Amurjärpe
| Amurjärpe Status i världen: Nära hotad[1] | |
 Spelande hane. | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Hönsfåglar Galliformes |
| Familj | Fasanfåglar Phasianidae |
| Släkte | Falcipennis |
| Art | Amurjärpe F. falcipennis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Falcipennis falcipennis | |
| Auktor | (Hartlaub, 1855) |
| Synonymer | |
| |
Amurjärpe[2] (Falcipennis falcipennis) är en medelstor östasiatisk skogshöna.[3]
Utseende[redigera | redigera wikitext]
.jpg)
Amurjärpen är en mörk järpe som mäter 38-43 centimeter, väger cirka 700 gram och påminner mycket om den amerikanska arten granjärpen, men är något större.[4]
Den adulta hanen har ett svart ansikte inramat i vitt, med tydlig rött fjäderlöst ögonbryn och bakom detta ett kort vitt ögonbrynsstreck. Ryggen är mörkbrun med mörkgrå fläckar och den har vita fläckar på skulderfjädrarna. Vingarna är bruna och bröst och buk svart till grå med kraftfulla vita triangelformade fläckar. Den svarta stjärten har ett brett vitt ändband. Den adulta honan är ljusare och rödbrunare än hanen, med vitfläckat bröst och buk. Hanen avger udda klickande och klappande ljud under spelet.[4]
Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]
Amurjärpen förekommer i nordöstra Asien. Dess utbredningsområde sträcker sig från cirka 120°E och österut till Ochotska havet och Sachalin, norrut sträcker sig utbredningen till cirka 60° och söderut till södra delarna av Amur oblast och bergskedjan Sichote-Alin.[1] I varje fall tidigare fanns det en liten population i allra nordöstligaste Kina, i bergskedjan Lilla Hinggan i Heilongjiang, men den är förmodligen utdöd.[1]
Släktskap[redigera | redigera wikitext]
Amurjärpen placerades tidigare tillsammans med övriga järpar, orrar, präriehöns och tjädrar i den egna familjen skogshöns (Tetraonidae). Genetiska studier visar dock att de utgör en del av familjen Phasianidae.[5][6] Där utgör de en klad närmast släkt med kalkoner (Meleagris) och dessa två tillsammans med koklassfasan (Pucrasia macrolopha).[5]
Fram tills nyligen delade amurjärpen släktet Falcipennis med granjärpe. DNA-studier bekräftar att de är närbesläktade och tillhör båda en grupp tillsammans med orrar och tjädrar. Granjärpe och amurjärpe inte är varandras närmaste släktingar, där granjärpe står närmare orre och tjäder än vad amurjärpen gör. Granjärpen har därför lyfts ut till ett eget släkte, Canachites. Längre tillbaka fördes både amurjärpe och granjärpe till järparna i Dendragapus men dessa är mer avlägset släkt, närmare präriehönsen i Tympanuchus.[5]
Ekologi[redigera | redigera wikitext]
Amurjärpen förekommer mest i fuktiga, skuggiga område på taiga med kraftig undervegetation och barrskog som gran, en och lärk.[4][1]
Hot och status[redigera | redigera wikitext]
Amurjärpen kategoriseras av internationella naturvårdsunionen IUCN som nära hotad (NT) på grund av jakt samt habitatförstöring genom ökad exploatering och skogsbränder.[1] Världspopulationen har inte uppskattats men arten beskrivs inte någonstans som vanlig.[1] I Kina beräknas färre än 100 par förekomma, i Ryssland 10.000-100.000 par.[1]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f g] BirdLife International 2012 Falcipennis falcipennis Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 18 februari 2014.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2022. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2022 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
- ^ [a b c] Mark Brazil (2009) Birds of East Asia, Helm Field Guide, A&C Black Publishers, London, sid:30-31, ISBN 978-0-7136-7040-0
- ^ [a b c] Kimball RT, PA Hosner & EL Braun. 2021. A phylogenomic supermatrix of Galliformes (Landfowl) reveals biased branch lengths. Molecular Phylogenetics and Evolution. 158:107091.
- ^ Kimball, R.T., and E.L. Braun (2008), A multigene phylogeny of Galliformes supports a single origin of erectile ability in non-feathered facial traits, J. Avian Biol. 39, 438-445.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikispecies har information om amurjärpe.
Wikimedia Commons har media som rör amurjärpe.- Läten på xeno-canto.org
|