjuteri 1972*
8 Grote Kerk Dordrecht - fiss 2,21 6,62 Eijsbouts klockgjuteri 1999[11]
9 Sankt Martinidomen Groningen Basklocka i ett 52-klockors klockspel fiss - ~6,6 Eijsbouts klockgjuteri 1984[11]
10 Domen i Utrecht Utrecht Subbasklocka i ett 50-klockors klockspel fiss - ~6,6 Eijsbouts klockgjuteri 1974[11]
11 Sint-Servaaskerk Maastricht Grameer g° 2,19 6,35 Willem en Jaspar Moer 1515*
12 Sint-Servaaskerk Maastricht Grameer g° 2,20 6,270 Eijsbouts klockgjuteri 1983[11]
13 Abdijtoren, "Lange Jan" Middelburg - g° 2,13 6,15 Claes Noorden en Jan de Grave 1715[11]
14 Eusebiuskerk Arnhem - fiss 2,19 6,108 Petit & Fritsen 1994*
15 Oldenhove Leeuwarden - giss ca 2 ca 6 Hans Falck, Nürnberg 1633*
16 Grote Kerk, St. Jakobstoren ("Sankt Jakobstornet") Haag Jhesus, basklocka i ett 51-klockors klockspel g - ca 6 Jasper & Jan Moer 1514[11]
17 Domen i Utrecht Utrecht Maria giss 2,03 5,915 Gerhard van Wou 1505[11]
18 Sint-Janskathedraal 's-Hertogenbosch - g° 2,10 5,75 Jacob Noteman 1641*
19 Stadshuset Rotterdam - g° 2,10 5,7 Petit & Fritsen 1948[11]
20 Grote Kerk Dordrecht - g° 2,09 5,608 Eijsbouts klockgjuteri 1965[11]
21 Eusebiuskerk Arnhem - g° 2,09 5,5 Petit & Fritsen 1964[11]
22 Abdijtoren, "Lange Jan" Middelburg - g° 2,09 5,5 Van Bergen 1955[12]
23 Nieuwetoren Kampen basklocka, bourdon i ett klockspel g° 14,81 4,7 Gerhard van Wou 1481[11]
24 Grote Kerk Dordrecht Fjärde klockan i klockspelet g° 1,98 4,61 Eijsbouts klockgjuteri 1999[11]
25 Grote Kerk Dordrecht Femte klockan i klockspelet a° 1,86 4,033 Eijsbouts klockgjuteri 1965[11]

I de fall gjutningsåret är markerat med en stjärna (*) finns uppgifterna enbart på nederländska Wikipedia, i listan där[13] eller i vissa fall i andra artiklar.[14][15].

Norge[redigera | redigera wikitext]

Nr Kyrka Stad Klockans namn Slagton Diameter (meter) Vikt (ton) Klockgjutare Gjutningsår
1 Oslo rådhus Oslo basklocka i rådhusets klockspel (Norges största klocka)[16] e° 1,88 3,9 Olsen Nauen, Tønsberg 1952
2 Nidarosdomen Trondheim Holst-klokka (Norges största kyrkklocka)[17] h°

Polen[redigera | redigera wikitext]

Nr Kyrka Stad Klockans namn Slagton Diameter (meter) Vikt (ton) Klockgjutare Gjutningsår
1 Matki Bozej Lichenskiej Basilica (”Vårfrubasilikan i Lichen”), Polens största kyrka Stary Lichen Maryja Bogurodzica "Maria Gudsföderskan” c0 3,12 15 klockgjuteriet Felczynskich, Przemyśl någon gång under åren 1994-2004
2 Matki Bozej Lichenskiej Basilica (”Vårfrubasilikan i Lichen”) Stary Lichen Josef e° - 11,6 klockgjuteriet Felczynskich, Przemyśl någon gång under åren 1994-2004
3 Wawelkatedralen Kraków Sigismundklockan g° 2,42 (2424 mm) 10,98 Hans Beham, Nürnberg 1520
4 Mariakyrkan i Gdańsk Gdańsk Gratia Dei (latin: ”Guds nåd”) fiss° - 7,85 Felczynski, Przemyśl 1970
5 Toruns katedral Toruń Tuba Dei ass° 2,01 7,24 (7238 kg, inklusive kläppen, som väger 200 kg) - 1500
6 Mariakyrkan i Gdańsk Gdańsk Gratia Dei a° - 6,8 - 1453 (andra världskriget)
7 Katedralen i Gniezno Gniezno - a° - 6,28 - -
8 Matki Bozej Lichenskiej Basilica (”Vårfrubasilikan i Lichen”) Stary Lichen Dzwon Piotr (”Petersklockan”) g° - 5,6 klockgjuteriet Felczynskich, Przemyśl någon gång under åren 1994-2004

Portugal[redigera | redigera wikitext]

Nr Kyrka eller plats Stad Klockans namn Slagton Diameter (meter) Vikt (ton) Klockgjutare eller gjutningsplats Gjutningsår (förstörelseår)
1 Katedralen i Lissabon Lissabon Största klockan d - 20 - 1556
2 Palatskyrkan Mafra Timklockan - - 10,5 - -
3 Palatskyrkan Mafra Bourdon (basklocka) i klockspelet f - 9,64 Willem Witlockx, Antwerpen 1730
4 Palatskyrkan Mafra Den andra storklockan fiss - 9 (9025 kg) Willem Witlockx, Antwerpen 1730

I klockspelet i palatskyrkan i Mafra finns en basklocka stämd i giss, vilken också kan kvalificera sig som en av Europas största klockor, den har källan dock inga uppgifter om och har alltså inte kunnat listas här eller i källans lista.

