Diskussion:Kronhjort

Förvaringsplats för NF-artikeln:

Nordisk Familjeboks artikel

Nedan följer Nordisk Familjeboks artikel om kronhjorten. Notera att den är föråldrad framförallt vad beträffar utbredning, jaktsätt och zoologisk systematik.

Kronhjorten, Cervus elaphus, den som värderat högvilt under århundraden mest ingående studerade och därför bäst kända arten av hjortsläktet, igenkänns på följande karaktärer: nosspetsen (mulen) är h. o. h. bar; svansen tydligt utbildad, ehuru kort, ung. av örats halva längd; övre hörntänder finnas hos såväl hannen som honan; hornen är rikt förgrenade och ej blott vid basen, utan även utåt spetsarna trinda, samt mer eller mindre knottriga, "pärlade", kroppsfärgen är om sommaren mörkt rödbrunaktig, med nedre delen av kroppssidorna grågulaktig; huvudet är grått, ovan mörkare, på sidorna ljusare, från nacken sträcker sig ett mörkt band efter halsen och framryggen; främre delen af bröstet och buken är brunaktig, bukens bakre del och lårens insida smutsvita, benen i övrigt grå; trakten kring anus, "spegeln", är ljusröd till smutsvit. I vinterdräkten bli de rödbruna delarna gråaktiga, varför hela djuret vintertiden har ett mera gråbrunt utseende. Ungen (kalven) är rödaktig med i längdrader ställda vita fläckar, vilka är att uppfatta som resterna av en hos kronhjortens förfäder en gång befintlig fläckig dräkt.

Hanhjorten (fig. 1) når en längd av 175-225 cm. från nosen till svansroten, vartill kommer svansens längd, 15 cm.; höjden över bogen uppgår till 140 cm.; honan (hinden) är betydligt mindre.

Bild 2

De stora, vanligen regelbundet förgrenade hornen förlänar hannen ett synnerligen ståtligt utseende och har sedan gammalt varit högt värderade som jakttroféer och väggprydnader i jägarhem. På det fullt utbildade hornet urskiljer man följande olika grenar: från huvudsprötet eller stången (ty. stange) utgår flera snett framåt-utåt riktade grenar: nederst nära rosenkransen ögontaggen (fig. 2 a) och ung. mitt på stången mellantaggen (b), mellan dessa bägge finnes på äldre horn vanligen en tagg, istaggen (c), som dock stundom saknas. Själva huvudsprötet är i spetsen uppdelat i ett antal grenar, som tillsammans bilda den s. k. kronan (d), vilken just gett denna hjortart dess namn. Hornens utbildning, m. a. o. den tilltagande förgreningen hos de olika horngenerationerna, framgår av fig. 3. Det enkla enspetsade hornet utväxer under 10:e till 16:e månaden och fälls av hjorten vid ej fullt uppnådda två års ålder. Under följande år utbildas ett "gaffelhorn" med ögontagg jämte huvudsprötet, på nästa års horn tillkommer mellantaggen. Härefter börjar uppdelningen i krona, och sedan denna erhållit tre spetsar, uppträder istaggen, men denna fördröjes ofta eller uteblir alldeles. Den vidare utvecklingen sker genom nya spetsar i kronan. Från detta normala utvecklingsförlopp finnas många avikelser, stundom överhoppas stadier, stundom uppträder samma antal spetsar två år i rad. Härvidlag spelar tillgången på föda stor roll. Ofta ha höger och vänster horn olika antal spetsar. Vid högre ålder minskas stundom spetsarnas antal, hjorten "sätter tillbaka". (Om hornens utbildning se f. ö. Hjortdjuren.)

Hos oss förekommer kronhjorten numera endast i södra Skåne, där den på några större gods funnit en fristad. Fordom har den haft större utbredning i vårt land; den var sålunda under 1600-talet allmän i åtminstone vissa delar av Östergötland och utrotades i detta landskap först på 1770-talet. På Kållandsö och Spårön i Vänern funnos kronhjortar till början av 1840-talet; sannolikt var denna stam urspr, inplanterad, ty kronhjorten omtalas ej i gamla västgötalagen. I Norge finnes en ganska talrik kronhjortsstam på ön Hitteren vid Trondhjemsfjorden och några närliggande öar. F. ö. finnes kronhjorten utbredd över stora delar av Europa, med undantag av Ryssland. Talrikast torde den vara i Österrike-Ungern och vissa delar av Tyskland. Dess utbredning i Asien är mindre säkert känd, då den sammanblandats med närstående arter.

