Drottningtorget, Göteborg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 57°42′29″N 11°58′24.1″Ö / 57.70806°N 11.973361°Ö / 57.70806; 11.973361

Drottningtorget, Göteborg
Gothenburg tram stop.jpg
Spårvagnar vid Drottningtorget
Namn efter Drottningporten
Läge
Plats Nordstaden, Göteborg, Sverige
Anknyter till Burggrevegatan, Nils Ericsonsgatan, Stampgatan
Yta 9 936 m²
Betydelse
Användning spårvagnsknutpunkt
Byggnader Centralstationen, Gamla posthuset, Hotel Eggers
Handel Nordstan

Drottningtorget är ett torg utanför Centralstationen i stadsdelen Nordstaden i Göteborg som fått sitt namn av att Drottningporten, en av stadens stadsportar, låg här. Torget uppmättes år 1900 till 9 936 kvadratmeter.[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Platsen har fått sitt namn efter Drottningporten, som en gång låg här mellan bastionerna Johannes Rex och Carolus Rex,[2] vid nuvarande Hotell Eggers och kanalen mitt framför Göta Källare. Drottningporten (1669) var en av den befästa staden Göteborgs tre stadsportar, och den byggdes i samband med att Fattighusån drogs fram till Göteborg. Porten kallades också för Nya porten (1644) och Österport (1684). Från början byggdes porten på 1640-talet i trä , men den revs och byggdes 1669 upp igen i sten och revs slutgiltigt 1821. Sandstensportalen som bildade porten kom ursprungligen från Gamla Älvsborg (1500-tal) och sattes på plats 1669.[3]

Drottningtorget kallades även länge för Trätorget "utom Drottningporten", eftersom Trätorget även förekom på platsen för nuvarande Lilla Torget) (1818) och en tid även för Jernvägstorget (1870). På torget drevs länge "Larsmässemarknaden", då det under två veckor, med start 10 augusti, handlades med bland annat trävaror, hö och vävnader. Eftersom marknaden hindrade torgets trafikexpansion, upphörde den år 1900.[4] Torget ändrade kraftigt utseende då den nordöstra delen av vallgraven fylldes igen år 1853. Året innan hade man byggt ett Arbets och Fattighus (1852-1917), i folkmun Baracken eller "Bracka", med 128 rum och plats för 1 100 personer på den plats där gamla posthuset idag står. Namnet "Trätorget" gavs under 1980-talet till ett tidigare namnlöst torg vid Smörslottsgatan i Björkekärr.

Omgivning[redigera | redigera wikitext]

Hotel Eggers sett från Drottningtorget.

I torgets nordvästra hörn ligger Hotell Eggers invigt 1894, där föregångarna på samma plats var Jernvägshotellet (1859) samt Christiania (1876).
I norra delen finns centralstationen (invigd 1858), i öster gamla Posthuset (invigt 1925) och på andra sidan kanalen, i sydöst, ligger parken Trädgårdsföreningen (bildad 1842).

På torget finns också Pressbyrån och Västtrafiks kundservice. Torget trafikeras av ett flertal spårvagnslinjer och bussar. I tidtabellerna heter hållplatsen på Drottningtorget Centralstationen. Spårvägssällskapet Ringlinien har sin permanenta hållplats i vändslingan framför Hotel Eggers, och härifrån kan man sommar- och jultid åka med gammal spårvagn till Liseberg, på Lisebergslinjen.

Den första hästspårvagnen över torget kom den 9 december 1881, på den nyöppnade linjen Brunnsparken - Redbergslid och den 27 oktober 1902 var det dags för den första elektriska spårvagnen på Ringlinjen att stanna vid Drottningtorget.

Drottningtorget är tillsammans med Brunnsparken stadens mest "spårvagnstäta" torg, eller snarare knutpunkter. De flesta av spårvägens linjer plus Lisebergslinjen passerar dessa båda platser.

Vid torgets sydvästra del, på platsen för nuvarande Slussbron, låg Slusskvarn mellan 1648 och 1872 då den revs.[5] Kvarnen uppfördes av Johan Kuyl, och under den strömmade vattnet från Fattighusån och drev "stadens stenar". Bakom kvarnen rann ån genom ett valv i Drottningporten.[6]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Ett svunnet Göteborg, Kjell Hjern 1964
  • Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, Ralf Scander 1982
  • Göteborg berättar, Bengt A. Öhnander 1988
  • Göteborgs Gatunamn 1621-2000, Greta Baum 2001

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Statistisk Årsbok för Göteborg, [Första årgången 1900], Komitén för Göteborgs stads kommunalstatistik 1902, s. 6
  2. ^ Göteborg under 300 år, Carl Lagerberg & Otto Thulin, Medéns Bokhandels AB, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1923 s. 7
  3. ^ Gamla Älvsborg, red. Harald Wideen 1956 s.1
  4. ^ Tapethandlare Svenssons Göteborg 1898-1923, Lena Carlsson, Forum 1976 ISBN 91-37-06279-4 s. 18
  5. ^ Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962, del I:I, Göteborg 1863-1913, professor Artur Attman, utgiven av Göteborgs stadsfullmäktige, Göteborg 1963, s. 263
  6. ^ Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag - den inre staden, [Andra delen], C R A Fredberg (1921), Faksimil med omfattande kommentarer och tillägg, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6, s. 666

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]