Dräll

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Dräll av Hans Jörgen Gregersen

Dräll är en vävteknik, som ger ett karakteristiskt rutmönster utan något särskilt mönsterinslag, i stället är det varpen och inslaget som bildar de olika fälten.[1] Dräll vävs med atlas eller kypertbinding. Som allmogeväv vävs dräll vanligen i fyrskaft men ibland infogas extra skaft och ända upp till sexton skaft har kunnat vävas på vanliga handvävstolar.[2]

Namnet är kommer från latinets tri = tre och licium, tråd. Via tyskan där vävtekniken kallas drillich har ordet kommit till Sverige. Dräll omtalas i den kungliga fataburen under 1500-talet och vävdes då av yrkesvävare. Efterhand började dock drällen upptas av allmogen. I Östergötland finns en rik tradition av vadderade täcken vävda i dräll med varp i bomull eller lin och inslag i ull, vanilgein i starka färger. Även i västra Skåne har vadderade täcken med inslag i ull vävts i dräll. Särskilt i Skåne har dukar i linne och halvlinne vävt i dräll med åtta till tio skaft. Många av drällmönstren har fantasifulla namn som Rosenborgs slott, Fransyska rosen, Natt och Dag och Lilla Wandringsman men även namn som Klöver i zig-zag, Kattfot och Avig och rät kattfot. Mönsterböcker över drällvävar finns redan från 1700-talet. Det trycktes även drällmönster som Hedda Ulrica Öhmans Uträkning i Linne Wäfnader (1809), A M Barcks Mönsterbok till Wäfnad på flera sätt (1810), och H. M. Nordergrens Wäfmönster af åtskillige sorter (1783) samt J. Ekenmark med systrars Afhandling om drällers och dubbla golfmattors tillverkning med begagnade af harnesk-utrustning (1828).[2]

Det förenklade vävtekniken på handvävstolarna med fyra skaft gjordes att många mönster gjordes om när drällen introducerades här. Det ledde till vävtekniker där mönstret ligger i ett löst mönsterinlag som går över och under bottenväven i tuskaft. Denna teknik finns i flera varianter som hålkrus, daldräll, västerbottendräll, fattigmansdräll, sjusprångsdräll och plattväv.[2]


Dräll är vanligt i stora dukar, vilket i sig är lite förvånande med tanke på att det som regel handlar om väldigt omfattande uppsättningar att göra eftersom både varp och inslag är många per centimeter.

Bilden visar en dräll vävd med varp i oblekt bomullsgarn 20/2 och inslag lingarn 16/1. Sked: 100/10 med 2 trådar i rör och ca 18—19 inslag/cm.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nationalencyklopedien, multimedia plus, DVD-ROM (uppslagsord Dräll)
  2. ^ [a b c] Anna-Maja Nylén Hemslöjd: Den svenska hemslöjden fram till 1800-talets slut. 1969 s. 138-141