Diamantduva

Från Wikipedia
Diamantduva
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Hane i häckningsdräkt
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningDuvfåglar
Columbiformes
FamiljDuvor
Columbidae
SläkteGeopelia
ArtDiamantduva
G. cuneata
Vetenskapligt namn
§ Geopelia cuneata
Auktor(Latham, 1802)
Utbredning
Synonymer
  • Columba cuneata
  • Stictopelia cuneata

Diamantduva[2] (Geopelia cuneata) är en fågel inom familjen duvor.[3] Arten är en populär burfågel då den är lättskött, häckningsvillig och har en vacker fjäderdräkt.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Fotograferad i Western Australia.

Diamantduvan är en liten, långstjärtad duva som mäter cirka 20 cm. Utmärkande för arten är de vita diamantliknande fläckarna på vingarna, i övrigt är översidan och stjärtpennorna gråbruna medan huvud och undersida är gråblå, vilket längst bak övergår i en mer gråvit färg. Ben och fötter är hos adulta individer rosa, näbben är grå och iris är mörkt oranga. De har rosaröd orbitalring där honans är brunaktig medan hanens blir rödare i början av häckningsperioden. Juveniler saknar vita fläckar på vingarna, har ljusbrun orbitalring, och deras ben och fötter är gråsvarta.

Utbredning och habitat[redigera | redigera wikitext]

Diamantduvan är endemisk för Australien och förekommer främst i inlandet i torra eller halvtorra områden där den håller sig nära vatten. Den är delvis en flyttfågel och sprider sig över stora områden utanför häckningstid.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Diamantduvan lever i monogama förhållanden och häckar normalt i maj-augusti. Den lägger i genomsnitt två ägg som ruvas av båda föräldrarna i 13 dygn, ungarna blir flygfärdiga efter ungefär två veckor. Ett par kan föda upp flera kullar direkt efter varandra.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Birdlife International 2016 Geopelia cuneata Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 10 december 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11