Rumänien[redigera | redigera wikitext]

Nr Kyrka Stad eller plats Vikt (ton) Klockgjutare och gjutningsplats Gjutningsår
1 Biserica Neagra ”Svarta kyrkan” Brașov, Rumänien 6,3 - -

Ryssland[redigera | redigera wikitext]

Nr Kyrka eller plats Stad Klockans namn Slagton Diameter (meter) Vikt (ton) Klockgjutare eller gjutningsplats Gjutningsår (förstörelseår)
1 Kreml (vid klocktornet Ivan Velikij) Moskva Tsar Kolokol (III) defekt (sprucken) 6,82 196,6 (196 567 kg) Motorin 1736
2 Den stora klockans torn vid tornet Ivan Velikij (Kreml) Moskva Tsar Kolokol II - - 130 - - (förstörd i en brand 1701)
3 Trefaldighetens-Sergius lavra (klocktornet) Sergijev Posad Tsar eller Tsarskij Kolokol - - 72 Sankt Petersburg 2003
4 Trefaldighetens-Sergius lavra (klocktornet) Sergijev Posad Tsar, Tsarskij Kolokol eller Trotzkoi - - 65,5 Sankt Petersburg 1748? (smältes ner 1930)
5 Den stora klockans torn vid tornet Ivan Velikij (Kreml) Moskva Uspenskij eller Velikij Uspenskij Kolokol "Stora bebådelseklockan" - - 65,5 - 1817
6 Savvino-Storozjevskijs kloster Zvenigorod den mest sonorusa (”högt ljudande, välklingande”) klockan b♭ 3,65 35 Vera LLC, Voronezj ca 2001
7 Savvino-Storozjevskijs kloster Zvenigorod den mest sonorusa (”högt ljudande, välklingande”) klockan - - 34,8 - 1667 (1941)
8 Jurevs kloster i närheten av Novgorod - - - 32,76 - -
9 Kirillo-Belozerskijs kloster Vologda oblast - - - 32,76 - -
10 Kreml Moskva Reut - - 32,76 - 1622
11 En kyrka/katedral Rostov (Rostov Velikij ”Stora Rostov”) Sysoj - - 32,76 - 1689
12 Isakskatedralen Sankt Petersburg - - - 30,5 - mitten av 1800-talet
13 Trefaldighetens-Sergius lavra Sergijev Posad Godunov-klockan - - 30,3 - 1600
14 Frälsarkatedralen Moskva Torzhestvennyj-klockan - - 35 Moskva 1878
15 Novgorods kreml Novgorod - - - 26,44 - 1659
16 Trefaldighetens-Sergius lavra (klocktornet) Sergijev Posad Pervenets - - 24,49 Moskva 2002
17 Kreml Moskva Pervenets - - 25,99 - 1878
18 Trefaldighetens-Sergius lavra (klocktornet) Sergijev Posad - - - 20,9 Moskva 2002
19 Nikolo-Ugresjskijklostret i närheten av Moskva - - - 20,15 - -
20 Jurevs kloster i närheten av Novgorod - - - 18,67 - 1878
21 Znamenskijs kloster Kursk - - - 17,1 - -
22 En kyrka byn Miskovo, Kostroma oblast - - - 16,97 - -
23 En kyrka Ozjory, Moskva oblast - - - 16,87 - -
24 Heliga Trefaldighets kloster Belgorod, Kursks oblast - - - 16,7 - -
25 Heliga Trefaldighets kloster Belgorod, Kursks oblast - - - 16,7 - -
26 Ivan Velikijs klocktorn vid Uspenskijkatedralen i Kreml Moskva - - - 16,66 - -
27 En kyrka Tobolsk, Sibirien (noga räknat inte i Europa) Sibiriens största klocka (troligen förstörd) - - 16,57 - 1738
28 Vlasjevskijs kyrka Jaroslavl - - - 16,5 - -
29 Spaso-Simonovs kloster Moskva - - - 16,38 - -
30 Nikolo-Berliukovskaiaeremitaget Bogorodskij distrikt, Moskva oblast - - - 16,38 - -
31 Jerusalemkyrkan Bronnitsij, Moskva oblast - - - 16,38 - -
32 Voskresenskijs kyrka Pavlovo Posad, Moskva oblast - - - 16,38 - -
33 Dorofivaialugskajaeremitaget Rybinsk, Jaroslavl oblast - - - 16,38 - -
34 Uspenskijkatedralen Rostov (Rostov Velikij ”Stora Rostov”) Polielejnyj - - 16,38 - -
34 Marie bebådelsekatedralen, Blagovesjtjenskij sobor (”bebådelsekatedralen”) Kazan - - - 16,38 - -
35 En kyrka/katedral Ivanovo - - - 16,38 - -
36 En kyrka byn Kimrij, Tver oblast - - - 16,38 - -
37 En kyrka Pavlovo, Nizjnij Novgorod oblast - - - 16,38 - -
38 Katedralen i Tver Tver - - - 16,38 - -
39 Gamla Valamo kloster på en ö i sjön Ladoga - - - 16 - -
40 Bebådelsekatedralen, Blagovesjtjenskij sobor Voronezj - - - 6 - -

