Division I i ishockey 1989/1990

Från Wikipedia
Division I
Säsong1989/1990
VinnareMalmö IF (Allsvenskan)
UppflyttadeMalmö IF
NedflyttadeBofors IK
Clemensnäs/Rönnskärs IF
Mariestad BoIS
Nybro IF
Vallentuna BK

Bodens IK
Clemensnäs/Rönnskärs IF
Husums IF
IF Björklöven
IF Sundsvall Hockey
Lejonströms SK
Piteå HC
Sollefteå HK
Team Kiruna IF
Timrå HC
Arvika HC
Avesta BK
Bofors IK
Falu IF
Grums IK
IK Vita Hästen
Linköpings HC
Mora IK
Strömsbro/Gävle HF 83
Örebro IK
Danderyds HC
Hammarby IF
Huddinge IK
IFK Lidingö Ishockey
IK Tälje
Nacka HK
Uppsala/AIS
Vallentuna BK
Väsby IK HK
Östersunds IK
IF Troja-Ljungby
Malmö IF
Mariestad BoIS HC
Mölndals IF
Mörrums GoIS
Nybro IF
Osby IK
Rögle BK
Team Boro HC
Tyringe SoSS
Lagen i Division I 1989/1990.
Division I Norra – Division I Norra Division I Västra – Division I Västra
Division I Östra – Division I Östra Division I Södra – Division I Södra

Division I i ishockey 1989/1990 var säsongens näst högsta svenska division i ishockey. Den spelades i fyra grundserier från vilka de bästa lagen gick vidare till Allsvenskan där de mötte de två sämsta lagen från höstens Elitserie. Övriga lag i grundserierna gick vidare till fortsättningsserierna. De två bästa lagen i Allsvenskan spelade final och vinnaren fick en plats i Elitserien nästa säsong. Lag 3–8 från Allsvenskan samt de två bästa lagen från respektive fortsättningsserie gick vidare till Playoff. De tre vinnande lagen från Playoff samt förloraren av den allsvenska finalen spelade kvalserie om en plats i Elitserien. Det sista laget i varje fortsättningsserie flyttades ner till Division II till nästa säsong. Det näst sista laget fick spela kvalserie med de bästa lagen från Division II för att kvalificera sig för nästa års Division I-säsong.

Deltagande lag[redigera | redigera wikitext]

Till säsongen hade fyra lag flyttats upp från Division II: Arvika, Danderyd, Team Boro och Östersund. Östersund hade spelat sig upp till Division I i den norra kvalserien, men placerades att spela i den östra. S/G Hockey från Gävle flyttades denna säsong från den östra serien till den västra och Mariestad från västra till södra serien. Från Elitserien hade Björklöven flyttats ner.

Division I Norra
Bodens IK
Clemensnäs/Rönnskärs IF
Husums IF
IF Björklöven
IF Sundsvall Hockey
Lejonströms SK
Piteå HC
Sollefteå HK
Team Kiruna IF
Timrå IK
Division I Västra
Arvika HC
Avesta BK
Bofors IK
Falu IF
Grums IK
IK Vita Hästen
Linköpings HC
Mora IK
S/G Hockey
Örebro IK
Division I Östra
Danderyds HC
Hammarby IF
Huddinge IK
IFK Lidingö
IK Tälje
Nacka HK
Uppsala/AIS
Vallentuna BK
Väsby IK HK
Östersunds IK
Division I Södra
IF Troja-Ljungby
Malmö IF
Mariestad BoIS
Mölndals IF
Mörrums GoIS IK
Nybro IF
Osby IK
Rögle BK
Team Boro HC
Tyringe SoSS

Grundserier[redigera | redigera wikitext]

Division I Norra[redigera | redigera wikitext]

Favorittippade Umeålaget Björklöven höll för pressen och vann serien före säsongens överraskning Boden som tog den andra platsen till Allsvenskan istället för någon av de förväntade favoriterna Sundsvall och Timrå. Sundsvall föll mot både Björklöven och Timrå i de inledande omgångarna och kunde aldrig riktigt komma igen efter det. Timrå var med längre i striden om de allsvenska platserna, men Boden och Björklöven drog ifrån mitt under säsongen och Timrå kunde hämtade inte in försprånget. Timrås Roland Westin vann poängligan med 29 poäng (20+9) på 18 matcher. Störst publik lockade Björklöven med i snitt &&&&&&&&&&&01844.&&&&&01 844 åskådare per match. Även Boden och Sundsvall lockade mer än &&&&&&&&&&&01000.&&&&&01 000 personer per match. Den norra serien som helhet hade 758 besökare per match.[1]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 IF Björklöven 18 15 0 3 114 52 +62 30
2 Bodens IK 18 14 0 4 86 60 +26 28
3 Timrå IK 18 12 1 5 86 55 +31 25
4 IF Sundsvall Hockey 18 10 0 8 96 77 +19 20
5 Husums IF 18 7 4 7 78 90 −12 18
6 Piteå HC 18 8 1 9 79 72 +7 17
7 Team Kiruna IF 18 7 2 9 80 86 −6 16
8 Lejonströms SK 18 5 2 11 78 82 −4 12
9 Sollefteå HK 18 3 1 14 63 109 −46 7
10 Clemensnäs/Rönnskärs IF 18 3 1 14 47 124 −77 7

