Dubbelspår

Ett dubbelspår består av två parallella järnvägsspår längs en längre sträcka. Tåg eller spårvagnar kan då köra i full hastighet i vardera riktningen på var sitt spår utan att påverka varandra. Detta till skillnad mot enkelspår då fordonen körs i båda riktningarna på samma spår och måste mötas vid så kallade mötesstationer där det finns flera spår och där fordonen väntar in varandra. Dubbelspår ger mycket större kapacitet än enkelspår och är vanligt på hårt trafikerade järnvägar, tunnelbanesystem och spårvägar. Om trafiken är mycket tät förekommer också trespår, fyrspår och så vidare.

Vid underhållsarbeten måste man tillfälligt köra enkelspårigt. Vidare måste man kunna låta snabbare tåg köra om långsammare. Därför förekommer krysstationer med vissa intervall. En krysstation möjliggör byte av spår i bägge riktningarna. Se järnvägsväxel.

Avståndet mellan de två parallella spåren varierar både mellan och inom länder. I Sverige är det för järnväg normalt 4,5 m räknat från spårens mitt.^[1]

Dubbelspår i Sverige

I Sverige tillämpas vänstertrafik, i Danmark högertrafik. En bro som byter sida på tågen har byggts norr om Malmö, vilket nu utgör gräns mellan vänstertrafik och högertrafik. Norge har också högertrafik, men samtliga gränsövergångar har enkelspår. Se även Höger- och vänstertrafik.

Färdiga dubbelspår

I Sverige är följande sträckor dubbelspåriga (eller har ännu fler spår):

hela Västra stambanan: Stockholm–Göteborg
hela Södra stambanan: Katrineholm–Malmö
hela Öresundsbanan: Malmö–Öresundsbron
delar av Västkustbanan:
- Göteborg–Varberg
- Hamra–Ängelholm
- Helsingborg–Lund
delar av Norge/Vänerbanan:
- Göteborg–Öxnered
delar av Mälarbanan:
- Kolbäck–Västerås–Stockholm
- Arboga–Valskog
- Alväng–Ökna (mellan Örebro och Arboga)
delar av Svealandsbanan:
- Folkesta–Eskilstuna
- Läggesta–Nykvarn
delar av Godsstråket genom Bergslagen:
- Degerön–Motala–Mjölby
- Frövi–Örebro–Hallsberg
delar av Ostkustbanan:
- Stockholm–Gävle
delar av Norra Stambanan:
- Holmsveden–Mo Grindar
- Bollnäs–Kilafors
- Hörnsjö–Högbränna
- Ramsjö–Ånge–Bräcke
Gävle–Hagaström
Älvsjö–Hemfosa
del av Roslagsbanan: Stockholms östra–Viggbyholm, Åkersberga-Åkers Runö

Dubbla enkelspår

Bergslagsbanan har mellan Ställdalen och Grängesberg två separata spår med skilda sträckningar. Avsnittet trafikeras dock inte som ett dubbelspår i den meningen att tågen regelmässigt färdas på det spår som blir det vänstra i färdriktningen.
Mellan Hallsberg och Skymossen, söder om Hallsberg, finns två separata spår. Det ena spåret ansluter till Hallsberg västerifrån och det andra österifrån.
Sträckan strax norr om Uppsala C var till en början dubbla enkelspår, fram till strax norr om korsningen med St Olofsgatan där dalabanan och ostkustbanan gick åt olika håll. Sedan början av 2000-talet är det dock ett riktigt dubbelspår på sträckan, så där dalabanan avviker får inkommande tåg mot Uppsala C ibland vänta för att köra in på dubbelspåret som ofta är ganska högtrafikerat. I framtiden är det dock inte omöjligt med fyrspår på denna sträcka, inte minst om dalabanan skulle bli dubbelspårig.

Dubbelspår under utbyggnad

Västkustbanan är till 87% dubbelspårig och tanken är att hela sträckan ska bli dubbelspårig. Hallandsåstunneln stod färdig i december 2015.
Svealandsbanan mellan Härad och Strängnäs (klart 2018).
Godsstråket genom Bergslagen mellan Hallsberg och Degerön.

Fyrspår

Fyrspår innebär fyra spår i bredd. Man brukar köra långsamma tåg (i medelhastighet) såsom pendeltåg på två spår och snabba fjärrtåg på de två andra. Kapaciteten ökar då kraftigt och man kan ha både snabba och långsamma tåg. Att blanda snabba och långsamma tåg på samma spår kräver långa avstånd mellan dem, annars hinner de upp varandra.

En jämförelse är att det endast körs 4 tåg på de snabbaste avsnitten av Västra stambanan i timmen då två är X2000 och två är godståg, medan tunnelbanan klarar 30 tåg per riktning och timme.