Schweiz[redigera | redigera wikitext]

Nr Ort eller kyrka Klockans namn Slagton (tonhöjd) Vikt (ton) Diameter (meter) Klockgjutare Gjutningsår
1 Domen i Bern, Berner Münster Grosse Glocke (”stora klockan”) e° 10,55 - A. Zehnder Bern / P. Füssli Zürich 1611
2 Berneck, katolska kyrkan - f° 9,1 - Giesserei Staad SG 1938
3 Gossau, katolska kyrkan - f° 8,695 - Rüetschi AG, Aarau 1904
4 Rorschach, reformerta kyrkan - f° 8,137 - H.Ruetschi, Aarau 1904
5 Stiftskirche Sankt Gallen - e° 7,8 - Keiser Peter Ludwig, Zug 1768
6 Herisau, reformerta kyrkan - gess° 7,5 - Grieshaber Franz Anton, Waldshut 1756
7 Fribourg, katolska katedralen "Cathedrale de Saint Nicolas" Cloche de Notre Dame Marie, ”Vårfru Mariaklockan” g° 7,3 2,2 Monturiolis Petrus, Besançon 1505
8 Pfäffikon, katolska kyrkan - gess° 7,04 - Rüetschi AG, Aarau 1965
9 Niedergösgen, katolska kyrkan - gess° 7,02 - Rüetschi AG, Aarau 1960
10 Aarau, katolska kyrkan - gess° 6,97 - Rüetschi AG, Aarau 1960
11 Domen i Bern, Berner Münster Mittagsglocke (“Middagsklockan”) giss° 6,75 - Franz Sermond, Bern 1583
12 Domen i Lausanne Marie Madeleine giss° 6,6 - Franz (François) Sermond, Bern 1582
13 Eglise Notre-Dame-des-sept-douleurs ”De sju smärtornas Vårfrukyrka”, Flanthey, Valais ”subbourdon” “subbordunen” eller ”underbasklockan” fiss° ~6,4 (beräknad vikt) - - -
14 (Katolska) katedralen i Genève, Cathédrale St.Pierre La Clémence fiss° 6,2 (6238 kg) 2,19 Rüetschi AG, Aarau 1407, omgjuten 1902

Uppgifterna i tabellen är hämtade från en tabell i en artikel på tyska Wikipedia.[18]

Serbien[redigera | redigera wikitext]

Nr Kyrka Stad eller plats Vikt (ton) Klockgjutare och gjutningsplats Gjutningsår
1 Sankt Savas kyrka Belgrad, Serbien 6,2 Grassmayrs klockgjuteri, Innsbruck 2001

Spanien[redigera | redigera wikitext]

Nr Kyrka eller plats Stad Klockans namn Slagton Diameter (meter) Vikt (ton) Klockgjutare Gjutningsår (förstörelseår)
1 Katedralen i Toledo (Catedral Primada) Toledo San Eugenio La Gorda eller Campana Gorda d 2,93 14,6 (ca 14 564 kg) Alejandro Gargollo 1753
2 Catedral de Santa María la Real Pamplona María eller La Mayor, - 2,59 ca 10,06 Pedro de Villanueva 1584
3 Klocktornet Micalet vid Catedral de Santa Maria Valencia El Micalet eller La Micalet (timklocka) - 2,1 ca 7,5 (ca 7514 kg) Lluís Trilles 1539
4 Catedral de la Santa Cruz y Santa Eulalia Barcelona Campana de les hores (timklockan) eller Eulàlia, Alfonsa eller Maria de les Mercès - 2,32 7,23 Francesc Calbetó 1865
5 Katedralen i Santiago de Compostela Santiago de Compostela Timklocka, katedralens största klocka g0 - 6,66 Eijsbouts klockgjuteri 1989 (efter en modell från 1700-talet)
6 Catedral de Santa María Murcia Agueda-martillo - 2,23 6,42 (6 421 kg) Fernando Verona 1790
7 Catedral de la Encarnación Granada La Santamaría o La Gorda - 2,22 6,34 (6 335 kg) Bernardo Venero 1778
8 Katedralen i Santiago de Compostela Santiago de Compostela Berenguela - 2,55 6,2 (6 211 kg) Pedro Güemes 1729
9 Catedral de El Pilar Zaragoza La Campana de los Sitios - 2,2 6,17 (6 165& kg) Andrés de Asín 1715
10 Katedralen i Toledo (Catedral Primada) Toledo San Sebastián - 2,16 5,84 (5 835 kg) Gregorio de Barcia 1681
11 Catedral de Santa María de la Sede Sevilla Santa Maria, la Mayor, la Gorda eller de golpe - 2,1 5,36 (5 362 kg) Balavarca 1588

Storbritannien[redigera | redigera wikitext]

