Drontfåglar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Drontfåglar
ExtinctDodoBird.jpeg
målning av okänd konstnär från 1880, kopia av ett verk från Roelant Savery
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Duvfåglar
Columbiformes
Familj Drontfåglar/Duvor (se text)
Raphidae
Vetenskapligt namn
§ Raphidae
Auktor Poche, 1904
Släkten
Synonymer
Dididae
Hitta fler artiklar om fåglar med

Drontfåglar är en sedan slutet av 1700-talet, utdöd grupp flygoförmågna duvor.

Systematik och utbredning[redigera | redigera wikitext]

Tidigare placerades dronten och rodriguessolitären i den egna familjen drontfåglar (Raphidae), men flera genetiska studier visar att arterna tillhör familjen duvor (Columbidae).[1][2] Dess närmaste levande släktingar är kronduvor, nikobarduva, tandduva och fasanduva.[3] Samtliga arter av drontfåglar levde på öar i Maskarenerna. Linné placerade drontfåglarna i familjen Dididae och sentida genetiska tester stöder också hans klassifikation av dronterna som relativt nära släktingar till duvorna.

Arter[redigera | redigera wikitext]

Det anses ha funnits två eller tre arter inom familjen. Den mest kända arten bland drontfåglarna var dronten (Raphus cucullatus). Förutom denna dront så fanns även rodriguessolitären (Pezophaps solitarius), som levde på ön Rodrigues så sent som på slutet av 1700-talet. Solitärfågeln var större än en svan. Den tredje drontfågeln var den så kallade Réunions solitärfågel (Raphus solitarius), även kallad vit dront. Av den sistnämnda finns inga bevarade fynd och det är möjligt att en annan nu utdöd fågel från ön Réunion, som även den saknade flygförmåga, solitäribisen (Threskiornis solitarius), i själva verket var den fågel som observerades.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Pereira, S.L., K.P. Johnson, D.H. Clayton, and A.J. Baker (2007), Mitochondrial and nuclear DNA sequences support a Cretaceous origin of Columbiformes and a dispersal-driven radiation in the Paleogene, Syst. Biol. 56, 656-672.
  2. ^ Shapiro, B., D. Sibthorpe, A. Rambaut, J. Austin, G.M. Wragg, O.R.P. Bininda-Emonds, P.L.M. Lee, and A. Cooper (2002), Flight of the Dodo, Science 295, 1683.
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 <http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download>, läst 2014-12-12

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]