Division I Västra[redigera | redigera wikitext]

Norrköpingslaget Vita Hästen var seriens storfavoriter och favoritskapet höll. De gick upp i serieledning i sjunde omgången och drog sedan ifrån tills det slutligen skiljde det sex poäng till Leif Boorks Mora på andraplatsen. På tredjeplatsen kom Örebro, ett lag som kvalat till Elitserien tre år i rad men som nu missade möjligheten att gå vidare till Allsvenskan. Örebros Anders Wikberg vann poängligan med 35 poäng (22+13) på 18 matcher. Största publiken lockade Vita Hästen med i snitt &&&&&&&&&&&03436.&&&&&03 436 besökare per match. Övriga lag med högt publiksnitt var: Linköping (&&&&&&&&&&&01957.&&&&&01 957), Örebro (&&&&&&&&&&&01394.&&&&&01 394) och Arvika (&&&&&&&&&&&01269.&&&&&01 269). Västra serien totalt hade i snitt &&&&&&&&&&&01119.&&&&&01 119 åskådare per match.[2]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 IK Vita Hästen 18 16 0 2 118 38 +80 32
2 Mora IK 18 12 2 4 77 52 +25 26
3 Örebro IK 18 12 1 5 116 67 +49 25
4 Falu IF 18 8 3 7 81 83 −2 19
5 S/G Hockey 18 9 0 9 95 91 +4 18
6 Arvika HC 18 8 1 9 67 77 −10 17
7 Bofors IK 18 7 0 11 76 95 −19 14
8 Linköpings HC 18 6 0 12 92 94 −2 12
9 Grums IK 18 5 1 12 62 97 −35 11
10 Avesta BK 18 2 2 14 45 135 −90 6

Division I Östra[redigera | redigera wikitext]

I öster föll favoriterna Hammarby (från Stockholm) och Väsby (från Upplands Väsby). Överraskande vinnare blev istället Huddinge. Den andra platsen till Allsvenskan gick ännu mer överraskande till IK Tälje, farmarklubb till Södertälje SK. Hammarby började annars med sju raka segrar, men radade sedan upp tunga förluster som inte gick att hämta in. Trots att man utklassade Tälje med 11–1 när bara två omgångar återstod av serien så gick den allsvenska platsen förlorad till just Tälje. Väsbys Peter Schank vann poängligan med 37 poäng (19+18) på 18 matcher. Mest publik kom till Hammarbys matcher, i genomsnitt &&&&&&&&&&&01257.&&&&&01 257 per match. Väsby nådde ett snitt på &&&&&&&&&&&01056.&&&&&01 056 per match. För seriens alla matcher låg snittet på 580 åskådare.[3]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Huddinge IK 18 14 1 3 90 52 +38 29
2 IK Tälje 18 14 0 4 83 61 +22 28
3 Hammarby IF 18 13 1 4 90 53 +37 27
4 Väsby IK HK 18 12 0 6 102 56 +46 24
5 Nacka HK 18 8 2 8 73 63 +10 18
6 IFK Lidingö 18 8 0 10 73 90 −17 16
7 Uppsala/AIS 18 7 1 10 63 65 −2 15
8 Östersunds IK 18 5 0 13 55 100 −45 10
9 Vallentuna BK 18 4 1 13 58 95 −37 9
10 Danderyds HC 18 2 0 16 53 105 −52 4

Division I Södra[redigera | redigera wikitext]

