Dresden

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 51°3′N 13°44′Ö / 51.050°N 13.733°Ö / 51.050; 13.733
Dresden
Ort
Altstadt Dresden.jpg
Dresden Stadtwappen.svg
Stadsvapen
Land  Tyskland
Förbundsland Sachsen
Kreis Kreisfri stad
Koordinater 51°3′N 13°44′Ö / 51.050°N 13.733°Ö / 51.050; 13.733
Yta 328.31
Folkmängd 522 736 (30 november 2010)[1]
Befolkningstäthet 1 592 inv./
Överborgmästarinna Helma Orosz (CDU)
Postnummer 01001–01328
Riktnummer 0351
Registreringsskylt DD
GeoNames 2935020
2935022
Webbplats: http://www.dresden.de
Centrala Dresden (2008)

Dresden (högsorbiska: Drježdźany) är en storstad i sydöstra delen av Tyskland och delstaten Sachsens huvudstad. Staden är med sina 542 155 invånare (30 juni 2015) näst största stad i Sachsen och den 12:e största i Tyskland. Dresden är delstatens politiska centrum med delstatsregering och delstatsparlament (Lantdagen). I staden återfinns också flera statliga institutioner. Dresden är centrum för en av delstatens sex regioner (Oberzentren) och ett viktigt näringslivscentrum i Sachsen.

Dresden omnämns i bevarande skrifter 1206 och utvecklades till ett kungligt residens. Staden är internationellt känd för sin gamla stad med Frauenkirche, Semperoper och Hofkriche tillsammans med Zwinger och Residenzschloss.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Läge[redigera | redigera wikitext]

Dresden ligger på båda sidorna av floden Elbe, till större delen i Dresden-Elbes floddal. Söderut ligger de östra delarna av bergskedjan Erzgebirge, norrut landskapet Lausitz och österut Elbsandsteingebirge på en höjd av cirka 113 meter. Den högsta punkten i Dresden ligger cirka 384 meter över havet.

Med sitt vackra läge och milda klimat vid Elbes stränder, sin barockarkitektur och sina museer och konstsamlingar kallas Dresden ofta för "Elbflorenz" (Florens vid Elbe).

Omgivningar[redigera | redigera wikitext]

De närmaste tyska städerna är Chemnitz (8 mil sydväst), Leipzig (10 mil nordväst) och Berlin (20 mil norrut). Den tjeckiska huvudstaden Prag ligger ca 15 mil söderut och den polska staden Wrocław ca 20 mil österut. Dresdenregionen, som inrymmer de närliggande distrikten Kamenz, Meissen, Riesa-Großenhain, Sächsische Schweiz, Weißeritzkreis och delar av distriktet Bautzen, har en befolkning på ca 1,25 miljoner invånare.[2]

Natur[redigera | redigera wikitext]

Dresden anses vara en av Europas grönaste städer, med skog och grönområden på 63 % av ytan. Dresdner Heide nordöst om staden är en skog om 50 km². Det finns fyra naturreservat, och dessutom naturskyddsområden på ca 18 km². De skyddade parkerna, trädgårdarna, parkvägarna och gamla kyrkogårdarna i staden inrymmer 110 naturliga monument. Elbes dalgång i Dresden är ett tidigare världsarv. En del av detta område är Elbes ängar, som går 20 km tvärs genom staden.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Dresdens grundande och tidiga historia[redigera | redigera wikitext]

Under 1200-talet lät markgreven av Meissen bygga en borg vid fiskebyn Drezdzany (slaviska för "träskfolkets by") vid Elbe, och 1206 omnämns området som Dresdene. Byn och den skyddade marknadsplatsen nedanför borgen växte snabbt, Dresden ändrade karaktär från fiskeby till köpmarknad, och under 1200-talet byggdes en kyrka på platsen för dagens Frauenkirche och den första fasta bron över Elbe, som förenade andra sidan, Altdresden, med borgen. Dresden nämns som stad med privilegier första gången 1216.

