Delta Doradus
| Delta Doradus (δ) | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Svärdfisken |
| Rektascension | 05t 44m 46,37811s[1] |
| Deklination | -65° 44′ 07,9011″[1] |
| Skenbar magnitud () | +4,34[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | A7 V[3] |
| U–B | +0,11[2] |
| B–V | +0,22[2] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -8,3 ± 0,8[4] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: −28,91 ± [1] mas/år Dek.: +5,17 ± [1] mas/år |
| Parallax () | 21,80 ± 0,14[1] |
| Avstånd | 149,6 ± 1,0 lå (45,9 ± 0,3 pc) |
| Absolut magnitud () | 1,03[5] |
| Detaljer | |
| Massa | 1,85[6] M☉ |
| Radie | 2,1[7] R☉ |
| Luminositet | 29[8] L☉ |
| Temperatur | 7 828 ± 266[6] K |
| Metallicitet | -0,40[9] |
| Vinkelhastighet | 172[3] km/s |
| Ålder | 940[6] miljoner år |
| Andra beteckningar | |
| δ Dor, CPD-65° 496, FK5 1154, HD 39014, HIP 27100, HR 2015, SAO 249346 [10] | |
Delta Doradus (δ Doradus, förkortat Delta Dor, δ Dor) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en enkel stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Svärdfisken. Den har en skenbar magnitud på 4,34[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 21,8[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 150 ljusår (ca 46 parsek) från solen. Med 18,6 års mellanrum blir stjärnan månens södra polstjärna.[11] Polstjärnestatusen ändras periodiskt på grund av precessionen av månens rotationsaxel. När Delta Doradus är polstjärna är den bättre anpassad än Jordens nuvarande polstjärna Alfa Ursae Minoris, men mycket svagare.
Egenskaper[redigera | redigera wikitext]
Delta Doradus är en blå till vit stjärna i huvudserien av spektralklass A7 V[3]. Den har massa som är ca 85 procent[6] större än solens massa, en radie som är ca 2,1[7] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 29[8] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 7 800[6] K.
Delta Doradus roterar snabbt med en projicerad rotationshastighet på 172 km/s.[3] Detta ger stjärnan en något tillplattad form med en ekvatoriell radie som är 12 procent större än polarradien.[12] Även om stjärnor av spektraltyp A inte förväntas ha en magnetisk aktivitet som behövs för att driva emission av röntgenstrålning, har en sådan på 3,6 × 1027 erg/s observerats vid dess koordinater på himlen. Detta kan betyda att stjärnan har en osynlig följeslagare.[13] Delta Doradus visar ett överskott av infraröd strålning som tyder på att det kan vara en Vegaliknande stjärna med en omgivande stoftskiva.[9]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752 , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
- ^ [a b c d] Mermilliod, J.-C. (1986), "Compilation of Eggen's UBV data, transformed to UBV (unpublished)", Catalogue of Eggen's UBV data, SIMBAD, Bibcode:1986EgUBV........0M.
- ^ [a b c d] Royer, F.; et al. (February 2007), "Rotational velocities of A-type stars. III. Velocity distributions", Astronomy and Astrophysics, 463 (2): 671–682, arXiv:astro-ph/0610785 , Bibcode:2007A&A...463..671R, doi:10.1051/0004-6361:20065224.
- ^ de Bruijne, J. H. J.; Eilers, A.-C. (October 2012), "Radial velocities for the HIPPARCOS-Gaia Hundred-Thousand-Proper-Motion project", Astronomy & Astrophysics, 546: 14, arXiv:1208.3048 , Bibcode:2012A&A...546A..61D, doi:10.1051/0004-6361/201219219, A61.
- ^ Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971 , Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
- ^ [a b c d e] David, Trevor J.; Hillenbrand, Lynne A. (2015), "The Ages of Early-Type Stars: Strömgren Photometric Methods Calibrated, Validated, Tested, and Applied to Hosts and Prospective Hosts of Directly Imaged Exoplanets", The Astrophysical Journal, 804 (2): 146, arXiv:1501.03154 , Bibcode:2015ApJ...804..146D, doi:10.1088/0004-637X/804/2/146.
- ^ [a b] Pasinetti Fracassini, L. E.; et al. (February 2001), "Catalogue of Apparent Diameters and Absolute Radii of Stars (CADARS)", Astronomy and Astrophysics (3rd ed.), 367: 521–524, arXiv:astro-ph/0012289 , Bibcode:2001A&A...367..521P, doi:10.1051/0004-6361:20000451.
- ^ [a b] McDonald, I.; et al. (2012), "Fundamental Parameters and Infrared Excesses of Hipparcos Stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 427 (1): 343–57, arXiv:1208.2037 , Bibcode:2012MNRAS.427..343M, doi:10.1111/j.1365-2966.2012.21873.x.
- ^ [a b] Saffe, C.; Gómez, M.; Pintado, O.; González, E. (October 2008), "Spectroscopic metallicities of Vega-like stars", Astronomy and Astrophysics, 490 (1): 297–305, arXiv:0805.3936 , Bibcode:2008A&A...490..297S, doi:10.1051/0004-6361:200810260.
- ^ "del Dor". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2017-04-17.
- ^ Patrick Moore (1983), The Guinness Book of Astronomy Facts & Feats, p. 29, In 1968 the north pole star of the Moon was Omega Draconis; by 1977 it was 36 Draconis. The south pole star is Delta Doradus.
- ^ van Belle, Gerard T. (March 2012), "Interferometric observations of rapidly rotating stars", The Astronomy and Astrophysics Review, 20 (1): 51, arXiv:1204.2572 , Bibcode:2012A&ARv..20...51V, doi:10.1007/s00159-012-0051-2.
- ^ Schröder, C.; Schmitt, J. H. M. M. (November 2007), "X-ray emission from A-type stars", Astronomy and Astrophysics, 475 (2): 677–684, Bibcode:2007A&A...475..677S, doi:10.1051/0004-6361:20077429.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
| ||||||||||||||||
