Dicksonska palatset

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Dicksonska palatset
Bostadshus
Dicksonska palatset 2011.
Dicksonska palatset 2011.
Land Sverige
Län Västra Götalands län
Kommun Göteborgs kommun
Ort Heden 16:12, Göteborg
Adress Parkgatan 2
Koordinater 57°42′10.12″N 11°58′26.49″Ö / 57.7028111°N 11.9740250°Ö / 57.7028111; 11.9740250
Kulturmärkning
Byggnadsminne 21 december 1973
 - Referens nr. 21400000210007, RAÄ.
Arkitekt William Allen Boulnois
Byggherre Philip Jacob Rapp
Ägare Higab
Färdigställande 1862
Arkitektonisk stil Florentinsk nyrenässansstil
Byggnadsmaterial Sten
Dicksonska palatset.
Byggherren Oscar Dickson.

Dicksonska palatset, även Dicksonska villan är en trevåningsbyggnad av sten i florentinsk nyrenässansstil uppförd av friherre Oscar Dickson 1862 i korsningen av Södra Vägen och Nya Allén, med adress Parkgatan 2 i Göteborg.[1] Huset är 928 kvadratmeter stort. Det är byggnadsminne sedan 21 december 1973.[2]

Hallska barackerna[redigera | redigera wikitext]

Innan Dickson uppförde byggnaden vid Exercisheden låg här de så kallade Hallska barackerna, vilka inrymde delar av Gustav IV Adolfs lantvärn. På den tiden var området en sumpmark. Barackerna hade från början uppförts med tanke på de människor som blev utan bostad vid den stora stadsbranden 1804. Upphovsmannen var John Hall d.y.

Bostaden byggs[redigera | redigera wikitext]

Byggmästare var Philip Jacob Rapp (1820-1917) och arkitekt William Allen Boulnois[3] från England, som ungefär samtidigt ritade fastigheten Överås vid Danska Vägen för Oscar Dicksons bror James Dickson. Boulnois uppförde senare större delen av Vasastaden. Arbetet igångsattes 1859 och när byggnaden stod klar hade den trettiotalet rum. En väldig trapphall byggdes mitt i huset; den gick rakt upp genom de tre våningarna med rum och salonger grupperade runt omkring. Möblemang och textilier var av mycket dyrbart slag. Stora salongen var det förnämsta rummet, och här pryddes väggarna av reliefer i stuck, utförda av italienaren Bellini. Golvet av cederträd från Libanon var lagt i stjärnmönster. Jättelika väggspeglar, kristallkronor, påkostade möbler, kornischer i guld och draperade tofsbehängda gardiner i engelska tyger gjorde salongen till ett gyllene gemak.

Oscar Dickson bodde i villan fram till sin död 1897, då palatset kom i makan Marikas ägo fram till hennes död 1917, då sonen Osborn övertog fastigheten. När han avled 1921 var han den siste medlemmen av släkten Dickson som bott i huset.

Bostaden blir skola[redigera | redigera wikitext]

Den 28 januari 1923 [4] övertogs fastigheten av hushållsskolan Margaretaskolan som drev restaurangrörelse samt hade festvåning. Det var Hanna Lindmark som köpte villan för sin hushållsskola. I det delvis ombyggda och renoverade palatset öppnade hon sin åttonde Margaretaskola. Lokalerna i första våningen användes för matservering, och i den tredje våningen var de tidigare tjänsterummen omgjorda till små hotellrum.

Varje kurs varade i två till tre månader. Skolan hade en kristlig anknytning och ansågs vara av hög klass. Det betraktades också vara fint att gå på Margaretaskolan. Förutom hushållsskolan hade man också restaurang, festvåningar, konditori, bageri, uthyrningsrum och en butik som låg i Dicksons gamla stall bakom huvudbyggnaden. På 1920-talet kostade en middag cirka 1,25 kronor.

