Altais

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Delta Draconis)
Altais (δ)
Observationsdata
Epok: J2000
StjärnbildDraken
Rektascension19t 12m 33,30197s[1]
Deklination+67° 39′ 41,5456″[1]
Skenbar magnitud ()3,07[2]
Stjärntyp
SpektraltypG9 III[3]
U–B0,78[2]
B–V1,00[2]
Astrometri
Radialhastighet ()24,8[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: 95,74[5] mas/år
Dek.: 91,92[5] mas/år
Parallax ()33,48 ± 0,10[1]
Avstånd97,4 ± 0,3  (29,87 ± 0,09 pc)
Absolut magnitud ()+0,62[6]
Detaljer
Massa2,32[6] M
Radie11[7] R
Luminositet59[6] L
Temperatur4 820[8] K
Metallicitet-0,27[8]
Vinkelhastighet8[9]
Ålder800[6] miljoner (uppskattad) år
Andra beteckningar
Delta Draconis, 57 Draconis, Nodus Secundus, GCRV 11694, IRC +70150, ROT 2757, GEN# +1.00180711, JP11 3086, SAO 18222, GSC 04444-02239, 2MASS J19123328+6739415, SKY# 35612, AG+67 836, HD 180711, N30 4261, TD1 24318, BD+67 1129, HIC 94376, PLX 4495, TYC 4444-2239-1, CCDM J19126+6740A, HIP 94376, PLX 4495.00, UBV 16319, CSI+67 1129 1, HR 7310, PMC 90-93 513, UBV M 23638, FK5 723, IDS 19125+6729 A, PPM 21358, WDS J19126+6740A, GC 26520, IRAS 19125+6734, RAFGL 2348, HFE83 1269[4]

Altais[10] eller Delta Draconis (δ Draconis, förkortad Delta Dra, δ Dra), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en gul jättestjärna i stjärnbilden Draken, som har magnitud på 3,07 [2] och är synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 33,5 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 97 ljusår (30 parsek) från solen.

Nomenklatur[redigera | redigera wikitext]

Delta Draconis har de traditionella namnen Aldib, Altais[11] (geten) och Nodus Secundus.[12] Namnet Altais kommer från det arabiska Al Tāis "geten", associeringen av denna stjärna, tillsammans med Pi Draconis, Rho Draconis och Epsilon Draconis (Tyl).[13] Enligt en NASA-katalogen över stjärnor från 1971 var Al Tāis eller Tais namn för tre stjärnor: Delta Draconis som Altais, Pi Draconis som Tais I och Rho Draconis som Tais II (utesluter Epsilon Draconis).[14]

År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[15] med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN fastställde i augusti 2016 namnet Altais för Delta Draconis, vilket nu ingår i IAU:s Catalog of Star Names.[10]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Delta Draconis är en gul till vit jättestjärna av spektralklass G9 III,[3] som har förbrukat förrådet av väte i dess kärna och är inne i ett senare skede av dess utveckling. Den har en massa som är ca 2,3[6] gånger den hos solen och kommer att avsluta sitt liv som en vit dvärg.[12] Vinkeldiametern hos stjärnan uppskattas till 3,37 ± 0,06 mas,[16] som med en parallax på 32,54 mas motsvarar en fysisk radie på ca 11 gånger solens radie.[7] Den utsänder från dess fotosfär ca 59 [6] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur påca 4 800 K.[8]

Polstjärna[redigera | redigera wikitext]

Altais är nordlig polstjärna för dvärgplaneten Ceres, endast 1,5 grader från polen.[17]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 12 januari 2019.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] van Leeuwen, F (November 2007). "Hipparcos, the New Reduction". Astronomy and Astrophysics. VizieR; Centre de Données astronomiques de Strasbourg. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357. Hämtad 2010-11-21.
  2. ^ [a b c d] Johnson, H. L.; Mitchell; Iriarte; Wisniewski (1966). "UBVRIJKL photometry of the bright stars". Communications of the Lunar and Planetary Laboratory. 4 (99): 99. Bibcode:1966CoLPL...4...99J.
  3. ^ [a b] Roman, Nancy G. (July 1952). "The Spectra of the Bright Stars of Types F5-K5". Astrophysical Journal. 116: 122. Bibcode:1952ApJ...116..122R. doi:10.1086/145598.
  4. ^ [a b] ”Basic data: * del Dra – High proper-motion Star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=Delta+Draconis&submit=SIMBAD+search. Läst 20 augusti 2016. 
  5. ^ [a b] van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=94376. Läst 20 augusti 2016. 
  6. ^ [a b c d e f] Takeda, Yoichi; et al. (August 2008), "Stellar Parameters and Elemental Abundances of Late-G Giants", Publications of the Astronomical Society of Japan, 60 (4): 781–802, arXiv:0805.2434, Bibcode:2008PASJ...60..781T, doi:10.1093/pasj/60.4.781
  7. ^ [a b] The Sun has a radius of 0.004652 AU. Thus: Stellar diameter = 1 AU × angular diameter/parallax = 3.37/32.54 AU = 0.10 AU = 22 R☉. See: Lochner, Jim; Gibb, Meredith; Newman, Phil (January 30, 2006). "Using Optical Observations to find the Diameter of HT Cas". NASA. Archived from the original on 2010-06-01. Hämtad 2010-04-06.
  8. ^ [a b c] McWilliam, Andrew (December 1990). "High-resolution spectroscopic survey of 671 GK giants. I - Stellar atmosphere parameters and abundances". Astrophysical Journal Supplement Series. 74: 1075–1128. Bibcode:1990ApJS...74.1075M. doi:10.1086/191527.
  9. ^ Bernacca, P. L.; Perinotto, M. (1970). "A catalogue of stellar rotational velocities". Contributi Osservatorio Astronomico di Padova in Asiago. 239 (1): 1. Bibcode:1970CoAsi.239....1B.
  10. ^ [a b] "IAU Catalog of Star Names". Hämtad 28 juli 2016.
  11. ^ Bakich, Michael E. (1995). The Cambridge guide to the constellations. Cambridge University Press. p. 184. ISBN 0-521-44921-9.
  12. ^ [a b] Kaler, James B. "Nodus Secundus". STARS. University of Illinois. Hämtad 2010-04-06.
  13. ^ Allen, R. H. (1963). Star Names: Their Lore and Meaning (Reprint ed.). New York, NY: Dover Publications Inc. p. 209. ISBN 0-486-21079-0. Hämtad 2010-12-12.
  14. ^ Rhoads, Jack W. (November 15, 1971). "Technical Memorandum 33-507-A Reduced Star Catalog Containing 537 Named Stars" (PDF). Jet Propulsion Laboratory, California Institute of Technology.
  15. ^ IAU Working Group on Star Names (WGSN), International Astronomical Union, hämtad 22 maj 2016.
  16. ^ Di Benedetto, G. P. (February 2005). "Predicting accurate stellar angular diameters by the near-infrared surface brightness technique". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 357 (1): 174–190. Bibcode:2005MNRAS.357..174D. doi:10.1111/j.1365-2966.2005.08632.x. 18
  17. ^ ”Dawn explores Ceres: Results from the survey orbit (cached version)” (på engelska). Arkiverad från originalet den 15 november 2015. https://web.archive.org/web/20151115202651/http://webcache.googleusercontent.com/search?q=cache%3Ahttp%3A%2F%2Fnesf2015.arc.nasa.gov%2Fsites%2Fdefault%2Ffiles%2Fdownloads%2Fpdf%2F05.pdf&gws_rd=cr&ei=nmYGVoOdHIKhacahn_AC. Läst 20 augusti 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]