Drontfåglar

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Drontfåglar
Raphus and Pezophaps.jpg
Skelett av dront och rodriguessolitär (inte skalenliga).
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningDuvfåglar
Columbiformes
FamiljDuvor (se text)
Columbidae
UnderfamiljDrontfåglar
Raphinae
Vetenskapligt namn
§ Raphinae
AuktorWetmore, 1930
Släkten
Synonymer

Dididae

Raphidae
Hitta fler artiklar om fåglar med

Drontfåglar är en, sedan slutet av 1700-talet utdöd grupp flygoförmögna duvor. Gruppens taxonomiska placering är omdiskuterad men idag placeras den förslagsvis som underfamiljen Raphinae inom familjen duvor.

Systematik och utbredning[redigera | redigera wikitext]

Tidigare placerades dronten och rodriguessolitären i den egna familjen drontfåglar (Raphidae), men flera genetiska studier visar att arterna tillhör familjen duvor (Columbidae).[1][2] Dess närmaste levande släktingar är kronduvor, nikobarduva, tandduva och fasanduva.[3] Samtliga arter av drontfåglar levde på öar i Maskarenerna. Linné placerade drontfåglarna i familjen Dididae och sentida genetiska tester stöder också hans klassifikation av dronterna som relativt nära släktingar till duvorna.

Följande kladogram, från Shapiro och colleagues (2002), visar drontens och rodriguessolitärens placering inom familjen duvor.[2]




Goura victoria






Caloenas nicobarica




Pezophaps solitaria



Raphus cucullatus








Didunculus strigirostris



Nikobarduva (Caloenas nicobarica) är drontens och rodriguessolitärens närmsta levande släkting.

Arter[redigera | redigera wikitext]

Det anses ha funnits två eller tre arter inom familjen. Den mest kända arten bland drontfåglarna var dronten (Raphus cucullatus). Förutom denna dront så fanns även rodriguessolitären (Pezophaps solitaria), som levde på ön Rodrigues så sent som på slutet av 1700-talet. Solitärfågeln var större än en svan. Den tredje drontfågeln var den så kallade Réunions solitärfågel (Raphus solitarius), även kallad vit dront. Av den sistnämnda finns inga bevarade fynd och det är möjligt att en annan nu utdöd fågel från ön Réunion, som även den saknade flygförmåga, solitäribisen (Threskiornis solitarius), i själva verket var den fågel som observerades.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Pereira, S.L., K.P. Johnson, D.H. Clayton, and A.J. Baker (2007), Mitochondrial and nuclear DNA sequences support a Cretaceous origin of Columbiformes and a dispersal-driven radiation in the Paleogene, Syst. Biol. 56, 656-672.
  2. ^ [a b] Shapiro, B.; Sibthorpe, D.; Rambaut, A.; Austin, J.; Wragg, G. M.; Bininda-Emonds, O. R. P.; Lee, P. L. M.; Cooper, A. (2002). ”Flight of the Dodo”. Science 295 (5560): sid. 1683. doi:10.1126/science.295.5560.1683. PMID 11872833. http://pgl.soe.ucsc.edu/dodo_Shapiro02.pdf. 
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 <http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download>, läst 2014-12-12

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]