Nr Kyrka eller plats Stad Klockans namn Slagton Diameter (meter) Vikt (ton) Klockgjuteri och gjuteriort Gjutningsår
1 Sankt Pauls-katedralen London Great Paul cis° - 17 klockgjuteriet Warner 1881
2 Storbritanniens parlamentshus (Westminsterpalatset) London Gamla Big Ben (se Big Ben) es° - 16,2 Klockgjuteriet Taylor i Loughborough 1856
3 Liverpool Cathedral Liverpool Great George d° - 15,01 Klockgjuteriet Taylor 1940
4 Storbritanniens parlamentshus (Westminsterpalatset) London Dagens Big Ben - 2,1 13,76 G. Mears & Co. (klockgjuteriet Whitechapel Bell Foundry) 1858
5 York Minster York Great Peter - 11 Whitechapel bell foundry 1927
6 York Minster York Gamla Great Peter - - 10,92 C & G Mears (detsamma som Whitechapel bell foundry) 1845
7 Council House (fullmäktigehuset, stadshuset) Nottingham Little John ess - 10,53 Klockgjuteriet Taylor 1928
8 Tornet Wills Tower, i Bristols universitets huvudbyggnad Bristol Great George diss (321 Hz) - 9,72 Klockgjuteriet Taylor 1925
9 Tornet Highmoor Bell Tower på ett privat gods Wigton i Cumbria, Joe o'Highmoor giss (427 Hz) - 8,94 Klockgjuteriet Taylor 1884 (1920)
10 Stadshuset (town hall) Manchester, Great Abel (timklocka) fiss - mellan 8,23 och 8,27 Klockgjuteriet Taylor 1882
11 Oseneys kloster (Oseney Abbey), senare Tom Tower, (Tom Tower) i Oxford väster om Oxford, Efter reformationen kallad Great Tom - 7,72 Klockgjuteriet Taylor medeltiden (1680, göts om se Great Tom, Oxford, nedan)
12 Saint Mary’s klosterkyrka i Buckfast Abbey Buckfastleigh i grevskapet Devon vid Cornwall Hosanna - - 7,57 Klockgjuteriet Taylor 1936
13 Beverley Minster Beverley, East Riding of Yorkshire Great John g (395 Hz) - 7,15 Klockgjuteriet Taylor 1901
14 Stadshuset (town hall) Manchester Great Abel fiss - 6,55 Klockgjuteriet Taylor 1876 (1882, göts om)
15 Tom Tower ”Tom-tornet”, vid Christ Church College Oxford Great Tom a/aiss - 6,32 Christopher Hodson 1680 (göts om, se ovan)
16 Klocktornet The Chamberlain Clock Tower i Birmingham University Birmingham Big Joe eller Big Brum g (401 Hz) - 6,18 Klockgjuteriet Taylor 1908
17 Newcastles anglikanska katedral Newcastle upon Tyne Major - - 6,02 Klockgjuteriet Taylor 1891
18 Katedralen i Lincoln Lincoln Great Tom g (401 Hz) 6,55 meter (6 553,2 mm) 5,49 Thomas Hears på klockgjuteriet Whitechapel Bell foundry 1834 (omgjuten och kraftigt förstorad, liksom även 1610)
19 Basilica of Saint Gregory the Great i det katolska benediktinerklostret Downside Abbey (Downside Abbey) Lincoln Great Bede (sedan 1901) g (före omstämningen 1901 var tonen giss, 420,5 Hz) - 5,4 Klockgjuteriet Taylor 1900 (inköpt av Beverley Minster 1610)
20 Sankt Pauls-katedralen London Great Tom (idag timklocka), gåva av Vilhelm III av England 1698, hängde tidigare i Westminsterpalatset aiss - 5,49 Richard Phelps 1716 (omgjuten och vägde därefter över 5 ton, göts även om 1610, 1708, 1709, och 1710)
21 Stadshuset (town hall) Manchester tidigare näst största klockspelsklockan - - 5,08 Klockgjuteriet Taylor 1834 (göts om till klockspelsklockor 1936)

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Nr Kyrka Stad Klockans namn Slagton Diameter (meter) Vikt (ton) Klockgjutare Gjutningsår (förstörelseår)
1 Uppsala domkyrka Uppsala Storan fiss° f 2,23 7,37 (7 367 kg) - 1702
2 Göteborgs domkyrka Göteborg Storklockan - - 6 Charles Apelquist, ”Kongl. Styckgjuteriet, Marieberg”, Stockholm 1815 (1907, omgjuten 1912, se nr. 7 nedan)
3 Göteborgs domkyrka Göteborg Storklockan giss° ca 2 5,38 (utan kläpp), med den sprängda kläppen från 1815 drygt 5,65 ton M & O skalle, Ystad 1923 (sprack 1924)
4 Tyska kyrkan Stockholm Storklockan g° 2.1 6 J G Grosse, Dresden 1884
5 Göteborgs domkyrka Göteborg Storklockan giss° 2,01 5,55 ton (inkl. kläppen på 270 kg. Utan kläpp: 5,28 ton) M & O Ohlsson, Ystad 1925
6 Linköpings domkyrka Linköping Storklockan b♭ - 5,1 Peter Eliasson Medeltida? (Omgjuten 1624,1667,1759)
7 Storkyrkan Stockholm Storklockan b♭ 2 5 Jurgen Putensen 1638
8 Göteborgs domkyrka Göteborg Storklockan[19][d] - - 4,8[19] Bergholtz klockgjuteri, Stockholm[19] 1912 (1918)[19]
9 Stora Kopparbergs kyrka Falun Storklockan ass[20] - 4,5[21] ? 1598 (omgjuten 1744)[21]

