Deneb Kaitos

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Diphda)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Deneb Kaitos
Beta Ceti
Cetus IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildValfisken
Rektascension00t 43m 35,37090s[1]
Deklination–17° 59′ 11,7827″[1]
Skenbar magnitud ()2,02[2]
Stjärntyp
SpektraltypK0 III[3]
U–B+0,88[2]
B–V+1,01[2]
VariabeltypRotationsvariabel, misstänkt[4]
Astrometri
Radialhastighet ()+12,9[5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +232,55[6] mas/år
Dek.: +31,99[7] mas/år
Parallax ()33,86 ± 0,16[7]
Avstånd96,3 ± 0,5  (29,5 ± 0,1 pc)
Absolut magnitud ()-0,13[8]
Detaljer
Massa2,8[9] M
Radie16,78 ± 0,25[10] R
Luminositet139,1 ± 7,0[10] L
Temperatur4 797[11] K
Metallicitet-0,09[11]
Vinkelhastighet18[12] km/s
Ålder>1[13] miljard år
Andra beteckningar
Diphda, Difda al Thani, Rana Secunda, Beta Ceti, GCRV 396, N30 146, RE J004335-175912, 16 Ceti, GEN# +1.00004128, NLTT 2380, ROT 127, 1AXG J004337-1759, GJ 31, NSV 272, RX J0043.5-1759, BD-18 115, HD 4128, PLX 134, 1RXS J004335.3-175911, CSV 100058, HIC 3419, PLX 134.00, SACS 11, 2E 163, HIP 3419, PMC 90-93 16, SAO 147420, 2E 0041.0-1815, HR 188, PPM 209214, SKY# 1137, 1ES 0041-18.2, IRAS 00410-1815, RAFGL 106, SV ZI 38, 2EUVE J0043-17.9, IRC -20010, RBS 103, TD1 399, EUVE J0043-17.9 JP11 410, 2RE J004335-175907, TYC 5847-2333-1, FK5 22, LTT 398, 2RE J0043-175, UBV 582, GC 865, 2MASS J00433536-1759117, RE J0043-175, YZ 108 175[6]

Deneb KaitosDiphda, eller Beta Ceti (β Ceti, förkortat Beta Cet, β Cet), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en ensam stjärna i sydvästra delen av stjärnbilden Valfisken. Den har en skenbar magnitud av 2,02[2], är den ljusaste stjärnan i stjärnbilden trots att dess Bayer-beteckning tyder på att den skulle vara näst starkast,[14] och är synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätningar i Hipparcos-uppdraget på 33,9[5] mas beräknas den befinna sig på ca 96 ljusårs (30 parsek) avstånd från solen.

Nomenklatur[redigera | redigera wikitext]

Beta Ceti har de traditionella namnen Diphda, som är arabiska för "groda", från uttrycket الثاني aḍ-ḍifda' aṯ-ṯānī "den andra grodan" (den första grodan är Fomalhaut), och Deneb Kaitos som kommer från arabiska Al Dhanab al Ḳaiṭos al Janūbīyy, som betyder “Valfiskens södra stjärt”. År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[15] med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN: s fastställde i augusti 2016 namnet Diphda för Beta Ceti, vilket nu ingår i IAU:s Catalog of Star Names.[16]

Bild av Beta Ceti tagen med Chandras röntgenteleskop.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Beta Ceti är en orange jättestjärna av spektralklass K0 III,[3] som håller på att utvecklas till en röd jätte.[6] Andra källor ger en klassificering av G9.5 III[3] som anger att den ligger vid delningslinjen som skiljer stjärnor av spektraltyp G från stjärnor av typ K. Ljusstyrkan "III" betyder att den är en jättestjärna som har förbrukat vätet i dess kärna och utvecklats bort från en huvudseriestjärna av typ A.[9] Efter att ha passerat genom det röda jättesteget genomgick den en heliumflash och genererar energi genom termonukleär fusion av helium i dess kärna.[17] Beta Ceti kommer att förbli i detta läge i över 100 miljoner år.[13] Den har en massa som är ca 2,8[9] gånger solens massa, en radie som är ca 16,8[10] gånger större än solens och utsänder ca 139[10] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 4 800 K.[3]

