Den protestantiska etiken och kapitalismens anda

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Omslagets framsida

Den protestantiska etiken och kapitalismens anda, tysk originaltitel Die protestantische Ethik und der Geist des Kapitalismus, är en bok av den tyske sociologen Max Weber, skriven 1904 till 1905. Den handlar om protestantismens betydelse för kapitalismens utveckling.

I boken undersöker Weber varför kapitalismen utvecklades just i Västerlandet och inte någon annanstans. Sedan Romarrikets fall hade det funnits flera civilisationer i världen som var mer framstående än den i Europa. Weber menar att den ekonomiska utvecklingen i Västerlandet rymmer en unik attityd till ackumulation av rikedom, nämligen en stark drivkraft att samla ihop en stor personlig rikedom, utan att de rikedomarna används till egen lyx och flärd, vilket han kallar kapitalismens anda. Kärnan i Webers teori är att attityderna i kapitalismens anda hade sitt ursprung i religionen.[1]

De tidiga kapitalisterna var ofta puritanskt kristna, många kalvinister. Enligt kalvinismens predestinationslära finns det vissa individer som är förutbestämda att komma till himmelriket efter döden. Genom ångesten denna föreställning gav hade det uppstått en idé om att det på förhand gick att avgöra vem som tillhörde de utvaldas skara och skulle få komma till himlen. Att till exempel lyckas i sitt arbete var ett tecken på att man var utvald av Gud, vilket gav kalvinisterna en väldig drivkraft att sträva efter ekonomisk framgång, samtidigt som man ansåg att lyx var något ont. Det är ur detta förhållningssätt som kapitalismens anda härstammar, enligt Weber.[1]

Här argumenterar Weber för att reformationen betingades av samhällsförändringar i riktning mot en kapitalistisk ekonomi, där inte den romersk-katolska kyrkan förmått bereda väg för nödvändiga sociala förändringar.[källa behövs]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

År 1517 spikade Martin Luther 95 teser på kyrkporten i staden Wittenberg. Denna händelse har beskrivits som startskottet för protestantismen. Protestantismens värderingar fanns dock både tidigare och senare. Protestantismen har främst tolkats som kritik mot katolicismen och det faktum att man kunde köpa sig frälsning i himlen genom att betala för avlatsbrev till den katolska kyrkan.

Innehåll[redigera | redigera wikitext]

Protestanterna ansåg att katolikerna, särskilt präster och munkar, var lata som levde på andras pengar och därmed arbete. Man ansåg att Gud inte alls endast kunde tala till folket via påven, biskopar och präster. Istället talade Gud till var och en allena. Religion var en privatsak. Det var därför upp till var och en att tjäna Gud på ett sådant sätt att man kom till himlen.

Protestantismen tog sig uttryck i en etik som man ansåg att troende människor borde leva efter. I motsats till den katolska etiken vara den protestantiska etiken sträng.[ifrågasatt uppgift] Bland annat var calvinisterna, baptisterna, pietisterna och kväkarna mycket stränga religiösa protestantiska rörelser.

Protestanterna ansåg att det var upp till den enskilde individen att be till Gud och att leva ett sådant liv som Gud ville. Endast genom att göra detta kunde man finna frälsning. Detta tolkades av individer som att de skulle arbeta och gå in för sitt yrke. Genom att arbeta och ägna sig åt sitt yrke och inget annat än sitt yrke så tjänade man Gud. Man skulle inte bara ägna sig åt arbete och sitt yrke, man skulle också visa måttfullhet när det gällde konsumtion. Denna konsumtionens måttfullhet gränsade mot asketismen. Eftersom man skulle vara måttfull i sin konsumtion så blev resultatet att de inkomster som ens yrke och arbete genererade till största delen skulle sparas. Sparandet skulle i första rummet återinvesteras i den egna verksamheten, i det egna yrket. Men om inte det lyckades så kunde man låna ut pengarna till sin nästa. Naturligtvis lånade man då endast ut pengarna till sin nästa om man visste att personen levde ett sådant etiskt och gudsbejakande liv som en själv, det vill säga hårt arbetande, måttfullhet i sin konsumtion.

Att arbete och koncentrera sig på sitt yrke, att vara måttfull i sin konsumtion och att spara är i normala fall begrepp som faller inom det ekonomiska området. Men det ekonomiska området kan inte förstås utan en kontext. Den ekonomiska vetenskapen och vad som anses som ekonomiskt handlande är i allra högsta grad färgat av den protestantiska tron. Det är protestantismen som lagt grunden för den kapitalistiska andan som finns i västvärlden.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Giddens, Anthony; Birdsall Karen, Nilsson Björn (2003). Sociologi (3., omarb. uppl. /nyöversättning: Björn Nilsson ; fackgranskning: Jan Carle). Lund: Studentlitteratur. Libris 8975959. ISBN 91-44-04123-3