Tjeckien[redigera | redigera wikitext]

Nr Kyrka Stad Klockans namn Slagton Diameter (meter) Vikt (ton) Klockgjutare Gjutningsår (förstörelseår)
1 Katedrála svatého Vita "Sankt Vitus katedral", Hradcany Prag Zvon Zikmund (”Sigismundklockan”) f0 2,56 13,5 - 1702
2 Katedrála svatého Václava Olomouc Svatý Václav ”Sankt Vaclav” e° +3 2,42 8,16 ton (8 156 kg) F. Seltenhoffer, Víden 1827

Tyskland[redigera | redigera wikitext]

Nr Kyrka Stad Klockans namn Slagton Diameter (meter) Vikt (ton) Klockgjutare och gjutningsplats Gjutningsår (förstörelseår)
1 Kölnerdomen Köln Kaiserglocke ciss+90 3,42 27,8 Andreas Hamm, Frankenthal (Pfalz) 1870 (1918)
2 Kölnerdomen Köln Sankt Petersglocke c° 3,22 24,2 Heinrich Ulrich, Apolda 1923
3 På rådhusplatsen Bochum - fungerar inte längre på grund av krigsskada 3,13 15 Bochumer Verein, Bochum 1867
4 Stiftskirche (klosterkyrkan) Neustadt an der Weinstrasse Kaiser Ruprechtsglocke es0 3,2 14 Bochumer Verein, Bochum 1817
5 Kaiser-Wilhelm-Gedächtniskirche Berlin Königin Luise - Kaiser Wilhelm I. e0 - 13,8 Firma Franz Schilling (Apolda) 1895 (1943)
6 Domen i Frankfurt Frankfurt Gloriosa e0 +2 2,59 11,95 J. G. Grosse, Dresden 1877
7 Kreuzkirche Dresden Kreuzglocke e0 +5 2,58 (2583 mm) 11,5 (11 511 kg) Franz Schilling, Apolda 1899
8 domen i Erfurt Erfurt Maria Gloriosa e0 +3 2,58 11,45 Gerhard van Wou från Kampen på domberget i Erfurt 1497
9 Kölnerdomen Köln Pretiosa g0 +1 2,4 10,5 Heinrich Brodermann & Christian Cloit, Köln 1448 (omgjuten)
10 Marktkirche Hannover Christus- und Friedensglocke ”Kristus- och fredsklockan” e° +2 2,46 10,36 Friedrich Wilhelm Schilling, Heidelberg 1960
11 Schönebergs rådhus Berlin ’‘Freiheitsglocke’‘ ”Frihetsklockan”  e° - 10,2 Gillett & Johnstons klockgjuteri, Croydon 1950
12 Ett friluftsområde Schwarzach Schwarzacher Mörserglocke e/0 2,46 9,82 Grassmayrs klockgjuteri, Innsbruck 2000
13 Glockenturm, Berlins Olympiastadion Berlin Olympiaglocke e/0 2,8 9,6 (en annan uppgift 9,365 kg, troligen då utan kläpp) Bochumer Verein, Bochum 1936
14 Deutsches Museum München Utställningsklocka Es/0 +5 1,902 9,6 Bochumer Verein, Bochum 1990
15 Sankt Kuniberts kyrka Köln Bourdon eller Engelglocke f0 2,47 9,38 Klockgjuteriet Eijsbouts, Asten 1990
16 Christuskirche Karlsruhe Friedensglocke (”Fredsklockan”) f° 2,41 9,16 - 2004
17 Sankt Kiliansdom Würzburg Salvatorglocke (”Frälsarklockan”) g0 ±0 2,3 (2318 mm) 9,08 Friedrich Wilhelm Schilling, Heidelberg 1965
18 domen i Magdeburg Magdeburg Susanne e° +6 2,47 meter 8,8 Johannes Jacobi , Berlin 1702
19 Hildesheims domkyrka Hildesheim Canta Bona f° +4 2,3 8,7 ton (8686 kg) Friedrich Wilhelm Schilling, Heidelberg 1960
20 Paulskirche Frankfurt am Main Bürgerglocke fiss°+1 2,27 (2266 mm) 8,59 Glocken- und Kunstgießerei (”Klock- och konstgjuteriet”), Karlsruhe 2002
21 Konstanzer Münster Konstanz Sancta Maria giss0 –7 2,27 8,35 (8349 kg) Friedrich Wilhelm Schilling, Heidelberg 1966
22 Halberstädter Dom Halberstadt Domina eller Dunna g0 +6 2,27 8,32 Kunst- und Glockengießerei (”Konst- och klockgjuteriet”), Lauchhammer 1999
23 Frauenkirche München Sussanna eller Salveglocke a0 +5 2,06 8 Hanns Ernst, Regensburg 1490
24 Domen i Trier Trier Christus und Helena fiss°+7 2,27 (2273 mm) 7,97 Friedrich Otto, Hemelingen i södra Bremen 1951
25 Stadtkirche ("stadskyrkan") Freudenstadt, Baden-Würtemberg Gloriosa eller Christusglocke fiss° - 7,96 Bachert, Heilbronn 1999
26 Haus der Kulturen der Welt ”världens kulturers hus” eller Kongresshalle Berlin f - - 7,82 klockgjuteriet Eijsbouts, Asten 1987
27 Domen i Meissen Meissen Johannesglocke - - 7,8 Emil Börner, Meissen 1929
28 Sankt Paulusdomen Münster Kardinalsglocke fiss0 –7 2,27 (2273 mm) 7,6 ton (7604 kg) klockgjuteriet Glockengießerei Feldmann & Marschel, Münster 1956
29 Dom Sankt Stephan Passau Pummerin fiss° 2,32 7,54 Glockengießerei Rudolf Perner 1952
30 S:t Mikaelskyrkan, Hamburg Hamburg Jahrtausendglocke (”årtusendeklockan”) f° 2,34 7,55 (7542 kg) klockgjuteriet A. Bachert, Heilbronn 2000
31 S:t Nikolai-kyrkan Hamburg Friedensglocke ”Fredsklockan” g° 2,17 7,35 (7354 kg) Friedrich Wilhelm Schilling, Heidelberg 1962