Fyrspår i Sverige:
Malmö C–Arlöv
Göteborg C–Olskroken
Stockholms södra–Flemingsberg
Stockholms central–Skavstaby

Mellan Flemingsberg och Järna går det två olika dubbelspåriga järnvägar vilket ger kapacitet som för fyrspår,
liksom mellan Tomteboda och Stockholms södra
och mellan Skavstaby och Myrbacken

vilket skapar fyra spår hela vägen mellan Järna och Myrbacken.

Sträckan Malmö–Lund ska byggas ut till fyrspår. Malmö–Arlöv har redan fyrspår. Den andra etappen består av att bygga fyrspår mellan Arlöv och Flackarp samt mellan Flackarp och Högevall, strax söder om Lunds centralstation.

I Stockholmstrakten går pendeltåg på de mittre spåren och fjärrtåg på de yttre. Det passar när man byggt ut från dubbelspår till fyrspår etappvis såsom i Stockholm. I Göteborg är sträckan kort, och spårval baseras på destination och spår på stationen, men trafikeras i huvudsak som två parallella dubbelspår.

I Uppsala planeras fyrspår söderut. Byggnation beräknas påbörjas mellan 2024 och 2029.

Spårvägar och tunnelbanor

Nästan samtliga spårvägar och tunnelbanor i Sverige har dubbelspår och på några ställen fyrspår.

Behov

På en del enkelspårsträckor är det kapacitetsbrist och det är behov av dubbelspår. Bortsett från de som håller på att byggas pekas särskilt följande ut:

Västkustbanan, tunnel genom Varberg och Ängelholm–Helsingborg.
Jönköpingsbanan, Nässjö–Jönköping
Kust till kustbanan, Göteborg–Borås och Alvesta–Växjö.
Svealandsbanan, resterande delar av Eskilstuna–Södertälje.
Ostlänken, Norrköping–Södertälje.
Godsstråket genom Bergslagen, Hallsberg–Degerön och Borlänge–Falun
Värmlandsbanan, Karlstad–Kil.
Ostkustbanan, Sundsvall–Gävle.

Dubbelspår i Norge

Norge har 4000 km järnväg men av dessa är bara 218 km dubbelspår^[2]. Dessa går främst i området runt Oslo.

På sträckan Oslo-Lillestrøm går det två parallella banor med dubbelspår, Gardermobanen och Hovedbanen, alltså fyra spår. Fyra spår uppdelade på två banor, Drammenbanen och Askerbanen, är det också mellan Lysaker och Asker.

Dubbelspår i Danmark

Danmark som är ganska tätbefolkat har mycket dubbelspår. Bland annat Köpenhamn-Fredericia-Ålborg, Fredericia-Esbjerg, Ringsted-Vordingborg, Helsingör-Klampenborg och Köpenhamn-Öresundsbron, samt hela S-tågsnätet i Köpenhamnsregionen.

I Köpenhamn finns fyrspår Klampenborg–København H–Roskilde, och där används de två norra/västra spåren för pendeltåg (S-tåg) och de andra för övriga tåg.

Se denna länk http://www.bane.dk/visArtikelLinks.asp?artikelID=76

Dubbelspår i Finland

Fyrspåriga banavsnitt

Helsingfors–Alberga
Helsingfors–Kervo (Kytömaa)

Trespåriga banavsnitt

Kyrölä–Purola
Tammerfors–Sääksjärvi

Dubbelspåriga banavsnitt

Alberga–Kyrkslätt
Hoplax–Havukoski (Ringbanan)
Kervo (Kytömaa)–Kyrölä
Purola–Riihimäki–Sääksjärvi
Kouvola–Juurikorpi
Pohjois-Louko–Seinäjoki–Lappo
Kervo (Kytömaa)–Hakosilta (Lahtis direktbana)
Tammerfors–Lielahti
Tammerfors (Järvensivu)–Orivesi
Karleby–Ylivieska^[3]

Referenser

^ Postvagnen - Avstånd mellan spår i olika länder?
^ Mindre dobbeltspor enn Irak, Aftenposten 18 februari 2009 (norska) Arkiverad 21 februari 2009 hämtat från the Wayback Machine.
^ ”Beskrivning av Finlands bannät 2017”. http://www2.liikennevirasto.fi/julkaisut/pdf8/lv_2015-04_beskrivning_finlands_bannat_2017_web.pdf. Läst 27 augusti 2017.

[1] Postvagnen - Avstånd mellan spår i olika länder?

[2] Mindre dobbeltspor enn Irak, Aftenposten 18 februari 2009 (norska) Arkiverad 21 februari 2009 hämtat från the Wayback Machine.

[3] ”Beskrivning av Finlands bannät 2017”. http://www2.liikennevirasto.fi/julkaisut/pdf8/lv_2015-04_beskrivning_finlands_bannat_2017_web.pdf. Läst 27 augusti 2017.

[1]

[2]

[3]