Digitalisering

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Digitalisering avser ursprungligen och i tekniska sammanhang omvandling från analog till digital representation av information, exempelvis genom sampling av ljud och mätsignaler eller genom skanning av bilder. På senare tid används det även om manuell avskrift eller maskinläsning av textinnehållet i dokument. Inom samhällsvetenskap och politik har digitalisering börjat användas i överförd betydelse om införande av informationsteknologi (IT) eller Informations- och kommunikationsteknik (IKT) och övergång till informationssamhället, och om ändrade arbetsmetoder, organisationsprocesser och samhällsstrukturer i samband med detta införande. Digitalisering kan således avse att införa nya informationssystem, webb- och appbaserade e-tjänster och undervisningsmetoder för e-lärande, ofta i syfte att ersätta pappersblanketter och manuella rutiner, och rationalisera bort administrativa arbetsuppgifter och distributionsled. Användningsexempel i svensk politik är digitaliseringskommissionen och digitaliseringsrådet. Denna nya användning av digitalisera har uppstått till följd av behovet av en verbform av IT, jämförbar med "IT-fiera", och är betydelsenära med det äldre begreppet datorisering. Även det tekniska begreppet digital har fått en överförd betydelse i denna kontext, i uttryck som "det digitala samhället", "digital mognad/kompetens" och "digitala medier".

Digitalisering är en delprocess i ett större teknologiskt förlopp[1] som syftar på förändring kopplad till tillämpning av digital teknik i alla aspekter av det mänskliga samhället.[2] Digitalisering kan ses som det tredje steget när det gäller att omfamna digital teknik: digital kompetens → digital förmåga → digitalisering. Det sistnämnda steget innebär i sig att tillämpning av digital teknik möjliggör nya former av innovationer och kreativitet i en särskild domän, snarare än att enbart förstärka och stödja befintliga metoder[3]. I en smalare bemärkelse kan "digitalisering" syfta på "papperslös hantering" som exempelvis e-deklaration istället för skattedeklaration via pappersblankett, se även E-förvaltning. Digitalisering påverkar både enskilda företag[4] och hela sektorer av samhället som myndigheter och offentlig sektor[5], masskommunikation[6] konst[7] medicin[8] och vetenskap[9]. Begreppet förekommer ofta i företag och politik kopplat till globalisering, inom EU samt (digitala) affärsutvecklingsfrågor.

Terminologi[redigera | redigera wikitext]

Enligt Shahyan Khan (2016) har det under de senaste åren skett en terminologisk förvrängning av de sammankopplade definitionerna digitisering, digitalisering och digital transformation. I den akademiska skriften ”Leadership in the digital age – a study on the effects of digitalisation on top management leadership”[10] beskriver och härleder Khan med hjälp av Bounfour (2016)[11], Vogelsang (2010)[12], Westerman (2014)[13], Collin et al, (2015)[14] m.fl., den historiska utvecklingen av digitalisering samt förtydligar terminologin.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Khan[1] härleder och ackrediterar digitaliseringens ursprung till Gottfried Wilhelm von Leibniz (1679)[15], som i sin publikation Explication de l’Arithmétique Binaire från 1703, förklarar och visionsätter konceptet som blivit känt som ”Digitalisering”. Initialt utvecklat som ett bas-2 numeriskt system, som representerar två värden: antingen en 1 eller 0, har systemet vidareutvecklats och kompletterats av forskare såsom Boole (1854)[16], Shannon (1938)[17] samt George Stibitz under 1940-talet[18]. Idag är Stibitz känd som en av grundarna till den digitala datorn, genom utvecklandet av den första elektromekaniska datorn efter sin upptäckt av automatiska programmerings-reläer samt även termen "digital".

Processen av digitalisering accelererade därefter med utvecklingen av persondatorer såsom Simon under 1950, Apple II 1977, och IBM PCn under 1981 [19]. Med introduktionen av World Wide Web förändrades dock sedan utsträckningen, skalan, dimensionen, hastigheten och även effekterna av digitaliseringen fundamentalt, resulterande i ett ökat förändringstryck mot omvärlden[1].

