Dubbning (tolkning)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Dubbning och textning av filmer i olika länder i Europa (redigerad senast 21 augusti 2009.)
  Textning. Främst program riktade till en yngre publik dubbas.
  Dubbning
  Dubbning är vanligast men länderna producerar inte egna versioner utan oftast importerar de från ett annat land där man talar samma språk eller ett som är ömsesidigt begripligt med det egna talade språket. (Slovakien från Tjeckien, Belarus från Ryssland)
  Dubbning med fåtal röster, med originalröster i bakgrunden (lektorsdubbning)
  Textning är vanligast, men dubbning förekommer
  Dubbning eller textning beror på region och kommer från andra länder.

Dubbning (av engelskans dubbing) är en typ av eftersynkning där man spelar in en ny version av talljudspåret till en film eller en TV-serie på det egna landets språk.

Dubbning förekommer inte bara på film och i TV-serier. Även nyhetsprogram kan dubbas. Om till exempel ett tal av en utländsk politiker spelas upp, kommer i vissa länder snart en röst som översätter. Detta kallas Lektorsdubbning och görs i regel i länder som har för tradition att dubba, men även i länder som inte har det, som Finland samt samiskspråkiga nyheter. Andra länder, som Sverige, väljer då oftast att använda originalljudet med pålagd textning.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Språkpolitik och kostnad har varit avgörande för vilka länder som har en tradition av dubbade filmer. Länder som var diktaturer under mellankrigstidens Europa dubbar av tradition. I till exempel Italien var det förbjudet att visa film med annat än italienska repliker, Tyskland och Spanien hade också regimer med en språkpolitik som skulle framhäva ett nationellt enhetligt språk. Frankrike hade tidigt en protektionistisk språkpolitik (och har det i viss mån än idag), men franskan har också ett stort språkområde. I Norden, alla länder med små språkområden, var det kostnaden som avgjorde att filmbolagen valde att texta.[1]

Dubbning i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige har man, sedan ljudfilmens genombrott under andra halvan av 1920-talet, i huvudsak använt sig av undertextning av spelfilmer och senare även TV-serier. Tecknade filmer och TV-serier har däremot ofta dubbats när de är avsedda för barn. Undantag finns, som när TV 1000 i början av 1990-talet valde att texta 1987 års version av Teenage Mutant Ninja Turtles. Tecknade serier riktade till exempelvis tonåringar och vuxna, som Simpsons, South Park, American Dad! och Family Guy, är däremot oftast textade i Sverige.[källa behövs]

Under 2000-talet vill filmbolagen inte ha för lång tid mellan den ursprungliga premiären och de internationella och det är vanligare att filmbolagen vill premiärvisa filmerna på samma dag över hela världen. Dubbningen har därför fått allt kortare tidsramar och länder som dubbar behöver tillgång till filmmaterial redan innan filmerna är klara vilket gör processen besvärligare och kostsammare.[2]

Det händer också att äldre dubbningar av filmer görs om, bland annat av tekniska orsaker eller på grund av saknade rättigheter. I Sverige har det medfört viss kritik.[3]

Dubbning av filmer eller TV-serier riktade till en vuxen publik[redigera | redigera wikitext]

På grund av att filmer riktade till en vuxen publik oftast textas i Sverige är svensk publik i allmänhet negativt inställd eller ovan vid att se vuxenfilmer dubbade till svenska. Trots detta har enstaka filmer eller TV-serier genom årens lopp dubbats till svenska och visats på bio eller i TV, oftast med negativa reaktioner som följd.[4][5][6][7]

1993 valde TV3 att sända den tecknade amerikanska TV-serien Simpsons med svensk dubbning vilket dock medförde stark kritik från tittare och efter bara 6 producerade avsnitt återgick TV3 till att visa serien textad.[8][7]

Star Wars: Episod I – Det mörka hotet från 1999 hade nypremiär 2012 på svenska biografer och gick samtidigt upp i en svenskdubbad version. Även denna version blev bemött med hån och allmänt ogillande och när filmen senare släpptes på VHS och DVD fanns bara svensk textning.[5][9]

Sommaren 2021 valde streamingtjänsten Netflix att dubba flertalet spelfilmer och TV-serier som är riktade till en vuxen publik, däribland The Witcher, Don't Look Up och Den siste legosoldaten, vilket väckte blandade reaktioner där vissa trodde det var ett skämt och "djävulens påfund".[6] I ett svar till Moviezine förklarade Netflix så här:

