Diademrödstjärt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Diademrödstjärt
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Moussier's Redstart - Oukaimeden Marocco 07 6464 (19337340376).jpg
Hane
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Tättingar
Passeriformes
Familj Flugsnappare
Muscicapidae
Släkte Phoenicurus
Art Diademrödstjärt
P. moussieri
Vetenskapligt namn
§ Phoenicurus moussieri
Auktor (Olphe-Galliard, 1852)
Hitta fler artiklar om fåglar med

Diademrödstjärt[2] (Phoenicurus moussieri) är en nordafrikansk tätting i familjen flugsnappare.[3]

Utseende och läten[redigera | redigera wikitext]

Diademrödstjärten är en liten (12-13 centimeter), kortstjärtad och kortvingad rödstjärt. Den sitter ofta öppet, knycker med vingarna och darrar konstant med sin roströda stjärt. I vanor och vistelseort är den ett mellanting mellan en rödstjärt och en buskskvätta.[4]

Hanen har helt roströd undersida och övergump, på ovansidan svart utom ett vitt diadem på huvudet och en stor vit vingfläck. Honan är mer lik rödstjärtshonan, men har kortare stjärt, mer orange på undersidan och ljusare på vingen där hanens vita vingfläck är.[4]

Sången är närmast järnsparvslik: fin och oregelbunden två till fem sekunder lång strof med inflikade locklätet tjirr. Ett annat lockläte är mer en tunn vissling: hit.[4]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Diademrödstjärten trivs i öppet landskap med spridda träd, dungar och buskar, gärna i bergssluttningar men också utmed kusten eller i trädgårdar.[4] Den äter huvudsakligen insekter som den antingen fångar i luften likt flugsnappare eller tar dem från marken. Mer sällsynt intar de även bär. Boet byggs i en buske eller på marken, vari honan lägger tre till sex ägg.[5]

Hona vid bo i Algeriet.
Diademrödstjärtens ägg.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Diademrödstjärten är huvudsakligen stannfågel på platåer i södra Marocko, norra Algeriet och norra Tunisien.[3] Den är en mycket sällsynt gäst i Europa med ett tiotal fynd i Spanien, men också i Italien, Portugal, Grekland, på Malta och 24 april 1988 i Pembrokes, Wales, Storbritannien.[6][5]

Släktskap[redigera | redigera wikitext]

DNA-studier visar att diademrödstjärtens närmaste släkting är rödstjärten (Phoenicurus phoenicurus). Tillsammans med svart rödstjärt (P. ochruros) bildar de en klad bland rödstjärtarna närmast de huvudsakligen asiatiska arterna Hodgsons rödstjärt, bergrödstjärt och svartryggig rödstjärt.[7]

Familjetillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Rödstjärtarna ansågs fram tills nyligen liksom bland andra stenskvättor, stentrastar och buskskvättor vara små trastar. DNA-studier visar dock att de är marklevande flugsnappare (Muscicapidae) och förs därför numera till den familjen.[8][9]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stabil populationsutveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats, men den beskrivs som vanlig.[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Jean Moussier (1795-1852?), generalläkare i franska armén och med i Främlingslegionen i Algeriet men också naturforskare och samlare av specimen.[10]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Phoenicurus moussieri Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 2016-02-01.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b c d] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 280-281. ISBN 978-91-7424-039-9 
  5. ^ [a b] Snow, D. W.; Perrins, C. M. (1998). The Birds of the Western Palearctic (Concise). Oxford: Oxford University Press. ISBN 0-19-854099-X. 
  6. ^ Tarsiger.com Fynd av diademrödstjärt i Europa
  7. ^ Sangster, G., P. Alström, E. Forsmark, and U. Olsson (2010), Multi-locus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae), Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.
  8. ^ Sangster, G., P. Alström, E. Forsmark, and U. Olsson (2010), Multi-locus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae), Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.
  9. ^ Zuccon, D., and P.G.P. Ericson (2010c), A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae), Zool. Scripta 39, 213-224.
  10. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]