Hoppa till innehållet

Didrik Bildt (1879–1933)

Från Wikipedia
Didrik Bildt
FöddDidrik Carl Bildt[1]
8 februari 1879[1]
Washington[1], USA
Död17 maj 1933[2] (54 år)
Engelbrekts församling[2], Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningUpptäcktsresande, militär[1], författare[1]
Befattning
Volontär (1896–1897)[1]
Sergeant (1897–)[1]
FöräldrarCarl Bildt[3][1]
Lilian Augusta Stuart Moore[1]
SläktingarHarald Bildt (syskon)[3][1]
Utmärkelser
Riddare av Sankt Mauritius och Sankt Lazarusorden (1915)[1]
Riddare av Nordstjärneorden (1916)[1]
Italienska Röda kors-medalj (1918)[1]
Officer av Italienska kronorden (1919)[1]
Riddare av Johanniterorden (1919)[1]
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Didrik Carl Bildt, född 8 februari 1879 i Washington, död 17 maj 1933, var en svensk militär och upptäcktsresande. Han var son till Carl Bildt och Lilian Bildt, bror till Harald Bildt, sponsor till flera arkeologiska expeditioner.[4][5]

Didrik Bildt föddes 1879 i Washington. Han var son till Carl Bildt och Lilian Bildt. Bildt avlade 15 maj 1896 mogenhetsexamen i Stockholm och blev 23 maj 1896 volontär vid Svea livgarde. Han blev 10 augusti 1897 sergeant vid Svea livgarde och i september 1897 elev vid Krigshögskolan. Bildt blev 15 augusti 1898 fanjunkare och avlade 30 november 1898 officersexamen. Han blev 9 december 1898 underlöjtnant vid Svea livgarde och var från 4 oktober 1901 till 16 september 1904 över stat. Bildt blev 13 mars 1903 löjtnant och tog 12 april 1907 avsked som det med tillstånd att såsom löjtnant inträda regementets reserv. Han tog 7 maj 1909 avsked ur krigstjänsten.[6]

Bildt tilldelades 30 april 1915 Riddare av Sankt Mauritius och Sankt Lazarusorden, 6 juni 1916 riddare av Nordstjärneorden och 1 mars 1918 Italienska Röda kors-medalj. Han instiftade 1918–1919 en fond för landsortens arbetsstugor för barn i Sverige. Bildt tilldelades 16 februari 1919 Officer av Italienska kronorden och 20 februari 1919 riddare av Johanniterorden.[6]

Han genomförde ett stort antal resor, bland annat deltog han i Svenska expeditionen 1904-1905. Under senare delen av sitt liv reste han runt i Europa. Fadern Carl oroade sig för hans levnadssätt och psykiska hälsa. Delar av förmögenheten gick till välgörande ändamål, bland annat till flera italienska organisationer. Didrik Bildt tog sitt eget liv på ett hotellrum på Rivieran 1933.[7] Innan dess hade han deponerat delar av sina samlingar på Nationalmuseum.[8] Även på Etnografiska museet i Stockholm finns samlingar som härrör från Didrik Bildts resor.[9]

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

[Redigera Wikidata]

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t] Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 1, Norstedts Förlagsgrupp, 1925, s. 384, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Sveriges dödbok 1800–2024, tionde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, 2025.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1880, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 17 juli 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ "En hemsida med ditt & datt, genealogi och historia"
  5. ^ "Sveriges ridderskaps och adels kalender, 1923 - fyrtiosjätte årgången, sid.93"
  6. ^ [a b] Elgenstierna Gustaf, red (1925). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 1 Abrahamsson-Celsing. Stockholm: Norstedt. sid. 384. Libris 10076137. https://runeberg.org/elgenst/1/0406.html 
  7. ^ Norrby, Göran (2019). Bildt - Historien om en släkt. sid. 299-301 
  8. ^ "Nordisk familjebok - Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon, 637-638"
  9. ^ "Didrik Bildt, Etnografiska museet"
  10. ^ Titeln i Libris