Debatten om Vita havet

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Debatten om Vita havet var en identitetspolitisk kulturdebatt i Sverige under första halvåret 2021.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Vid tiden hade från sommaren 2020 Black lives matter-rörelsen spridit sig till konstvärlden i USA och vidare till andra länder. Identitetspolitiska debatter togs upp på flera konsthögskolor i Norden, bland annat i Oslo, som ledde till att rektorn Måns Wrange avgick.[1]Kunstakademiet i Köpenhamn tog en studentgrupp och en lärare en gipsbyst av kung Frederik V bort ur festsalen, varefter den kastades i kanalen utanför "för att uppmärksamma kolonialism och slavhandel". Rektorn Kirsten Langkilde avgick efter kritik av kulturministern.[2]

Debatten[redigera | redigera wikitext]

Debatten startade med att ett anonymt konstnärskollektiv vid Konstfack, det 2016 bildade Brown Island, argumenterade för att utställningslokalen Vita havet skulle byta namn.[3] Brown Island lämnade 2019 in ett förslag till Konstfacks ledning att Vita havet skulle döpas om, som del i en dialog om strukturell rasism på skolan.[4] Skolans ledning tog upp förslaget i den interna arbetsgruppen Our spaces/våra rum.

Konstfacks arbetsgrupp föreslog i december 2020 att namnet Vita havet skulle ändras till Havet.[5]

Professorn vid Konstfack Sara Kristoffersson hävdade i ett inlägg den 1 februari 2021 att namnet Vita havet på Konstfack inget hade med rasism att göra, eftersom namnet hade skapats i de tidigare Konstfacklokalerna på Mäster Samuelsgatan på 1950-talet i samband med tillkomsten av en stor utställningshall med vitmålade väggar. Namnet hade sedan levt vidare och tagits upp också i de senare lokalerna vid Telefonplan.[6]

Den 12 februari gjordes ett inlägg i Dagens Nyheter för 44 professorer, lektorer, adjunkter och doktorander på Konstfack, undertecknat av professorerna Every Ocean Hughes, Johanna Lewengard, Loulou Cherinet och Sara Teleman samt lektorerna Martin Gustavsson, Parasto Backman och Sergio Montero Bravo. De motsatte sig att frågan tagits upp till offentlig debatt och menade att en lärares agerande av detta slag var "en maktutövning, som skadar förtroendet i relationen mellan studenter och lärare".[7]

Konstfacks rektor Maria Lantz avrådde i e-post till de ansvariga[vilka/för vad?] att offentligt utpeka en kollega på det sätt som gjorts. Konstfack konstaterade också att dess e-post nyttjats på ett felaktigt sätt genom insamlandet av namnunderskrifter.[8][9]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]