Delta1 Chamaeleontis

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Delta1 Chamaeleontis (δ1)
Chamaeleon IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildKameleonten
Rektascension10t 45m 16,31446s[1]
Deklination-80° 28′ 10,5409″[1]
Skenbar magnitud ()+5,47[2] (6,266 + 6,503)[3]
Stjärntyp
SpektraltypK0 III[4]
U–B+0,74[2]
B–V+0,95[2]
Astrometri
Radialhastighet ()+10,7[5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -17,28[1] mas/år
Dek.: -29,25[1] mas/år
Parallax ()9,36 ± 0,45[1]
Avstånd350 ± 20  (107 ± 5 pc)
Absolut magnitud ()+0,32[6]
Detaljer
Radie10,97[7] R
Luminositet76[8] L
Temperatur5 052[8] K
Andra beteckningar
δ1 Cha, CPD -79° 554, HD 93779, HIP 52595, HR 4231, SAO 258592. [9]

Delta1 Chamaeleontis (δ1 Chamaeleontis, förkortat Delta1 Cha, δ1 Cha) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en snäv dubbelstjärna[10] belägen i den sydöstra delen av stjärnbilden Kameleonten och är skild från den något ljusare Delta2 Chamaeleontis med ca 6 bågminuter.[10] Den har en kombinerad skenbar magnitud på 5,47[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 9,4[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 350 ljusår (ca 107 parsek) från solen.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Primärstjärnan Delta1 Chamaeleontis A är en orange till röd jättestjärna av spektralklass K0 III[4]. Den har en radie som är ca 11[7] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 76[8] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 5 050[8] K.

De två delarna av Delta1 Chamaeleontis har en skenbar magnitud på 6,3 respektive 6,5. År 2000 var paret separerat med 0,783 bågsekunder vid en positionsvinkel på 83,8°.[3] Stjärnparet är en källa till röntgenstrålning med ett flöde på 27,3×10-17 W/m2.[11]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752 , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c d] Johnson, H. L.; et al. (1966), "UBVRIJKL photometry of the bright stars", Communications of the Lunar and Planetary Laboratory, 4 (99), Bibcode:1966CoLPL...4...99J.
  3. ^ [a b] Fabricius, C.; Makarov, V. V. (April 2000), "Two-colour photometry for 9473 components of close Hipparcos double and multiple stars", Astronomy and Astrophysics, 356: 141–145, Bibcode:2000A&A...356..141F.
  4. ^ [a b] Houk, N.; Cowley, A. P. (1975), Catalogue of two-dimensional spectral types for the HD stars, I, University of Michigan, Bibcode:1975MSS...C01....0H.
  5. ^ Wilson, R. E. (1953), General Catalogue of Stellar Radial Velocities, Carnegie Institute of Washington, D.C., Bibcode:1953GCRV..C......0W.
  6. ^ Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971 , Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  7. ^ [a b] https://www.universeguide.com/star/delta1chamaeleontis
  8. ^ [a b c d] McDonald, I.; et al. (2012), "Fundamental Parameters and Infrared Excesses of Hipparcos Stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 427 (1): 343–57, arXiv:1208.2037 , Bibcode:2012MNRAS.427..343M, doi:10.1111/j.1365-2966.2012.21873.x.
  9. ^ "del01 Cha -- Star", SIMBAD Astronomical Database, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2016-12-11.
  10. ^ [a b] Inglis, Michael (2012), Astronomy of the Milky Way: The Observer’s Guide to the Southern Milky Way, The Patrick Moore Practical Astronomy Series, Springer Science & Business Media, p. 106, ISBN 1447106415.
  11. ^ Hunsch, M.; et al. (January 1998), "The ROSAT all-sky survey catalogue of optically bright late-type giants and supergiants", Astronomy and Astrophysics Supplement, 127: 251–255, Bibcode:1998A&AS..127..251H, doi:10.1051/aas:1998347.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]