Albert och Ernst[redigera | redigera wikitext]

vy över Dresden

När kurfursten Fredrik den saktmodige dog 1464, och Sachsen 1485 delades mellan hans söner Albert och Ernst, valde den "Albertinska grenen" att flytta sitt residens till Dresden, som först nu fick en politisk roll i historien. Ätten Wettin förlorade för några generationer kurfurstetiteln, och först med Moritz av Sachsen blev Dresden 1547 residensstad i kurfurstendömet Sachsen.

1632 dog halva befolkningen i pesten, och 1685 förstördes Altdresden av en eldsvåda, bara 23 av 357 hus klarade sig, och dessa nämns som Neustadt 1732. Trots detta ökade befolkningen från 3 745 år 1396 till 21 298 år 1699.

August den starke[redigera | redigera wikitext]

Med kurfursten av Sachsen och kungen av Polen, Fredrik August I den starke av Sachsen, upplevde Dresden sin storhetsperiod. Hans rike var vid denna tid det näst största i Europa och Dresden var huvudstad i denna polsk-sachsiska union. Bebyggelsen tillväxte än mer och August den starke gjorde Dresden till ett glansfullt barockresidens med hjälp av Europas främsta arkitekter. Nu började Dresden jämföras med Wien och kallas "Elbflorenz" (Florens vid Elbe). I skuggan av den politiska styrkan kom Dresden under denna tid att utvecklas till kulturstad, och berömda konstnärer som Canaletto (1720-1780) och Kuhl (1850-1915) har avbildat staden.

Under tiden kom Sachsens granne i norr Preussen att utvecklas som krigarstat, och 1745 besegrades Sachsen av preussarna i slaget vid Kesseldorf. Sachsen fick betala en miljon thaler i lösen, men angreps snart på nytt, och det sjuåriga kriget (1756-1763) fick katastrofala följder, och staden förstördes av preussiska och österrikiska styrkor.

Utveckling under 1800-talet[redigera | redigera wikitext]

Från 1763 regerades Sachsen av kurfurst Fredrik August III av Sachsen, vilken 1806 kröntes till kung Fredrik August I av Sachsen, ett nytt kungarike med Dresden som huvudstad som kom att ingå i Rhenförbundet. Mellan 1809 och 1829 förstördes fortifikationerna på uppdrag och order av Napoleon, och Dresden blev en öppen stad. Efter Napoleons nederlag 1813 förlorade Sachsen sin bundsförvant, och på grund av troheten mot Napoleon fängslades Fredrik August I av Sachsen i Berlin. Han fick avträda tre femtedelar av sitt rike till Preussen under Wienkongressen 1815, och Sachsens politiska roll i Tyskland förlorade avsevärt i vikt.

Altstadt (gamla stan) i slutet av 1800-talet.

Under 1800-talet blomstrade ändå kultur och industri, och 1839 öppnades den första tyska tåglinjen mellan Dresden och Leipzig. 1850 beboddes Dresden av 100 000 människor, 1875 var folkmängden fördubblad, 1905 över en halv miljon. Efter grundandet av tyska kejsardömet 1871 genomgick Dresden en andra våg av byggande: Semperoper 1878, Albertinum 1887, Polishuset 1899, fackverksbron "Blaues Wunder" 1893, konstakademin 1895, centralstationen 1898, parlamentsbyggnaden 1906 och nya rådhuset 1910. Inom industri grundades bland annat Sachsenwerk. Norr om staden kom Albertstadt att utvecklas till en av de största tyska garnisonerna. I Hellerau skapades Tysklands första trädgårdsstad i början av 1900-talet.

