Devon (period)
| Paleozoikum 542 miljoner – 251 miljoner år före nutid |
||
|---|---|---|
| Period | Epok | Mås |
| Perm 48 | Loping 9 | 260–251 |
| Guadalup 11 | 271–260 | |
| Cisulal 28 | 299–271 | |
| Karbon 60 | Pennsylvan 19 | 318–299 |
| Mississippi 41 | 359–318 | |
| Devon 57 | Yngre devon 26 | 385–359 |
| Mellersta devon 13 | 398–385 | |
| Äldre devon 18 | 416–398 | |
| Silur 28 | Pridoli 3 | 419–416 |
| Ludlow 4 | 423–419 | |
| Wenlock 5 | 428–423 | |
| Llandovery 16 | 444–428 | |
| Ordovicium 44 | Yngre ordovicium 17 | 461–444 |
| Mellersta ordovicium 11 | 472–461 | |
| Äldre ordovicium 16 | 488–472 | |
| Kambrium 54 | Furong 13 | 501–488 |
| Mellersta kambrium 12 | 513–501 | |
| Äldre kambrium 29 | 542–513 | |
| Terreneuvium 29 | 542–513 | |
| Eran paleozoikum är en del av eonen fanerozoikum. Se även Geologisk tidsskala. |
||
Devon (uttalas [deˈvoːn]) är en geologisk period i mellersta paleozoikum som följer efter silur och före karbon.
Mängden fiskarter ökar även, särskilt arter av pansarhajar. Trilobiterna minskar något i antal, medan havsskorpionerna når sin största utbredning. Av bläckfiskarterna minskar ordningen Nautilida med ortoceratiter, medan de första arterna av ammoniter uppträder. Armfotingar når nu sin största utbredning, medan musslor och snäckor endast är svagt representerade. En mängd koraller förekommer, av vilka en del arter ännu finns kvar, medan Graptoliter och Cystidéerna har dött ut.
Av landväxterna märks Rhynia, Horneophyton och Psilophyton. Under devon utvecklades de första landlevande ryggradsdjuren så som Ichthyostega, men det fanns även ett flertal arter av insekter och tusenfotingar.
Under denna tidsperiod återfinns även lämningar från de första svamparna. [1]
Avlagringar från Devon studerades först i Storbritannien, där Roderick Murchison och Adam Sedgwick på 1830-talet iakttog en 3.000 meter tjock lagerserie av röda sandstenar, old red sandstone i Wales, norra England och Skottland, en strandbildning avsatt i sötvattenssjöar eller innanhav, samt i Södra England, i Devonshire en avlagring av grå sandsten, kalksten och skiffer av marint ursprung med marina fossil, vilken de trots de olika bergarterna bedömde som samtida och gav namnet Devon efter landskapet.
Marina bildningar från Devon påträffades därefter i nordvästra Tyskland, i Harz, Rhenbergen, i Ural och i östra delen av Nordamerika.
Devon i Norden[redigera | redigera wikitext]
I Sverige finns det inga bergarter från devon, om man bortser från vissa lager på havsbotten söder om Gotland. Man är osäker på om det beror på att betingelserna inte varit rätt för några fossila lager att bildas eller om de senare försvunnit genom vittring. Den komet som slog ned i Dalarna och bildade Siljansringen har daterats till Devon. Markytan då kometen träffade jorden verkar dock ha utgjorts av avlagringar från silur.[2]
Däremot finns avlagringar från Devon på Spetsbergen, öarna utanför Sognefjorden och Nordfjord samt vid Røros.
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Svensk uppslagsbok. Malmö 1931.
- ^ http://www.bbc.co.uk/news/science-environment-13363932 BBC 'Missing link' fungi found in Devon pond
- ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Devon (period).
- Karta över hur jorden såg ut cirka 390 Ma
Wikimedia Commons har media som rör - Teckenförklaring: Tidsintervallet inom parenteser representerar miljoner år sedan då epoken varade.
