Dill

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Dill
Starr 081031-0429 Anethum graveolens.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningAraliaordningen
Apiales
FamiljFlockblommiga växter
Apiaceae
SläkteDillsläktet
Anethum
ArtDill
A. graveolens
Vetenskapligt namn
§ Anethum graveolens
AuktorL.
Illustration Anethum graveolens0.jpg
Hitta fler artiklar om växter med

Dill (Anethum graveolens) är en ettårig ört som vilt växer i Medelhavsländerna och västra Asien. Som kulturväxt är den känd sedan 1500-talet f.Kr och idag vida spridd. Den har använts som medicinalväxt och är idag en populär krydda.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Dill är en ettårig ört som blir upp till en meter hög. Den är spröd i växtsättet och blommar med gula kronor i juliaugusti.

Blommorna ger många frön med god grobarhet, varför dill sprider sig lätt.

Kromosom-talet är 2n = 22.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Dill förekommer vild i Medelhavsländerna och västra Asien. Numera odlas den i många länder, men kan då sprida sig och fortsätta växa som förvildad.

Dillen och människan[redigera | redigera wikitext]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Människans användning av dill har en lång historia, och örten omnämns redan i de egyptiska Ebers-papyrusrullarna, från cirka 1 500  f.Kr.. Dill odlades också inom romarriket och omnämns där cirka år 400 f.Kr. i en receptsamling kallad Apicius. Romarna tog med sig växten norrut, och senare spreds den också med hjälp av munkar vidare till Skandinavien.[1]

Det svenska namnet dill är känt redan under 1500-talet.[källa behövs]

Användning inom matlagning[redigera | redigera wikitext]

Man använder blommorna (dillkronor), blad och frön som krydda. Kronor och blad används bland annat till färskpotatis och till kräftor. I Indien ingår ofta dillfrön i olika curryblandingar.[1]

Smaken beror på en flyktig olja med starkt aromatisk smak och stickande doft. Den flyktiga oljan innehåller, förutom ett kolväte, även ämnet karvol, som också förekommer i krusmyntans blad och i kumminolja. Genom destillation av dillfrö erhålls dillolja, Oleum anethi.[2]

Dill kan också användas som smaksättare i alkoholhaltiga drycker.

Medicinsk användning[redigera | redigera wikitext]

Inom folkmedicinen används klyvfrukterna av dill vid väderspänning eller matsmältningsrubbningar. Verkande ämnen är eterolja med limonen och karvon. Medicinsk verkan är kramplösande, väderdelande, inflammationshämmande och urindrivande.[3] Dillfrön har använts mot kolik och till ammande mödrar som rogivande medel.[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Det svenska trivialnamnet dill tros komma från det fornnordiska eller anglosaxiska ordet dylle, som betyder vagga till sömns.[1]

Det vetenskapliga släktnamnet Anethum är latin och var romarnas benämning på dill. Artepitetet graveolens betyder "starkt luktande" och härleds från latinets gravis, som betyder "tung" och olere, som betyder "lukta".

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Vetlesen, Kari (2012). Kryddlexikon: världens alla kryddor från A till Ö. Sundbyberg: Optimal. Libris 12479560. ISBN 978-91-7241-242-2 
  2. ^ Meyers varulexikon, Forum, 1952
  3. ^ Örtmedicin och växtmagi, Reader’s Digest AB, 1983

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]