Dikvävetetroxid

Från Wikipedia
Dikvävetetroxid
StrukturformelMolekylmodell
Systematiskt namnDikvävetetroxid
Övriga namnKvävetetroxid
Kemisk formelN2O4
Molmassa92,011 g/mol
UtseendeFärglös gas eller vätska
CAS-nummer10544-72-6
SMILESON(O)N(O)O
Egenskaper
DensitetVätska: 1,443 g/cm³
Löslighet (vatten)Hydrolys
Smältpunkt-11,2 °C
Kokpunkt21,1 °C
Faror
Huvudfara
NFPA 704

0
3
3
OX
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Dikvävetetroxid (ibland oegentligt kallat "kvävetetroxid") är kvävedioxidens dimer och har molekylformeln N2O4.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Dikvävetetroxid är en dimer av kvävedioxid och de båda ämnena bildar kemisk jämvikt. Dikvävetetroxid är ett kraftfullt oxidationsmedel och reagerar hypergoliskt tillsammans med hydrazin. Till skillnad från kvävedioxid är dikvävetetroxid diamagnetiskt.

Framställning[redigera | redigera wikitext]

Dikvävetetroxid framställs genom katalytisk oxidation av ammoniak utspädd med ånga.

När ångan kondenseras löser sig den kvävedioxid som bildats i vattnet och bildar salpetersyra. Den gas som finns kvar kyls sedan ner till < 0 °C.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Dikvävetetroxid används som oxidationsmedel i raketmotorer och liknar T-stoff som användes i det tyska jaktflygplanet Messerschmitt Me 163 Komet. Under 1950-talet användes dikvävetetroxid i ett flertal olika interkontinentala kärnvapenrobotar i både USA och Sovjetunionen, bland andra Titan II och R-36M Vojevoda.

Se även[redigera | redigera wikitext]