Direkt effekt

Från Wikipedia
Ej att förväxla med direkt tillämplighet.
Europeiska flaggan

Direkt effekt är en princip som tillämpas inom europeiska unionsrätten enligt rättspraxis. Principen innebär att unionsrätten kan åberopas inför nationella myndigheter och domstolar i medlemsstaterna.[1][2] Detta står i bjärt kontrast till rättsprinciperna inom andra internationella organisationer och gör att unionsrätten har en särställning i folkrätten.

Medborgare som känner att deras rättigheter enligt unionsrätten inte är tillämpade i den nationella lagstiftningen kan åberopa unionsrätten direkt hos den nationella domstolen. Den nationella domstolen har då möjlighet (och skyldighet om det är högsta instans) att rådfråga Europeiska unionens domstol, som ger ett så kallat förhandsavgörande. Detta avgörande vidarebefordras sedan av den nationella domstolen. Den direkta effekten gäller dock endast under vissa omständigheter och för vissa rättsakter.

Historia

Europeiska unionens domstol slog fast principen om direkt effekt för första gången i ett rättsligt mål den 5 februari 1963. I det målet konstaterade domstolen att unionsrätten inte enbart innebar förpliktelser mellan Europeiska unionens medlemsstater, utan också rättigheter för privatpersoner i medlemsstaterna.

Principen om direkt effekt har sedan dess tillämpats av domstolen, utan att den har varit skriftligt nedtecknad i något av Europeiska unionens fördrag. Det är dock långt ifrån enda gången som domstolen har påverkat unionsrättens tillämpning genom rättspraxis. Domstolen har även genom rättspraxis slagit fast att unionsrätten har företräde framför medlemsstaternas rätt.

Principen

Vissa delar av fördragen har direkt effekt, andra har det inte.

Direkt effekt innebär att en privatperson kan åberopa unionsrätten inför nationella myndigheter och domstolar. Eftersom en demokratisk stat inte kan bortse från sina egna domstolars utslag stänger denna princip möjligheten för enskilda medlemsstater att helt enkelt strunta i de förpliktelser de ogillar, en vana som annars är ganska vanlig vad gäller internationella avtal. Även om en bestämmelse som antagits på unionsnivå inte är implementerad på nationell nivå kan den i vissa fall åberopas inför medlemsstatens domstol. Principen om direkt effekt är ett resultat av unionens rättspraxis och är inte en uttalad princip enligt Europeiska unionens fördrag. Europeiska unionens domstol har dock tolkat fördragen som att de implicit ger stöd för denna princip. Ytterst vilar denna princip på att medlemsstaternas domstolar accepterar de utslag unionens domstol ger.

Den direkta effekten inkluderar dels vertikal direkt effekt, dels horisontell direkt effekt. Den vertikala effekten innebär att privatpersoner kan åberopa unionsrätten gentemot en medlemsstat, medan den horisontella effekten innebär att den kan åberopas gentemot andra privatpersoner.[3]

Rättslig effekt

Förordningar kan åberopas i till exempel svensk domstol.

För att en bestämmelse i den primära unionsrätten, det vill säga fördragen och tillhörande protokoll och bilagor, ska ha direkt effekt måste den vara precis, tydlig, ovillkorlig och inte kräva kompletterande nationella åtgärder eller gemenskapsåtgärder.[3]

I den sekundära unionsrätten skiljer sig den direkta effekten åt mellan olika rättsakter. Förordningar har alltid direkt effekt, i allmänhet i hela europeiska unionsrättens territoriella tillämpningsområde.[3]

Även ett direktiv kan till vissa delar ha direkt effekt. Normalt sett ska direktivet införlivas i den nationella lagstiftningen och får därför rättslig effekt därigenom. Om en medlemsstat inte implementerar ett direktiv, kan det åberopas om bestämmelserna är ovillkorliga och tillräckligt tydliga och precisa. Den direkta effekten kan i så fall endast vara vertikal och åberopas om medlemsstaten inte har implementerat direktivet i tid. Unionens beslut har direkt vertikal effekt om dess adressat är en medlemsstat. Även vissa internationella avtal kan ha direkt effekt. Rekommendationer och yttranden, som inte är juridiskt bindande, saknar helt direkt effekt.[3]

Se även

Referenser

Noter

Europeiska flaggan EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.