Huvudstad i fristaten Sachsen[redigera | redigera wikitext]

13 november 1918 abdikerade den siste kungen av Sachsen, Fredrik August III av Sachsen, och Dresden blev huvudstad i fristaten Sachsen. Dresden blev ett kulturellt och ekonomiskt centrum i Weimarrepubliken som en av de tio största städerna. Här återfanns många firmor inom elektroindustri (t.ex. Nordmende), läkemedel, kosmetika, hygienprodukter (bl.a. Lingner-Werkes Odol och Chlorodont) tobak (Yenidze) och livsmedel (bl.a. Melitta). Dresden blev känt för sin finmekaniska industri med ledande tillverkare av kameror och filmprojektorer (bl.a. Internationale Camera Actiengesellschaft, Ernemann och senare Zeiss Ikon)

1933 tvingades borgmästaren Wilhelm Külz bort från sitt ämbete sedan han vägrat att hissa hakkorsflaggan på stadens rådhus och vägrat avskeda personal. Efter nazisternas maktövertagande 1933 schickanerades och fördrevs stadens judar och senare deporterade de till nazisternas läger. Stadens synagoga, Alte Synagoge, brändes ned under Kristallnatten 1938. Under nazitiden byggdes även den militära garnisonen Albertstadt ut. 1939–1945 arbetade koncentrationslägerfångar som tvångsarbetare i rustningsindustri i Dresden. De banker som ägdes av judar konfiskerades och överfördes i Dresdner Banks ägo.

Dresdens förstörelse[redigera | redigera wikitext]

Det förstörda Dresden

Huvudartikel: Bombningen av Dresden

Under slutet av andra världskriget genomgick Dresden den största katastrofen i sin historia. Mellan den 7 oktober 1943 och 17 april 1945 bombades Dresden under åtta räder av c:a 2 500 bombplan. Det beräknas att 25 000 människor omkom under bombanfallet. Dock var det endast under attacken mellan den 13 och 14 februari 1945, då staden bombades av 796 brittiska och 311 amerikanska bombplan med 4 500 ton i två räder, som staden fungerade som direkt mål. Alla tidigare bombattacker hade varit av flygplan vars mål varit dolt av moln, och därför inte av en koncentrerad och riktad styrka. Man använde den första generationen brandbomber av petroleum samt magnesium ihop med sprängbomber i storlek från 250-3 600 kg för att spränga sönder huskropparna så att elden fick rejält fäste.

Kurt Vonneguts bok Slakthus 5 handlar om bombningen av Dresden. Han var själv krigsfånge i Dresden i februari 1945.

Dresden under DDR-tiden[redigera | redigera wikitext]

Prager Strasse i Dresden
Slottet i Dresden 1985

Efter andra världskriget blev Dresden ett stort industricentrum i kommunistiska Östtyskland, med stark infrastruktur runt forskning.[källa behövs] 1945 påbörjades arbetet med att rensa ruinerna. Arbetet utfördes för hand där bland annat tegel återanvändes för nya byggnader. 1946 presenterades den första återuppbyggnadsplanen. En arkitekturtävling utlystes som mynnade ut i föreställningen Das neue Dresden – det nya Dresden – som visades 1946.[3] Flera historiska byggnaderna har efter hand återuppförts, bland annat Zwinger, Residenzschloss och Semperoper. Semperoper kunde återinvigas 1985. I andra fall byggdes nya hus med fasader som skulle passa in imed de gamla byggnaderna, t.ex. hotellet Dresdner Hof (1986–1990).[4] Samtidigt valde DDR-regeringen att riva och inte återuppföra flera byggnader, bland annat kyrkor och hus som byggts av stadens borgare (Bürgerhäuser).

Ideologiska skäl med en vilja att forma Dresden som en socialistisk mönsterstad i modernistisk stil styrde utvecklingen. Istället kom byggnader i modernistisk stil att byggas, bland annat Kulturpalatset samt handelskvarteret utmed Prager Strasse mellan Alter Markt och Dresdens centralstation. Här byggdes stadens stora varuhus Centrum 1973–1978 med en originell aluminiumfasad (rivet 2007).[5] Höghusförorter motsvarande det svenska miljonprogrammet byggdes i Prohlis (1975-1977) och Gorbitz. Under DDR-tiden blev staden åter en garnisonsstad för den östtyska militären och stationerade sovjetiska trupper. Från 1985 till 1990 var Vladimir Putin, den kommande presidenten i Ryssland, stationerad i Dresden av KGB.