Kronhjortens föda utgöres af gräs, örter, löv, kvistar, knoppar, svamp, bok- och ekollon samt bark av särskilt gran och bok. Säd angripes dels grön, dels som mogen, då blott kärnan, ej halmen, fortäres. Genom barkgnag gör kronhjorten i Skåne stor skada, i synnerhet sedan granen alltmer börjat planteras där. Även rotfrukter, särskilt potatis, lär med förkärlek tillgripas.

Kronhjortens parningstid inträffar hos oss i september, då hannarna låta höra sitt läte, brölar, och kämpar sinsemellan om honorna. Varje starkare hanne söker samla ett antal hindar inom ett mindre område. I slutet av maj föder hinden vanligen en, stundom två kalvar.

Bild 3

Kronhjorten jagas dels medelst klappjakt, då med några få man mindre områden, "såtar", avdrivs, dels med smygjakt (purschjakt), dels genom att djuren inväntas på sina växlar.

I Nord-Amerika lever en närstående form, canadahjorten, wapitin, C. canadensis, som väl närmast är att anse som en underart av kronhjorten. Av andra närstående arter må nämnas virginiahjorten, C. virginianus, likaledes amerikansk, samt axishjorten, C. axis, och samburhjorten, C. aristotelis, båda från Asien.

Namn på andra språk

Jag vill ifrågasätta raderandet av passagen om hjortens namn på andra språk. Just för kronhjort är det i högsta grad relevant för den som vill söka mer information. // OlofE 10 juni 2006 kl.10.34 (CEST)

Underförstått: för den som vill söka information på engelska ... ? Men då finns ju en bra artikel på engelska lätt tillgänglig med ett klick från den här artikeln. Där redogörs för de engelska beteckningarna. Alltså informationen om det engelskt språkbruk hör hemma i de engelska artiklarna och det svenska i de svenska. Enkel och självklar princip. All information finns och den är lätt att hitta. --Ettrig 11 juni 2006 kl.08.25 (CEST)

Om man väljer just engelska wp som nästa källa ja. I annat fall riskerar man att komma fullständigt galet. // OlofE 11 juni 2006 kl.22.03 (CEST)

Om man väljer något annat språk skulle man definitivt inte ha haft någon användning för de borttagna kommentarerna om engelska beteckningar. --Ettrig 11 juni 2006 kl.22.47 (CEST)

"Annat språk"? Annnan källa än wikipedia. Duh. // OlofE 12 juni 2006 kl.01.24 (CEST)

Aha! Informationen var alltså till för dem som inte vill läsa i Wikipedia och inte på svenska. Då hade den definitivt hamnat fel. Den här artikeln är för dem som vill få information om kronhjorten på svenska. De som vill ha information på engelska hjälper vi i den engelska artikeln. De som vill läsa på engelska men inte i wikipedia hjälper vi inte. Jag förväntar mig inte att de ska vända sig till svenska Wikipedia. --Ettrig 12 juni 2006 kl.15.41 (CEST)

"De hjälper vi inte"... Ha. Det var nog ungefär det dummaste, mest kontrawikipediska jag haft det tvivelaktiga nöjet att se på wikipedia sen jag började här. Bara en informationskälla för pöbeln! rofl. Sorry, du förlorar - det är i alla fall inte mitt namn som står på den underlägsna versionen av artikeln i historiken, så jag tackar för mig och tar bort artikeln från min bevakning. Lycka till. // OlofE 12 juni 2006 kl.20.39 (CEST)

Jag fattar inte alls vad en white-tailed/black-tailed deer i Nordamerika motsvarar på svenska. Kronhjort är ju Elk/Wapiti i Nordamerika. Rådjur är det knappast. Dovhjort är ju för liten? Man blir så jäkla förvirrad av alla de här olika namnen som skiljer sig i Amerika och Europa. /Christian 81.225.214.233 17 oktober 2006 kl. 23.39 (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av RaSten.)

Axishjort

Engelska och tyska wikipedia säger att axishjort hör till ett annat släkte och heter Axis axis. --Ettrig 16 december 2006 kl. 07.02 (CET)

Har ändrad uppgiften, även vapitin har idag en annan ställning i systematiken. Även listan med underarter i taxoboxen borde uppdateras, hinner inte just nu. --Nordelch 26 september 2007 kl. 18.05 (CEST)

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Kronhjort. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20110625042916/http://www.jagareforbundet.se/Viltet/ViltVetande/Artpresentationer/Kronhjort-Cervus-elaphus--/ till http://www.jagareforbundet.se/Viltet/ViltVetande/Artpresentationer/Kronhjort-Cervus-elaphus--/

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 21 juli 2018 kl. 12.46 (CEST)

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Kronhjort. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20110420042037/http://www.arkive.org/red-deer/cervus-elaphus/ till http://www.arkive.org/red-deer/cervus-elaphus/

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 22 februari 2019 kl. 21.03 (CET)