Digitalisering började användas mer allmänt på 2000-talet som brett IT politiskt begrepp vid införande av informationsteknologi, kopplat till att ökad användning av internet och IT på alla nivåer. Ett EU-initiativ, Digital Single Market utvecklades därefter med rekommendation på nationella digitala agendor, vilket stegvis och positivt ska bidra till den kommande samhällsomställningen, med mer modern utveckling av samhällsstrukturer och i syfte att skapa en grund för eSamhället: jämför referenser i övergång till informationssamhället.

Debatten kring internet och IT har därav fått ökad praktiskt betydelse för politik, näringsliv och samhällsfrågor, skapat beroende för människors och företags vardag, gett upphov till att begreppet används på fler sätt av exempelvis digitaliseringskommissionen, med tillsättning av en Digital IT-minister och revidering av den digitala agenda för Sverige.

Definitionen är idag kopplad till minst två abstraktionsnivåer, en praktisk och en politisk samt kopplingar till politiska arbetsfrågor för samhällsutveckling, nya förändrade praktiska arbetssätt, effektivare möjligheter för en organisation till verksamhets- och affärsprocessutveckling med inre- och yttre effektivitet med IT exempelvis pågående arbete med E-förvaltning (E-governance) inom offentlig förvaltning.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Khan, S. (2016). Leadership in the digital age – a study on the effects of digitalisation on top management leadership.
  2. ^ Erik Stolterman, Anna Croon Fors, "Information Technology and the Good Life", in: "Information systems research: relevant theory and informed practice", 2004, ISBN 1-4020-8094-8, p. 689
  3. ^ Digital literacies: concepts, policies and practices By Colin Lankshear, Michele Knobel, 2008, p. 173
  4. ^ Digital transformation: the essentials of e-business leadership, by Keyur Patel, Mary Pat McCarthy, 2000, ISBN 0-07-136408-0
  5. ^ E-government in Canada: transformation for the digital age By Jeffrey Roy, 2006, ISBN 0-7766-0617-4
  6. ^ Mass Communication And Its Digital Transformation, by Ramanujam, 2009, ISBN 81-313-0039-0
  7. ^ Art & Computers: an exploratory investigation on the digital transformation of art. PH.D. thesis, published in Cyber Flux News, July 1997, and in the Encyclopedia of Postmodernism, Victor E. Taylor, Charles E. Winquist, London and New York, Routledge, 2001.
  8. ^ Digital medicine: implications for healthcare leaders, by Jeff Charles Goldsmith, 2003, ISBN 1-56793-211-8
  9. ^ Digital Transformation By Mark Baker, 2014, ISBN 978-1500448486
  10. ^ Khan, S. (2016). Leadership in the digital age – a study on the effects of digitalisation on top management leadership. Shahyan Khan 2016.
  11. ^ Bounfour, A., (2016). Digital Futures, Digital Transformation, Progress in IS. Springer International Publishing, Cham.
  12. ^ Vogelsang, M., (2010). Digitalization in Open Economies, Contributions to Economics. Physica-Verlag HD, Heidelberg.
  13. ^ Westerman, G., Bonnet, D., McAfee, A., (2014). Leading digital: turning technology into business transformation. Harvard Business Press.
  14. ^ Collin, J., Hiekkanen, K., Korhonen, J.J., Halén, M., Itälä, T., Helenius, M., (2015). IT Leadership in Transition-The Impact of Digitalization on Finnish Organizations. Research rapport, Aalto University. Department of Computer Science.
  15. ^ Leibniz G., (1703). Explication de l'Arithmétique Binaire, Die Sciences. Académie royale des sciences Année 1703.
  16. ^ Boole, G., (2009) [1854]. An Investigation of the Laws of Thought on Which are Founded the Mathematical Theories of Logic and Probabilities (Macmillan, Dover Publications, reprinted with corrections [1958] ed.). New York: Cambridge University Press.
  17. ^ Shannon, C. E. (1938). A Symbolic Analysis of Relay and Switching Circuits. Trans. AIEE 57 (12): 713–723. Cambridge: Massachusetts Institute of Technology
  18. ^ Tropp, H. S., (1993), "Stibitz, George Robert," in Anthony Ralston and Edwin D. Reilly, eds., Encyclopedia of Computer Science, Third Edition (New York: van Nostrand Rheinhold, 1993), pp. 1284–1286.
  19. ^ Vogelsang, 2010