Stadens industri knöt an till traditionen med bland annat efterföljare till Zeiss Ikon i form av Pentacon. Dresden blev också huvudort för Östtysklands dataindustri,I början av 1970-talet blev Dresden plats för Robotrons huvudkontor samt forskning och utveckling.

Delstatshuvudstad[redigera | redigera wikitext]

Dresdens slott och domkyrkan

Dresden blev den 3 oktober 1990 huvudstad i det återupprättade förbundslandet Sachsen. Efter 1990 har stadens återuppbyggnad fortsatt där flera nya byggnader anpassats till de gamla husen eller där gamla husfasader återskapats. Flera byggnader från DDR-tiden har rivits, bland annat det stora komplexet Folkpolisens hus (Volkspolizei-Kreisamt) i innerstaden och tiovåningshus i Prohlis.[6][7] Under 1990- och 2000-talet har flera företag etablerat sig i staden, bland annat Volkswagen med dess Gläserne Manufaktur. Under 2000-talet har Dresden haft en stark befolkningstillväxt och invånarantalet översteg under en kort period Leipzigs, vilket gjorde Dresden till Sachsens största stad. Efter omfattande arbeten sedan början av 1990-talet kunde Frauenkirche återinvigas den 30 oktober 2005. Staden håller på att åter bli en av Tysklands viktigaste turiststäder.

Översvämningarna i Europa 2002 var en serie översvämningar som i augusti 2002 följde ett över en vecka långt intensivt regnväder i Europa. Dresden blev genom Elbe en av de drabbade orterna.

Dresden har uppmärksammats som huvudort för Pegida. Den 12 januari 2015 samlades mer än 25 000 personer vid Pegidas demonstration i Dresden.[8]

Stadsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Dresdens administrativa indelning

Ursprungligen låg Dresdens äldsta delar höger om Elbe. Stadsdelen Altendresden finns inte längre utan kom efter en brand att byggas upp 1732 som Neue Königliche Stadt som senare förenklats till Neustadt. Stadsdelen söder om Elbe har blivit Dresdens Innere Altstadt. Stadens utveckling har kommit att koncentreras till dess södra del genom det geografiska läget i dalen. När Dresden expanderade skapades förstäder (Vorstädte).

1835 skedde den första inkorporeringen då Dresden växte norrut och västerut. Sedan dessa har 65 omkringliggande församlingar samt fyra tidigare gods och staden Klotsche blivit delar av Dresden. Dresden utmärks av olika strukturer i staden där till exempel gamla bykärnor finns kvar i ytterområden som inkorporerats. Andra exempel är områden med villor och förstädernas hyreskaserner samt efterkrigstidens höghusområden. Områden anlades av sachsiska härskare och har fått sitt namn efter dem: Friedrichstadt, Albertstadt och Johannstadt. Förstäderna fick ofta namn efter de stadsportar som tidigare fanns: Wilsdruffer Vorstadt och Pirnaische Vorstadt. 1957–1991 delades staden in i fem stadsdelsområden: Dresden-Mitte, -Ost, -West, -Süd och -Nord.

Många av stadsdelarnas namn påvisar ett serbiskt (slaviskt) ursprung. Typiska ändelser är -witz och -nitz. Ändelsen -witz kommer från "wicz" vilket betyder by alternativt "icz" för folk. Nyare ortsnamn som Weisser Hirsch och Wilder Mann kommer från värdshus i respektive område.

Storstadsområde[redigera | redigera wikitext]

Många invånare runt Dresden pendlar in till arbetsplatser och utbildningar i staden och dess närmaste omgivningar. Stadens huvudsakliga pendlingsområde omfattar 47 städer och kommuner, med nästan 0,9 miljoner invånare.