Vi letar ständigt efter nya sätt att hjälpa våra medlemmar att hitta de titlar vi tror att de älskar, oavsett vilket land de kommer ifrån eller språk de talar. I takt med att kvaliteten på dubbning förbättras, testar vi i Sverige att erbjuda automatisk dubbning av några av våra titlar. Om medlemmar föredrar att titta utan dubbning, kan de enkelt justera sina språkpreferenser och återgå till originalinställningar

Flertalet ytterligare filmer har även sedan dess dubbats till svenska samt TV-serier som tidigare visats textade som The Witcher vars första säsong visades utan svensk dubbning, men sedan dubbades i samband med att den andra säsongen släpptes i december 2021.[10]

Dubbning i världen[redigera | redigera wikitext]

I Frankrike visas filmer med originalspråk på många biografer, som ett komplement till de dubbade, och dessa filmer noteras med v.o. (version originale, "originalversion") eller vostf (version original et sous-titre française, "orignialversion med franska undertexter") i filmguiderna.

I USA visas utländsk film med undertexter, men sådan film anses per definition smal och större filmsuccéer brukar omarbetas och spelas in på nytt för den amerikanska marknaden.[11]

Länder där dubbning är vanligast[redigera | redigera wikitext]

  • Argentina, ofta egen dubbning, sällan från Spanien, filmer på bio textas ofta.
  • Brasilien, ofta textat på bio.
  • Frankrike, odubbade versioner erbjuds normalt på biograferna.
  • Indien
  • Italien
  • Japan, oftast textat på bio.
  • Kina
  • Lettland
  • Litauen
  • Mexiko, ofta egen dubbning, sällan från Spanien.
  • Québec, Kanada, ofta egen fransk dubbning, sällan från Frankrike.
  • Polen, på TV brukar det finnas dubbning ovanpå existerande utländskt tal, så kallad lektorsdubbning, utan text. På bio brukar det vara dubbade filmer eller med lektorsdubbning. På senare år (2000-talet) har synkad dubbning med flera röstskådespelare slagit igenom mer.
  • Ryssland, både på TV och bio dubbning ovanpå existerande utländskt tal. Vanligt att en man och en kvinna dubbar alla röster i en film. Förr och i ren lågbudget, bara en enda man. På senare år (2000-talet) har dock "riktig" dubbning slagit igenom mer och mer.
  • Schweiz, version från Tyskland, Frankrike eller Italien visas, ofta textat och ibland textat på flera språk.
  • Slovakien, traditionellt inköpt dubbning från Tjeckien då språken är ömsesidigt begripliga.
  • Spanien, dubbning till katalanska förekommer också.
  • Thailand
  • Tyskland
  • Ungern
  • USA, ofta dubbning på TV och textning på bio, fastän filmer och TV-serier på främmande språk är inte så vanliga. I nyhetsprogram dubbar man oftast.
  • Vietnam
  • Österrike, tysk dubbning, sällan österrikisk-tysk dubbning.[12][13][14][15] Nyhetsprogram där egen dubbning görs.

Länder där textning är vanligast[redigera | redigera wikitext]

Dubbare för utländska filmstjärnor[redigera | redigera wikitext]

I länder som Tyskland och Italien finns personer (ibland med egna erfarenheter av skådespeleri) som specialiserar sig på att dubba utländska skådespelare i filmer och/eller TV-serier. Två exempel är Joachim Kerzel och Giancarlo Giannini (som också medverkat i flera amerikanska filmer).

Lista över andra dubbare i dessa länder[redigera | redigera wikitext]

I Tyskland har/hade utländska skådespelare en så kallad Standardstimme (på svenska 'standardröst' eller 'standardstämma'), med vilket menas en person som återkommande agerar dubbningsröst för en viss skådespelare. Några exempel är:

Exempel på italienska dubbare:

Exempel på japanska dubbare:

Fördelar och nackdelar[redigera | redigera wikitext]

Nackdelarna är att en stor del av originalskådespelarnas insats, som består i en kombination av icke-verbala och verbala uttrycksmedel, går förlorad. Svenskar blir i regel berömda för sin goda engelska, just på grund av att svenskarna hör så mycket engelska på bio och TV. Svenskar[17] är vanligen även mycket kritiska till dubbning på grund av att läppsynkningen oftast inte stämmer överens med talet. Som exempel har tyskar och italienare inte alls samma kritiska inställning då de vant sig vid detta. I vissa länder är man vana vid att det bara är ett fåtal röster som används för alla roller i en film. I extrema fall är det en enda röst, oftast en man, som läser alla repliker. För hörselskadade innebär textning en stor fördel, medan dyslektiker, analfabeter och synskadade vinner på dubbning. Det förekommer även textning enbart för hörselskadades skull, som då oftast kan tryckas fram på text-TV med fjärrkontrollen, av film och TV-program på samma språk som alltså inte görs för att undvika språkförbistring.