32 Stiftskirche (före detta klosterkyrkan) Neustadt an der Weinstrasse Kurfürstenglocke (”Kurfursteklockan”) fiss° 2,5 7,3 Bochumer Verein, Bochum 1952
33 Konstanzer Münster Konstanz Ursulaglocke h0 –6 2,1 7 Christoff Löffler, Konstanz 1584
34 Sankt Peterskirche München Jubiläumsglocke (”Jubileumsklockan”) f0 2,32 7 Karl Czudnochowsky, Erdinger Glockengießerei (”Erdings klockgjuteri”), Erding 1958
35 Bremer Dom Bremen Brema g° - 7 Glockengießerei Gebrüder Otto (”Bröderna Ottos klockgjuteri”) i stadsdelen Hemelingen i södra Bremen 1962
36 Kreuzkirche Dresden Näst största klockan g0 +12 2,16 (2155 mm) 6,83 (6825 kg) Franz Schilling, Apolda 1899
37 Freiburger Münster Freiburg im Breisgau Christusglocke g° ±0 2,13 (2133 mm) 6,86 (6856 kg) Friedrich Wilhelm Schilling, Heidelberg 1959
38 Sankt Martinskyrkan Landshut Propst- und Pfarrglocke (”prost- och kyrkoherdeklockan”) fiss° 2,1 6,75 J. L. Kraus, München 1767
39 Basilika Sankt Aposteln Köln Weltjugendtagsglocke (”världsungdomsdagens klocka”), Johannes Paul II. (”Johannes Paulus II”) eller Papstglocke (”påveklockan”) g0–7/16 2,18 6,7 Hans Hüesker, Gescher 2005
40 Haus der Kulturen der Welt, ”världens kulturers hus” eller Kongresshalle Berlin Näst största klockspelsklockan fiss° 2,32 6,56 klockgjuteriet Eijsbouts, Asten 1987
41 Liebfrauenmünster (”Vårfru [Jungfru Marie] domkyrka”) Donauwörth Pummerin - - 6,55 - 1512
42 Sankt-Hedwigs-Kathedrale, Sankt Blasien Dom Berlin Största klockan - - 6,5 - efterkrigstiden
43 Klockmuseet i Herrenberg Herrenberg i Baden-Würtemberg En klocka, som inte stämde klangmässigt med övriga klockor i Sankt Willibrords basilika i Echternach i Luxemburg och som annars skulle ha ersatt en äldre sprucken klocka - - 6,37 klockgjuteriet Mark, Brockscheid 2000
44 Aachens katedral Aachen Marienglocke g° 2 6,05 ton (6045 kg) Petit och Edelbrock, Gescher 1958
45 Basilika Sankt Jakob Straubing Bistumsglocke (”stiftsklockan”) g° 2,14 6,01 Schilling, Apolda 2001
46 Dom Sankt Stephan Passau Misericordia g° 2,18 6 Glockengießerei Rudolf Perner 1999
47 Stiftskirche (klosterkyrkan) Stuttgart ’’Guldenglocke’’ eller ’’Osanna’’ a° ±0 2,01 ca 6 Martin Kissling, Biberach an der Riß 1520
48 Domen i Fulda Fulda ’’Osanna’’ giss° +1 2,03 5,85 Friedrich Wilhelm Schilling, Heidelberg 1953
49 Sankt Patrokli Dom Soest ’’Patrokliglocke ’’ ass° 2,05 5,84 - 1991
50 Mariakyrkan Lübeck Pulsglocke gess° +8 2,1 5,8 ton (5817 kg) Friedrich Wilhelm Schilling, Heidelberg 1951
51 Mariahilfkirche München Salvatorglocke (”frälsarklockan”) fiss0 2,1 5,65 Carl Czudnochowsky, klockgjuteriet Erdinger Glockengießerei, Erding omkring 1950-1975
52 Kölnerdomen Köln Speciosa a0 -2 2,03 5,6 Johannes (Hoer[n]ken) de Vechel, Köln 1449
53 Kaiser-Wilhelm-Gedächtniskirche Berlin - - - 5,6 - 1952
54 Domen i Minden Minden Frieden-Christi-Glocke (”Kristi freds-klockan”) giss0 +2 2 (2003 mm) 5,5 (5495 kg) Hans August Mark, Brockscheid 1993
55 Stadtkirche (Marienkirche) (norra tornet) Wittenberg Große Glocke (”Stora klockan”) h0–5 2 ~5,5 Jacob König, Erfurt 1635
56 Domen i Speyer Speyer Maximilianus Josephuseller Kaiserglocke g0 2,08 5,35 Peter Lindemann, Zweibrücken 1822
57 Eichstätter Dom Eichstätt Dreifaltigkeitsglocke a° +1 1,93 5,3 klockgjutaren Stumpf, Heidelberg 1976
58 Dom Sankt Stephan Passau Stürmerin a0 - 5,3 - 1733
59 Kölnerdomen Köln Speciosa a0 -2 2,03 5,6 Johannes (Hoer[n]ken) de Vechel, Köln 1449
60 Klostret Erzabtei Sankt Ottilien ”Ärkeabbotklostret Sankt Ottilien” Köln Hosanna eller Salvatorglocke, gjuten av euphon, en koppar- och zinklegering fiss0 +1 2,18 5,25 Karl Czudnochowsky, Erding 1949
61 Bambergs domkyrka Bamberg Heinrich ciss1 +9 1,8 (1799mm) 5,2 Karl Czudnochowsky, Erding okänt, inskrift på klockan från 13 augusti 1311
62 Domen i Freising Freising Korbiniansglocke g° ±0 2,1 ca 5,2 ton hovklockgjutarna Johann Matthias Langenegger och Anton Benedikt Ernst, München 1724
63 Sankt Bennokirche München Benno- und Marienglocke gess° - över 5 Johann Hahn, Landshut 1950-talet
64 Hauptkirche Sankt Nikolai Hamburg Friedensglocke a° 1,9 5 Friedrich Wilhelm Schilling, Heidelberg 1962