Skånelagen dominerade helt spelet denna säsong. Malmö stod som tydlig segrare med en enda förlust under säsongen (mot Rögle borta i sudden death). Den andra allsvenska platsen togs av Ängelholmslaget Rögle i kamp med trean Tyringe från nordskåne. Poängligan vanns av Malmös Patrik Gustavsson med 39 poäng på 17 matcher. Högsta publiksnittet hade Malmö med &&&&&&&&&&&04480.&&&&&04 480 personer på läktaren i genomsnitt medan Rögle nådde &&&&&&&&&&&02923.&&&&&02 923. Även Tyringe, Troja, Boro och Nybro nådde över &&&&&&&&&&&01000.&&&&&01 000 personer per match. Södra serien hade det högsta snittet av de fyra grundserierna med &&&&&&&&&&&01661.&&&&&01 661 åskådare per match.[4]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Malmö IF 18 17 0 1 151 35 +116 34
2 Rögle BK 18 14 2 2 105 48 +57 30
3 Tyringe SoSS 18 13 0 5 96 73 +23 26
4 Team Boro HC 18 9 1 8 79 76 +3 19
5 IF Troja-Ljungby 18 8 3 7 83 83 0 19
6 Mölndals IF 18 8 1 9 70 81 −11 17
7 Osby IK 18 6 0 12 69 123 −54 12
8 Mörrums GoIS IK 18 5 1 12 77 103 −26 11
9 Nybro IF 18 4 1 13 54 87 −33 9
10 Mariestad BoIS 18 1 1 16 50 125 −75 3

Allsvenskan[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Allsvenskan i ishockey 1990.

Allsvenskan spelades med de två bästa lagen från varje grundserie samt de två sämsta lagen från Elitserien. De två lagen som spelade bäst gick vidare till Allsvenska finalen där vinnaren fick en plats i Elitserien till nästa säsong och förloraren gick vidare till kvalserien. Lag tre och fyra gick vidare till Playoff 3 och lag 5–8 gick vidare till Playoff 2.

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Malmö IF 18 15 3 0 83 37 +46 33
2 Modo HK 18 12 2 4 92 53 +39 26
3 Skellefteå HC 18 10 1 7 76 59 +17 21
4 IF Björklöven 18 9 2 7 78 72 +6 20
5 IK Vita Hästen 18 9 2 7 63 62 +1 20
6 Rögle BK 18 9 1 8 81 65 +16 19
7 Bodens IK 18 7 1 10 78 80 −2 15
8 Huddinge IK 18 7 1 10 63 69 −6 15
9 Mora IK 18 3 1 14 47 93 −46 7
10 IK Tälje 18 1 2 15 35 106 −71 4

Fortsättningsserier[redigera | redigera wikitext]

Division I Norra forts[redigera | redigera wikitext]

Sundsvall återhämtade sig efter jul och vann sina möten med lokalkonkurrenten Timrå, passerade dem i tabellen och tog segern i fortsättningsserien och den ena platsen i Playoff. Den andra playoffplatsen tog Timrå hand om. I botten blev Skellefteålaget Clemensnäs avhängt och ganska snart stod det klart att de skulle flyttas ner en division till nästa säsong. Mer spänning blev det mellan Sollefteå och Piteå som kämpade om att undvika platsen i kvalserien. Kampen avgjordes inte förrän i sista omgången till vilken Piteå kom med ett poäng mer. De lyckades hålla undan för Sollefteå genom att vinna mot Husum med 5–1. Därmed blev det Sollefteå som tvingades spela kvalserie om en plats i Division I nästa säsong.[1]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 IF Sundsvall Hockey 14 11 0 3 93 48 +45 28
2 Timrå IK 14 9 1 4 60 49 +11 26
3 Husums IF 14 7 1 6 62 51 +11 20
4 Lejonströms SK 14 7 1 6 77 61 +16 17
5 Kiruna IF 14 6 2 6 65 56 +9 17
6 Piteå HC 14 5 0 9 58 59 −1 14
7 Sollefteå HK 14 6 0 8 55 76 −21 13
8 Clemensnäs/Rönnskärs IF Nedflyttad  14 2 1 11 37 107 −70 5

Division I Västra forts[redigera | redigera wikitext]

Trots konkurshot var Örebro klart bäst efter jul och segrade med nio poäng före S/G Hockey från Gävle. Därmed var de klara för playoff. I botten blev Bofors avhängt då de bara lyckades vinna två matcher under fortsättningsserien. Det innebar direkt nerflyttning till Division II följande säsong. Grums bytte tränare under säsongen och lämnade sistaplatsen och tog upp striden med Avesta om att slippa kvalserien. En strid de vann med sex måls marginal.[2]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Örebro IK 14 12 1 1 85 37 +48 32
2 S/G Hockey 14 9 0 5 59 53 +6 23
3 Linköpings HC 14 7 3 4 67 58 +9 19
4 Arvika HC 14 7 1 6 57 54 +3 19
5 Falu IF 14 4 1 9 60 66 −6 15
6 Grums IK 14 5 1 8 57 67 −10 12
7 Avesta BK 14 5 2 7 57 73 −16 12
8 Bofors IK Nedflyttad  14 2 1 11 43 77 −34 8