Fördelarna med att dubba är att tittaren slipper att titta ner på texten, och att man slipper ha några utrymmeshinder – de båda språken bör ta ungefär lika lång tid på sig att säga samma sak. En annan fördel med dubbning är att icke-läskunniga, till exempel mindre barn och dyslektiker, och människor med nedsatt syn utan problem kan följa med i handlingen.

En kommersiell nackdel att dubba biofilmer är att de innebär en lång fördröjning, kanske månader. Det är vanligt i en del länder att man textar filmerna då de visas på biografer, och sedan dubbar inför TV-visningen.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Andreas Hermansson och Anders Persson (1 december 2012). ”Därför hör du inget dubbat”. Språktidningen. http://spraktidningen.se/artiklar/2012/11/darfor-hor-du-inget-dubbat. Läst 28 februari 2019. 
  2. ^ Johhny Sjöblom (20 februari 2018). ”"Hast du noch eine Kugel?" – tyskarna dubbar till och med Clint Eastwood och förstår inte varför vi vill se textad film” (på sv-FI). svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/artikel/2018/02/20/hast-du-noch-eine-kugel-tyskarna-dubbar-till-och-med-clint-eastwood-och-forstar. Läst 28 februari 2019. 
  3. ^ Robert Andersson (3 juli 1985). ”Inga omdubbningar, tack!”. Disneyania. http://www.d-zine.se/noterat/20070116.htm. Läst 20 augusti 2016. 
  4. ^ ”Därför hör du inget dubbat”. Språktidningen. 14 november 2012. https://spraktidningen.se/2012/11/darfor-hor-du-inget-dubbat/. Läst 25 januari 2022. 
  5. ^ [a b] ”Svenskdubbad "Star Wars" väcker vrede i galaxen”. Moviezine. 8 februari 2012. https://www.moviezine.se/nyheter/svenskdubbad-star-wars-vacker-vrede-i-galaxen. Läst 25 januari 2022. 
  6. ^ [a b] ”Netflix svenska förändring sågas: ”Känns som en parodi””. Expressen. 29 augusti 2021. https://www.expressen.se/noje/netflix-svenska-forandring-sagas-kanns-som-en-parodi/. Läst 10 januari 2022. 
  7. ^ [a b] ”Han dubbade Homer: Fick höra att jag var en idiot”. Aftonbladet. 23 december 2014. https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/Onl95l/han-dubbade-homer-fick-hora-att-jag-var-en-idiot. Läst 10 januari 2022. 
  8. ^ Hammarkrantz, Oskar (2007-07-24): "Hemma hos Simpsons". Cafe.se. Läst 15 juli 2023.
  9. ^ ”LÄSARNA: Svenskt tal förstör hela Star Wars”. Aftonbladet. 7 FEBRUARI 2012. https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/film/a/qnkk5L/lasarna-svenskt-tal-forstor-hela-star-wars. Läst 25 januari 2022. 
  10. ^ ”Netflix har gjort en svensk dubbning av "The Witcher"”. Moviezine. 17 december 2021. https://www.moviezine.se/nyheter/netflix-har-gjort-en-svensk-dubbning-av-the-witcher. Läst 25 januari 2022. 
  11. ^ Kaufman, Anthony; Kaufman, Anthony (6 maj 2014). ”The Lonely Subtitle: Here’s Why U.S. Audiences Are Abandoning Foreign-Language Films” (på engelska). IndieWire. https://www.indiewire.com/2014/05/the-lonely-subtitle-heres-why-u-s-audiences-are-abandoning-foreign-language-films-27051/. Läst 28 februari 2019. 
  12. ^ http://de.wikipedia.org/wiki/Arielle,_die_Meerjungfrau#Synchronisation
  13. ^ http://de.wikipedia.org/wiki/Shrek_2#Synchronisation
  14. ^ http://de.wikipedia.org/wiki/Cars_(Film)#Synchronisation
  15. ^ http://de.wikipedia.org/wiki/Ein_Schweinchen_namens_Babe#Synchronisation
  16. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525094625/http://www.calliopea.it/voce/438/manlio_de_angelis.php. Läst 29 juni 2009. 
  17. ^ Jens Peterson (3 juli 1999). ”Edvard Persson och pilsnerfilmer fick Sverige att glömma krisen” (på engelska). Aftonbladet. http://wwwc.aftonbladet.se/special/1900/30/noje.html. Läst 16 januari 2017. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]