Ukraina[redigera | redigera wikitext]

Nr Kyrka eller plats Stad Vikt (ton) Klockgjutare eller gjutningsplats
1 Uspenskijkatedralen Charkiv 16,46
2 Kjevo-Pecherska lavra (Kievs grottkloster) Kiev 16,38
3 Katedralen i Odessa Odessa 16,38
4 Sankt Mikaels katedral Kiev 8 Ett klockgjuteri i Ukraina

Ungern[redigera | redigera wikitext]

Nr Kyrka eller plats Stad Klockans namn Slagton Diameter (meter) Vikt (ton) Klockgjutare eller gjutningsplats Gjutningsår (förstörelseår)
1 Sankt Stefansbasilikan Budapest Största klockan - 2,4 9,25 klockgjuteriet Perner (Glockengießerei Rudolf Perner)) i Passau i Bayern 1990
2 Sankt Stefansbasilikan Budapest Största klockan - - 7,9 ton (7945 kg) - 1930 (1944)
3 Domen i Szeged Szeged ”Hjälteklockan” f° - 8,54 ton (8537 kg) - omkr. 1918-1930
4 Domen i Esztergom Esztergom Största klockan - 2,2 meter (2185 mm) 5,8 ton (5827 kg) Szlezák László 1938
5 Domen i Esztergom Esztergom Näst största klockan - - 5,5 ton (5467 kg) Schaudt András 1930

Vatikanstaten[redigera | redigera wikitext]

Nr Kyrka Stad Klockans namn Slagton Diameter (meter) Vikt (ton) Klockgjutare Gjutningsår (förstörelseår)
1 Peterskyrkan Vatikanstaten i Rom Campanone e° 2,32 (2316 mm) 8,95 (~9) Luigi Valadier, Rom 1786

Österrike[redigera | redigera wikitext]

Nr Kyrka eller plats Stad Klockans namn Slagton Diameter (meter) Vikt (ton) Klockgjutare eller gjutningsplats Gjutningsår (förstörelseår)
1 Stephansdomen Wien Gamla Die Pummerin H 3,16 22,5 Johannes Achamer. 1711
2 Stephansdomen Wien Die Pummerin c0 +4/16 3,14 20,132 Karl Geisz, Sankt Florian 1951
3 Domen i Salzburg Salzburg Salvatorglocke, ”Frälsarklockan”, Dreifaltigkeitsglocke, ”Trefaldighetsklockan”, officiellt på latin: Salvator Mundi (”Världens frälsare”) ess0 2,8 14,3 ton (14 256 kg) Klockgjuteriet Oberascher, Salzburg 1961
4 På en höjd vid byn Mösern Mösern, Tyrolen Friedensglocke des Alpenraumes (”fredsklockan i Alpernas region”), Friedensglocke Mösern eller Mörserglocke diss° 2,54 10,18 Klockgjuteriet Grassmayr, Innsbruck 1997
5 Jesuitenkirche (”Jesuitkyrkan”) Innsbruck Schützenglocke (”Skyddsklockan“) - 2,48 9,2 Grassmayrs klockgjuteri, Innsbruck 1959
6 Klostret Stift Sankt Florian Sankt Florian, Oberösterreich Angstglocke (”rädsloklockan”) f° 2,44 8,6 (8643 kg) Mats Prininger 1717
7 Domen i Salzburg Salzburg Rupertsglocke eller Wandlungsglocke (”Förvandlingsklockan”, rings i vid nattvardens förvandling under mässan) gess0 2,3 8,2 Klockgjuteriet Oberascher, Salzburg 1961
8 Maria Empfängnisdomen Linz Immaculata-Glocke - - 8,12 Anton Gugg, Linz 1901
9 Stiftskirche (klosterkyrkan) Melk Peter-und-Paul-Glocke eller Vesperin f° - 2 2,36 7,84 Andreas Klein, Wien 1739
10 Sankt Jakobsdomen Innsbruck Mariahilfglocke eller Große Pfarrglocke (”Stora kyrkoherdeklockan”) g0 2,21 6,3 (6342 kg); annan uppg.: 7,17 ton (7168 kg) Johann Grassmayr, Innsbruck 1846
11 Stephansdomen Wien Stephanus g0 - 5,7 Pfundner 1960
12 Klostret Stift Sankt Florian Sankt Florian, Oberösterreich Frauen- eller Dechantglocke h0 1,65 meter (1648 mm) 5,4 (5376 kg) Martin Fitler 1810