Division I Östra forts[redigera | redigera wikitext]

Efter jul kom favoriterna tillbaka och tog platserna till playoff. Hammarby som segrare och Väsby som tvåa. I botten lyckades Danderyd undvika nedflyttningsplatsen med endast tre måls marginal. Istället för nerflyttning fick man nu en andra chans i kvalserien. Sämre gick det för Vallentuna som flyttades till i Division II nästkommande säsongen.[3]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Hammarby IF 14 10 1 3 65 39 +26 28
2 Väsby IK HK 14 8 2 4 74 40 +34 24
3 Nacka HK 14 7 2 5 50 44 +6 21
4 IFK Lidingö 14 6 2 6 62 65 −3 18
5 Östersunds IK 14 5 2 7 35 50 −15 14
6 Uppsala/AIS 14 5 0 9 44 59 −15 13
7 Danderyds HC 14 5 1 8 54 69 −15 11
8 Vallentuna BK Nedflyttad  14 4 2 8 47 65 −18 11

Division I Södra forts[redigera | redigera wikitext]

Efter juluppehållet var det nordskånska Tyringe som spelade bäst och som fick den första platsen till playoff. Den andra playoffplatsen gick till hårdsatsande Vetlandalaget Boro som var nykomlingar i serien. Sist kom Nybro som flyttades ner till tredjeserien för första gången sedan 60-talet.[4]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Tyringe SoSS 14 12 0 2 95 56 +39 31
2 Team Boro HC 14 9 2 3 84 62 +22 26
3 Mölndals IF 14 7 3 4 74 50 +24 21
4 IF Troja-Ljungby 14 7 1 6 65 69 −4 20
5 Mörrums GoIS IK 14 6 4 4 70 57 +13 18
6 Osby IK 14 3 2 9 52 71 −19 11
7 Mariestad BoIS 14 5 0 9 64 93 −29 10
8 Nybro IF Nedflyttad  14 0 2 12 43 89 −46 3

Playoff[redigera | redigera wikitext]

Från Playoff gick tre vinnare vidare till Kvalserien till Elitserien dit Modo redan tagit sig som förlorare av den Allsvenska finalen. I första omgången deltog de två främsta lagen från varje fortsättningsserie, totalt åtta lag. Vinnarna gick vidare till Playoff 2 där de mötte lag 5–8 från Allsvenskan. I sista omgången mötte vinnarna från andra omgången lag 3–4 från Allsvenskan.[5]

 
Playoff 1Playoff 2Playoff 3
 
                            
 
0
 
 
IF Sundsvall Hockey 58
 
0
 
S/G Hockey 42
 
IF Sundsvall Hockey 655
 
 
Bodens IK 273
 
 
0
 
 
IF Sundsvall Hockey 41
 
 
IF Björklöven 55
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
0
 
 
Hammarby IF 7212
 
0
 
Team Boro HC 330
 
Hammarby IF 61
 
 
Rögle BK 76
 
 
0
 
 
Rögle BK 59
 
 
Huddinge IK 31
 
 
0
 
 
Huddinge IK 045
 
0
 
Örebro IK 632
 
Örebro IK 273
 
 
Timrå IK 421
 
 
0
 
 
Tyringe SoSS 58
 
0
 
Väsby IK HK 23
 
Tyringe SoSS 41
 
 
IK Vita Hästen 56
 
 
0
 
 
IK Vita Hästen 213
 
 
Skellefteå HC 122
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Björklöven, Rögle och Vita Hästen vidare till Kvalserien.