Beta Ceti visar flaringaktivitet som resulterar i slumpmässiga utbrott som ökar stjärnans luminositet över intervall som varar i flera dygn. Detta är en mycket längre tid än för jämförbar flareaktivitet på solen, som vanligtvis varar i perioder av timmar.[17] Under 2005 observerades en relativt hög röntgenstrålning av rymdobservatoriet XMM-Newton.[11] Stjärnan avger ca 2 000 gånger högre röntgenstrålning än solen, varför stjärnan kan avbildas med Chandra X-ray Observatory.[13]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Beta Ceti, 18 juni 2019.
  1. ^ [a b] F. van Leeuwen (november 2007). ”Validation of the new Hipparcos reduction”. Astronomy and Astrophysics 474 (2): sid. 653–664. doi:10.1051/0004-6361:20078357. 
  2. ^ [a b c d] Johnson, H. L.; et al. (1966), "UBVRIJKL photometry of the bright stars", Communications of the Lunar and Planetary Laboratory, 4 (99): 99, Bibcode:1966CoLPL...4...99J
  3. ^ [a b c d] Montes, D.; et al. (November 2001), "Late-type members of young stellar kinematic groups - I. Single stars" (PDF), Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 328 (1): 45–63, arXiv:astro-ph/0106537, Bibcode:2001MNRAS.328...45M, doi:10.1046/j.1365-8711.2001.04781.x
  4. ^ Samus, N. N.; Durlevich, O. V.; et al. (2009). "VizieR Online Data Catalog: General Catalogue of Variable Stars (Samus+ 2007-2013)". VizieR On-line Data Catalog: B/gcvs. Originally published in: 2009yCat....102025S. 1. Bibcode:2009yCat....102025S.
  5. ^ [a b] Wielen, R.; et al. (1999), "Sixth Catalogue of Fundamental Stars (FK6). Part I. Basic fundamental stars with direct solutions", Veröff. Astron. Rechen-Inst. Heidelb, Astronomisches Rechen-Institut Heidelberg, 35 (35), Bibcode:1999VeARI..35....1W
  6. ^ [a b c] ”Basic data: bet Cet -- Variable Star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=Beta+Ceti&submit=SIMBAD+search. Läst 8 oktober 2014. 
  7. ^ [a b] van Leeuwen, F. (November 2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  8. ^ Elgarøy, Øystein; Engvold, Oddbjørn; Lund, Niels (March 1999), "The Wilson-Bappu effect of the MgII K line - dependence on stellar temperature, activity and metallicity", Astronomy and Astrophysics, 343: 222–228, Bibcode:1999A&A...343..222E
  9. ^ [a b c] Sägesser, S. N.; Jordan, C. (March 2005). "Emission measures for the single giant β Ceti". In Favata, F.; Hussain, G. A. J.; Battrick, B. (eds.). Proceedings of the 13th Cambridge Workshop on Cool Stars, Stellar Systems and the Sun, held 5–9 July 2004 in Hamburg, Germany. European Space Agency. p. 931. Bibcode:2005ESASP.560..931S.
  10. ^ [a b c d] Berio, P.; et al. (November 2011), "Chromosphere of K giant stars. Geometrical extent and spatial structure detection", Astronomy & Astrophysics, 535: A59, arXiv:1109.5476, Bibcode:2011A&A...535A..59B, doi:10.1051/0004-6361/201117479
  11. ^ [a b c] Massarotti, Alessandro; et al. (January 2008). "Rotational and Radial Velocities for a Sample of 761 HIPPARCOS Giants and the Role of Binarity". The Astronomical Journal. 135 (1): 209–231. Bibcode:2008AJ....135..209M. doi:10.1088/0004-6256/135/1/209.
  12. ^ "Bright Star Catalogue, 5th Revised Ed. (Hoffleit+, 1991)". VizieR. Centre de Données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2010-09-30.
  13. ^ [a b c] "Beta Ceti: Giant Star's Corona Brightens with Age". Chandra Photo Album. Harvard-Smithsonian Center for Astrophysics. February 20, 2009. Hämtad 2011-12-28.
  14. ^ Astronomica – Galaxer – planeter – stjärnor – stjärnbilder – rymdforskning. Tandem Verlag GmbH (svensk utgåva). 2007. ISBN 978-3-8331-4371-7 
  15. ^ IAU Working Group on Star Names (WGSN), International Astronomical Union, hämtad 22 maj 2016.
  16. ^ "IAU Catalog of Star Names". Hämtad 28 juli 2016.
  17. ^ [a b] Ayres, Thomas R.; Osten, Rachel A.; Brown, Alexander (November 2001). "3 Ms in the Life of β Ceti: Sustained Flare Activity on a Clump Giant Detected by the Extreme Ultraviolet Explorer". The Astrophysical Journal. 562 (1): L83–L86. Bibcode:2001ApJ...562L..83A. doi:10.1086/337971.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]