Skolan blir kontor[redigera | redigera wikitext]

Hushållsskolan upphörde i mitten av 1940-talet, efter svårigheter med ransoneringarna under krigsåren, men restaurangdelen fortsatte.[5] Den 4 april 1968 beslöt stadsfullmäktige[6] om att köpa huset av fastighets AB Göta Lejon för 2,1 miljoner kronor. Byggnaden restaurerades året därpå. Kommunen blev då arrendator med Turistbyrån och Stora Teaterns kansli som hyresgäster. År 1970 förvärvade Göteborgs stad fastigheten av Göta Lejon. Den förvaltas numera av Higab.[7]

Prominenta gäster under åren[redigera | redigera wikitext]

Bland de mer kända gästerna i huset märks Oscar II och Nordostpassagens upptäckare, Adolf Erik Nordenskiöld, vars resor till stor del bekostades av byggherren. Kung Karl XV gick här husesyn och irriterades uppenbart av lyxen, enligt anteckningar gjorda av hans hovmarskalk. Bland annat var huset utrustat med vattentoalett.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Dicksonska palatset, karta från Lantmäteriet.
  2. ^ "Dicksonska villan", Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
  3. ^ Victor von Gegerfelt : arkitekt i Göteborg : en yrkesman och hans verksamhetsfält 1841-1896, Gun Schönbeck. Västra Frölunda 1991 ISBN 91-628-0404-9, s. 318
  4. ^ Antologia Gothoburgensis: det är en bok i ord och bilder om Göteborg genom tiderna skildrad av samtida författare och konstnärer jämte kronologiska anteckningar om viktigare händelser i staden från dess grundläggning, Folke Persson, Agne Rundqvist, Arvid Flygare, Maja Kjellin, Stig Roth, Rundqvists Boktryckeri, Göteborg 1953 s. 508
  5. ^ Göteborgarnas hus : Higabgruppen 1966-1996, Göran Arvidsson, Staffan Claeson, Higabgruppen, Göteborg 1996 ISBN 91-630-4947-3, s. 97
  6. ^ Stadsfullmäktiges protokoll för det datumet.
  7. ^ "Dicksonska palatset", Higab.

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • 100 utmärkta hus i Göteborg.. [Arkitekten och staden] ; [3]. Göteborg: Manne Ekman & Margareta Rydbo, Göteborgs stadsmuseum i samarbete med Göteborgs-posten. 2001. sid. 120-121. Libris 8379794. ISBN 91-85488-54-2 
  • Från Börsen till Park Avenue: Intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort, Ove Nylén, Haspen Förlag 1988 ISBN 91-970916-3-4, s. 11, 93.
  • Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, Agne Rundqvist, Ralf Scander, Anders Bothén, Elof Lindälv, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1982, s. 144.
  • Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag - staden i söder, öster och norr, Tredje delen, C R A Fredberg (1922), Faksimil med omfattande kommentarer och tillägg, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6, s. 932.
  • Göteborg berättar, Bengt A. Öhnander, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1988 ISBN 91-7029-010-5, s. 73-75.
  • Hus med hiskliga historier, Ingrid Wirsin, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1998 ISBN 91-7029-310-4, s. 83-86.
  • Kulturminnen - Kulturbyggnader i Göteborgs kommun, [: Förvaltade av Göteborgs fastighetskontor, Förvaltningsavdelningen], Göteborg 1987, s. 81ff.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Björkman Eva antikvarie, Emanuelsson Lena, Overland Viveka, red (2016). Hus, människor, minnen. Skrifter utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund, 0280-4174 ; nr 93. Göteborg: Länsstyrelsen i Västra Götalands län. sid. 344-345. Libris 19352952. ISBN 9789176862742 
  • Persson, Jörgen; Rising Anders (1993). Göteborg bakom fasaderna. Stockholm: Svenska turistfören. (STF). sid. 100-101. Libris 7611738. ISBN 91-7156-114-5 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]