Områdestyp[9] Areal (km²)[9] Invånarantal 31 december 2006[9] Densitet (inv/km²)
Dresden 328,30 504 795 1 537,60
Dresdens närområde 291,57 214 245 734,80
Närliggande pendlingsområde 1 401,45 156 770 111,86
Totalt 2 021,32 875 810 433,29

Dresdenregionen, Regionale Entwicklungskonzepte Region Dresden (REK Region Dresden), är ett samarbetsområde runt staden, och består av staden Dresden samt distrikten Kamenz, Meissen, Riesa-Großenhain, Sächsische Schweiz, Weißeritzkreis och delar av distriktet Bautzen. Invånarantalet för regionen är ungefär 1,25 miljoner.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Dresdens tekniska universitet är med sina 35 000 studenter och 4 000 medarbetare den största högskolan i Dresden och Sachsens största universitet.

Sport i Dresden[redigera | redigera wikitext]

Fotbollsklubben Dynamo Dresden tillhörde de bästa i det dåvarande Östtyskland och spelade i Bundesliga 1991-1995. Laget spelar idag i 2:e Bundesliga och har en stor supporterskara i hemstaden. Dresdner SC blev tyska mästare i fotboll två gånger. Föreningens damlag i volleyboll spelar i den högsta tyska volleybollserien och har blivit tyska mästare i volleyboll tre gånger.

Personligheter[redigera | redigera wikitext]

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Besöksmål[redigera | redigera wikitext]

Museer[redigera | redigera wikitext]

  • Militärhistorisches Museum der Bundeswehr
  • Dresdens stadsmuseum
  • Deutsches Hygiene-Museum
  • Dresden Eisenbahnmuseum (järnvägsmuseum)
  • Erich Kästner Museum
  • Panometer Dresden
  • Schlossmuseum Pillnitz

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Dresden Hauptbahnhof

Staden har ett väl utbyggt och modernt spårvagnsnät och trafiken drivs av kollektivtrafikbolaget DVB. Staden har även S-Bahn. Dresden Hauptbahnhof är en av två stationer för fjärrtrafik i staden. Den andra är Dresden-Neustadt. I Dresden finns även två bergbanor, den ena är Schwebebahn Dresden.

Motorvägen A13 går mellan Berlin och Dresden.

Floden Elbe har trafikerats av kommersiella fartyg sedan 1842 och är en viktig handelslänk så långt som till Prag (vid bifloden Vltava). Kanaler länkar Elbe till industriella områden i Tyskland och till Berlin.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Bevölkerung des Freistaates Sachsen am 30. November 2010 nach Kreisfreien Städten und Landkreisen sowie Geschlecht” (på tyska) (PDF). Statistisches Landesamt des Freistaates Sachsen. http://www.statistik.sachsen.de/download/010_GB-Bev/Bev_Kreis.pdf. Läst 2011-04-27. 
  2. ^ Regionales Entwicklungskonzept Dresden: Map of Greater Dresden
  3. ^ http://www.das-neue-dresden.de/aussstellung-das-neue-dresden.html
  4. ^ http://www.das-neue-dresden.de/hotel-hilton.html
  5. ^ http://www.das-neue-dresden.de/centrum-warenhaus.html
  6. ^ http://www.das-neue-dresden.de/impressionen.html
  7. ^ http://www.das-neue-dresden.de/volkspolizei-kreisamt.html
  8. ^ ”Germany: Anti-Islam Pegida protest rally draws record 25,000 in Dresden”. International Business Times. 12 januari 2015. http://www.ibtimes.co.uk/germany-anti-islam-pegida-protest-rally-draws-record-25000-dresden-1483097. Läst 16 januari 2015. 
  9. ^ [a b c] Bundesamt für Bauwesen und Raumordnung, Deutschland; Großstadtregionen (på tyska)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]