Kvalserien till Elitserien i ishockey[redigera | redigera wikitext]

Kval till Division I[redigera | redigera wikitext]

Norra[redigera | redigera wikitext]

Sollefteå försvarade ganska väntat sin plats i Division I. På andraplatsen kom Heffners/Ortviken som därmed fick en plats i Division I till nästa säsong. Senare skulle det dock visa sig att de tackade nej till platsen.[6]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Sollefteå HK 6 4 1 1 44 24 +20 9
2 Heffners/Ortvikens IF 6 3 2 1 29 23 +6 8
3 Tegs SK 6 2 0 4 22 31 −9 4
4 Antjärns IK 6 1 1 4 21 38 −17 3

Västra[redigera | redigera wikitext]

Den västra kvalserien vanns av Västerås IK:s farmarlag IK Westmannia från Köping som därmed gick upp en division. På andraplatsen försvarade Avesta sin plats till nästa säsong.[7]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 IK Westmannia Uppflyttad 6 5 0 1 42 25 +17 10
2 Avesta BK 6 4 0 2 34 25 +9 8
3 Smedjebacken/Morgårdshammars HC 6 1 1 4 34 45 −11 3
4 Hofors HC 6 1 1 4 23 38 −15 3

Östra[redigera | redigera wikitext]

Rosersberg/Arlanda gick segrande ur den östra kvalserien och fick en plats i Division I nästföljande säsong. Andraplatsen togs av Danderyd som därmed försvarade sin plats i Divisionen. Trean Tumba Uppflyttad kom senare att erbjudas en plats i Division I när Heffners/Ortvikens tackade nej till sin plats.[8]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 RA 73 Uppflyttad 6 3 2 1 34 29 +5 8
2 Danderyds HC 6 2 2 2 28 28 0 6
3 IFK Tumba Hockey 6 2 1 3 30 27 +3 5
4 Roma IF 6 2 1 3 23 31 −8 5

Södra[redigera | redigera wikitext]

Av den södra regionens två Division II-serier brukade den sydligaste ses som den starkare. Detta bekräftades denna säsong då Hanhals och Karlskrona gjorde processen kort med motståndarna. Hanhals uppflyttning var klar redan efter fyra omgångar och inför den sista omgången var det klart att Karlskrona flyttas upp medan Mariestad flyttas ner till Division II.[9]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Hanhals HK Uppflyttad 6 5 0 1 44 26 +18 10
2 Karlskrona IK Uppflyttad 6 5 0 1 35 28 +7 10
3 Mariestads BoIS Nedflyttad  6 2 0 4 32 34 −2 4
4 Borås HC 6 0 0 6 18 41 −23 0

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter
  1. ^ [a b] Roy Henriksson (1990). Janne Stark. red. ”Boden det stora utropstecknet”. Årets Ishockey 1990 (Vällingby: Strömberg/Brunnhages Förlag): sid. 166–171. ISSN 0347-2221. 
  2. ^ [a b] Hans Jonson (1990). Janne Stark. red. ”Boorks bygge höll, 'Hästen' gav lågt odds och vann”. Årets Ishockey 1990 (Vällingby: Strömberg/Brunnhages Förlag): sid. 172–177. ISSN 0347-2221. 
  3. ^ [a b] Pea Nilsson (1990). Janne Stark. red. ”Farmarlag i topp. Som vanligt många överraskningar”. Årets Ishockey 1990 (Vällingby: Strömberg/Brunnhages Förlag): sid. 178–183. ISSN 0347-2221. 
  4. ^ [a b] Sven Elofsson (1990). Janne Stark. red. ”Skåne-dominans när Malmö äntligen vann”. Årets Ishockey 1990 (Vällingby: Strömberg/Brunnhages Förlag): sid. 184–189. ISSN 0347-2221. 
  5. ^ Roy Henriksson (1990). Janne Stark. red. ”MoDo vann triangeldrama”. Årets Ishockey 1990 (Vällingby: Strömberg/Brunnhages Förlag): sid. 204–209. ISSN 0347-2221. 
  6. ^ Anders Nordin (1990). Janne Stark. red. ”Sollefteå jämnast”. Årets Ishockey 1990 (Vällingby: Strömberg/Brunnhages Förlag): sid. 240. ISSN 0347-2221. 
  7. ^ Bengt Jangendahl (1990). Janne Stark. red. ”Rutinen avgjorde”. Årets Ishockey 1990 (Vällingby: Strömberg/Brunnhages Förlag): sid. 241. ISSN 0347-2221. 
  8. ^ Pea Nilsson (1990). Janne Stark. red. ”Synd om Roma”. Årets Ishockey 1990 (Vällingby: Strömberg/Brunnhages Förlag): sid. 242. ISSN 0347-2221. 
  9. ^ Sven Elofsson (1990). Janne Stark. red. ”Klart i ett tidigt skede”. Årets Ishockey 1990 (Vällingby: Strömberg/Brunnhages Förlag): sid. 243. ISSN 0347-2221. 
Tryckta källor
  • Årets ishockey 1990 – Janne Stark red., Strömbergs/Brunnhages förlag ISSN 0282-860X
Webbreferenser