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Denna klocka rings som en kyrkklocka genom att klockan svängs.
  2. ^ Andra stora klockor i Danmark finns bland annat också i några domkyrkor. Roskilde domkyrka har landets näst största domkyrkoklocka efter den i Vor Frue Kirke i Köpenhamn med en diameter på ~1,6 meter[2], en klocka med ungefär samma diameter finns också i en annan kyrka i Köpenhamn.[1] I Århus domkyrka,[3] Ålborgs domkyrka,[3] Ribe domkyrka[2] och Viborgs domkyrka[4] finns storklockor som har en diameter över 1,4 meter.
  3. ^ Den största medeltida klockan i domkyrkan försvann vid Gustav Vasas klockskatt.[7]
  4. ^ Klockan göts om ur den gamla storklockans metall från 1815 och den nya klockan levererades 1912. Nästan genast upptäcktes fel i form av håligheter i godset, främst i klockans krona (kan minska klockans hållfasthet och klangstyrka och välljud). Dessa hade fyllts i med bly som också försämrar klangen. Det skapade en tvist mellan kyrkorådet och Bergholtz klockgjuteri. Den löstes slutligen 1918 med en uppgörelse som främst innebar att kyrkorådet kunde sälja metallen till Götaverken för 4 kr/kg. Klockan vägde 4800 kg så kyrkorådet kunde inhösta 19 200 kr i dåtidens penningvärde.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Kirkeklokker i Danmark – index: K.
  2. ^ [a b] Kirkeklokker i Danmark – index: R.
  3. ^ [a b] Kirkeklokker i Danmark – index: Æ - Ø - Å.
  4. ^ Kirkeklokker i Danmark – index: V.
  5. ^ ”Die Kopenhagener Kathedrale "Vor Frue Kirke"”. Arkiverad från originalet den 17 maj 2009. https://web.archive.org/web/20090517023650/http://daserste.ndr.de/royalty/daenemark/2004/erste5670.html. Läst 13 november 2011.  (under rubrik längst ner på sidan).
  6. ^ [a b c] Domkyrkan efter Åbo brand år 1827, Åbo domkyrkas webbplats (avsnittet ”Upp till tornet med metallring”). Arkiverad 19 november 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ Reformationstiden 1527 - 1599, Åbo domkyrkas webbplats. Arkiverad 19 november 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ Ljudexempel med Åbo domkyrkas tre domkyrkoklockor.
  9. ^ [a b c d] Tampereen kaupunki - Tampere sanoin ja kuvin - Kaupungin rakennuksia - Tuomiokirkko - Rakennustyöt (avsnittet "Kellot"), Tammerfors stads webbplats. Arkiverad 4 februari 2009 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ Um klukkur og hringingar (avsnittet "Klukkutónar.") Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  11. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s] Great Bells of Europe by country, TowerBells.org.
  12. ^ Great Bells of Europe by country, GCNA - The Guild of Carillonneurs in North America. Arkiverad av Wayback Machine 30 januari 2012.
  13. ^ Lijst van zwaarste klokken in Nederland på nederländska Wikipedia.
  14. ^ Översatt material från nederländska Wikipedia: nl:Dom van Utrecht#Luidklokken och nl: Dom van Utrecht#Beiaard
  15. ^ Översatt material från nederländska Wikipedia: http://nl.wikipedia.org/wiki/Sint-Servaasbasiliek_%28Maastricht%29#Klokken
  16. ^ Om klockspelet på webbplatsen för Oslo rådhus.
  17. ^ Kunst og kultur, Kraft Foods (avsnittet "Kulturdonasjoner"). Arkiverad av Wayback Machine 13 februari 2007.
  18. ^ Sammanställda uppgifter i en lista över Schweiz' största klockor i tyska Wikipedias artikel de:Glockengeläut.
  19. ^ [a b c d] Eric Larsson, Gustavi domkyrkas klockor - En historisk återblick 1975, s. 11–12 och Ingvar Rohr, Göteborgs domkyrkoklockor, Bröderna Carlssons Boktryckeri, Varberg 1997, s. 8.
  20. ^ Inspelningar av radiogudstjänster och av nyårsnattens radiosändningar i Sveriges Radio P1 "Sveriges domkyrkoklockor".
  21. ^ [a b] Stora Kopparbergs kyrka - historik, Svenska kyrkan i Falun.

Generella källor[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Lista_över_de_största_klockorna_i_Europas_länder&oldid=54591362”