Dodekan
| Dodekan | |
  | |
| Systematiskt namn | Dodekan[1] |
|---|---|
| Kemisk formel | C12H26 |
| Molmassa | 170,3348 g/mol |
| Utseende | Färglös vätska |
| CAS-nummer | 112-40-3 |
| SMILES | CCCCCCCCCCCC |
| Egenskaper | |
| Densitet | 0,7495[2] g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | Olöslig |
| Smältpunkt | -10,0 - 9,3 °C |
| Kokpunkt | 214 - 218 °C |
| Faror | |
| Huvudfara |  Brandfarlig |
| NFPA 704 |
2
1
0
|
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Dodekan (även känd som dihexyl, bihexyl, adakane 12 eller duodekan) är ett mättat kolväte, en alkan, med 12 kolatomer och summaformeln C12H26. Det finns 355 isomerer av dodekan med samma summaformel. Enligt IUPAC-nomenklatur betecknar dodekan kolvätet med ogrenad kolkedja, det vill säga 12 kolatomer i rad. Dess kokpunkt är 216,2 °C.
Användning[redigera | redigera wikitext]
Dodekan används som lösningsmedel, destillationsstimulator och scintillatorkomponent. Det används som utspädningsmedel för tributylfosfat (TBP) i nukleära upparbetningsanläggningar.[3]
Förbränningsreaktion[redigera | redigera wikitext]
Förbränningsreaktionen av dodekan är:
- 2 C12H26(l) + 37 O2(g) → 24 CO2(g) + 26 H2O(g)
En liter bränsle behöver cirka 15 kg luft för att brinna och genererar 2,3 kg (eller 1,2 m3) CO2 vid fullständig förbränning.
Flygbränsleersättning[redigera | redigera wikitext]
Under de senaste åren (2022) har n-dodekan fått uppmärksamhet som en möjligt ersättning för fotogenbaserade bränslen som Jet-A, S-8 och andra konventionella flygbränslen. Det anses vara ett andra generationens bränslesurrogat som är utformat för att efterlikna den laminära flamhastigheten, som till stor del ersätter n-dekan, främst på grund av dess högre molekylmassa och lägre väte till kolförhållande som bättre återspeglar n-alkanhalten i jetbränslen.
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Dodecane, 20 oktober 2022.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”n-dodecane - Compound Summary”. PubChem Compound. USA: National Center for Biotechnology Information. 16 September 2004. Identification and Related Records. https://pubchem.ncbi.nlm.nih.gov/summary/summary.cgi?cid=8182&loc=ec_rcs.
- ^ ”Dodecane”. Dodecane. https://pubchem.ncbi.nlm.nih.gov/compound/dodecane#section=Solubility.
- ^ Rydberg, Jan (2004). Solvent Extraction Principles and Practice. Marcel Dekker. sid. 524. ISBN 0-8247-5063-2
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Dodekan.- Caudwell, D.R. (2003-06-16). ”The Viscosity and Density of n-Dodecane and n-Octadecane at Pressures up to 200 mPa and Temperatures up to 473 K”. The Viscosity and Density of n-Dodecane and n-Octadecane at Pressures up to 200 mPa and Temperatures up to 473 K. NIST. http://symp15.nist.gov/pdf/p175.pdf.
- Material Safety Data Sheet for Dodecane
- Dodecane, Dr. Duke's Phytochemical and Ethnobotanical Databases
| |||||
|