Delila

Från Wikipedia
Simson och Delila. Målning av Anthonis van Dyck.

Delila var en filisteisk kvinna som enligt en berättelse i Gamla testamentet avlockade den israelitiske domaren Simson hemligheten att hans styrka berodde på hans långa hår. Hon förrådde honom åt sina landsmän mot betalning och lät skära av flätorna på hans huvud när han sov så att hans styrka försvann.

Delila i kulturen[redigera | redigera wikitext]

Delila har varit ett populärt ämne i den bildande konsten där hon blivit framställd av bland andra Tintoretto (1518–1594), Rubens (1577–1640) och Rembrandt (1606–1669). Även författare och kompositörer har inpirerats av henne, såsom bland andra Camille Saint-Saëns i operan Simson och Delila (1877).[1]

Källa[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]