Dioptas

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Dioptas
Dioptase-146729.jpg
KategoriSilikatmaterial
Kemisk formelCuSiO3•H2O
FärgSmaragdgrön
KristallsystemTrigonala
SpaltningPerferkt på {1011}
BrottMussligt
HållbarhetSkört
Hårdhet (Mohs)5
GlansGlasglans
Ljusbrytningnω = 1,652–1,658
nε = 1,704–1,710[1]
Dubbelbrytningδ = 0,052
Optisk karaktärEnaxlig positiv
Dispersion0,036 BG; 0,021 CF[2]
PleokroismSvag
TransparensTransparent till genomskinligt
FluorescensIngen
StreckfärgSvagt blågrönt
Specifik vikt3,28 – 3,35
TyplokalAltyn-Tyube (Алтын-Тюбе) i Kazakstan
Dioptas med kalcit och minerecordit (kalcium-zink-karbonat) från Tsumeb

Dioptas är ett smaragdgrönt, sällsynt koppar- och vattenhaltigt silikatmineral med ringstruktur (cyklosilikat). Kristallerna är genomskinliga till transparenta.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Dioptas angrips av både ammoniak och syror. Det kristalliserar i sexsidiga prismor med romboedrar och kan skiljas från smaragd genom sin mindre genomskinlighet och större densitet.

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Dioptas är ett sekundärt mineral i kopparmineraliseringars oxidationszon. Huvudfyndorter finns i Karagandyprovinsen i Kazakstan och Renéville i Kongo-Brazzaville, men förekomster har även påträffats i Argentina, Chile och Arizona i USA.[3] Tsumebgruvan i Namibia är känd för vackra dioptaskristaller.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Dioptas är populärt bland mineralsamlare och det slipas ibland till små smaragd-liknande smyckestenar. Dioptas och krysokoll är de enda relativt vanliga kopparsilikatmineralen. En ädelsten av dioptas ska aldrig utsättas för ultraljudrengöring då de sköra smyckestenarna kommer att splittras.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.mindat.org/min-1295.html
  2. ^ Walter Schumann, Ädelstenar och Prydnasstenar – Världens alla arter och varieteter, 13:e upplagan, sid 210, ISBN 978-91-631-9069-8
  3. ^ Meyers varulexikon, Forum, 1952