Definition
En definition är ett kortfattat, klart och tydligt angivande av vad något är till skillnad från allt annat.[1] Definitioner är ett sätt att bestämma och avgränsa språkliga uttrycks betydelser. De spelar en stor roll i logisk analys.
Element[redigera | redigera wikitext]
Elementen i en definition är definiendum (latin för ”det som ska definieras”) och definiens (latin för ”det som definierar”).
I satsen "ett fordon är ett hjälpmedel för transport över land", är definiendum "fordon" och definiensen "hjälpmedel för transport över land".
Typer av definition[redigera | redigera wikitext]
En definition kan vara av flera slag:
| Definitionstyp | Beskrivning | Exempel |
|---|---|---|
| Stipulativ definition | Då ett ord används i en viss beskriven bemärkelse | Med x avses y |
| Nominaldefinition | Definition per konvention | Pascal är newton per kvadratmeter (för fler exempel, se "SI (härledd enhet)") |
| Realdefinition | Definition av faktum | Aristoteles definition av människan som förnuftigt djur[a] |
| Persuasiv definition | Definition av laddade eller omtvistade termer innehållande emotiva utsagor | Demokrati är kollektivt ägande av produktionsmedlen |
| Ostensiv definition | Definition genom utpekande | Det där är en cykel, kombinerat med en gest mot nämnda föremål |
| Rekursiv definition | Definition som innehåller eller refererar till det som definieras självt[b] | |
| Induktiv definition | ||
| Teoretisk definition | ||
| Operationell definition | Avgränsning med praktiskt användbara kriterier | Som hypertoni räknas systoliskt blodtryck >140 eller diastoliskt blodtryck > 90 vid upprepade mätningar |
En annan indelning är:
| Definitionstyp | Beskrivning | Exempel |
|---|---|---|
| Intensionell definition | Begrepp definieras utifrån sin intension, som består av ett överordnat begrepp (Aristoteles: genus), och särskiljande kännetecken (Aristoteles: differentiae) | Bakteriell lunginflammation är en inflammation, orsakad av bakterier, belägen i lungan. |
| Extensionell definition | Definition genom uppräkning av underordnade begrepp | Rörelseapparaten består av armar, ben och ryggrad och dess ingående delar (t.ex. halsrygg, händer, skuldra, höfter) |
Huruvida allt kan definieras är omstritt. G.E. Moore hävdar att vissa begrepp är enkla, omöjliga att spjälka upp i beståndsdelar, till exempel det goda eller det sköna. Kant talar om a priori respektive a posteriori, där aprioriska kategorier ej kan definieras.
Juridik[redigera | redigera wikitext]
Legaldefinition[redigera | redigera wikitext]
Inom juridiken och rätten (latin lege) förekommer begrepp och ord som inte nödvändigtvis har samma betydelse som deras motsvarigheter i vardagligt tal. Eftersom juridik oundvikligen handlar om språkhantering väljer lagstiftare därför ibland att i rättsakter ta med legaldefinitioner som förklarar hur ett begrepp som förekommer i den aktuella lagtexten ska förstås vid tillämpningen av den lagen. Ett exempel är legaldefinitionen av personuppgifter i artikel 4.1 GDPR eller legaldefinitionen av konsument i 1 kapitlet 2 § konsumentköplagen (2022:260).
Se även[redigera | redigera wikitext]
- Argumentation
- Precisering
- Identitet
- Operationell definition
- Teoretisk definition
- Ostension
- Extension (filosofi)
- Intension
Kommentarer[redigera | redigera wikitext]
- ^ Hur definitionen av allmänbegrepp fungerar är omstritt, se "Universaliestriden".
- ^ Resulterar ofta i att definitionen inte fyller sitt syfte på bästa sätt.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Arne Næss; Empirisk semantik, Esselte studium, Uppsala (1981). ISBN 91-24-20016-6
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Definition i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|