Dunedin

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Dunedin (olika betydelser).
Koordinater: 45°52′S 170°30′Ö / 45.867°S 170.500°Ö / -45.867; 170.500
Dunedin
Ōtepoti (Maori)
Stad
Dunedin Panorama2.jpg
Smeknamn: Edinburgh of the South[1]
Dunners (vardagligt)[2]
Land  Nya Zeeland
Ö Sydön
Region Otago
Territoriell myndighet Dunedin City
Koordinater 45°52′S 170°30′Ö / 45.867°S 170.500°Ö / -45.867; 170.500
Area
 - tätort 255 km²
Folkmängd
 - tätort 116 600
Befolkningstäthet
 - tätort 457,3 invånare/km²
Grundad ca år 1300 av maorier[3]
1848 av européer
Borgmästare Dave Cull
Tidszon NZST (UTC+12)
 - sommartid NZDT (UTC+13)
Postnummer 9010, 9011, 9012, 9013, 9014, 9016, 9018, 9022, 9023
Riktnummer 03
Dunedin på Nya Zeeland-kartan.
Red pog.svg
Dunedin på Nya Zeeland-kartan.
Webbplats: www.dunedin.govt.nz

Dunedin är en stad på Sydön i Nya Zeeland med drygt 110 000 invånare. Den är belägen vid havsviken Otago Harbour, vid foten av Otagohalvön.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Staden grundades av presbyterianska skottar 1848. Dess namn kommer från det gamla gaeliska namnet på Edinburgh. Många av de första nybyggarna kom just från Edinburgh och man byggde upp sin nya stad så likt den man kunde. I början av 1860-talet upptäcktes guld i det inre av Otago, vilket gav ett stort uppsving för staden och under en tid var Dunedin landets kommersiella huvudstad. När man på 1880-talet kom på frystekniken gav ju det ett uppsving för landets ekonomi och 1882 seglade det första fartyget med fryst kött från Nya Zeeland till Storbritannien. Det avgick från Port Chalmers, utanför Dunedin.

I centrum[redigera | redigera wikitext]

Järnvägsstationen.

Dunedins centrum är beläget runt den åttakantiga platsen, the Octagon. Vid the Octagon finns en stor staty av den skotske poeten Robert Burns. Här ligger den anglikanska katedralen St Paul's, landets enda kyrka med välvt stentak. Vidare finns här kommunfullmäktiges byggnader, Municipal Chambers, uppförda 1880 under guldrush-eran krönt av ett 47 m högt torn. I byggnaden finns också stadens besökscentrum.

Ett kvarter från the Octagon finns huvudkyrkan för presbyterianerna, First Church. Den invigdes 1873 och ritades av arkitekten Robert Lawson. Det är en smäcker gotisk byggnad med ett 56 m högt torn.

I centrum finns också ett stort museum, Early Settlers Museum, vilket vill ge en inblick i de förhållanden under vilka de tidiga nybyggarna levde. I närheten ligger stadens järnvägsstation, byggd 1906, i fransk renässansstil. Den ritades av järnvägens arkitekt George Troup, vilken p.g.a. byggnadens detaljrikedom fick smeknamnet "Pepparkaks-George". I stationens övervåning finns stora utställningar om landets idrottsmän, New Zealand Sports Hall of Fame.

Utanför centrum[redigera | redigera wikitext]

Universitetets huvudbyggnad.

Landets första botaniska trädgård anlades här 1868, numer framför allt känd för sin stora samling rhododendron, mer än 3 000 arter.

Ytterligare en "landets första", University of Otago grundades 1869 och var alltså först i landet.

Det stora privathuset Olveston House (35 rum i jakobitisk stil) byggdes 1906 för familjen Theomin, skänktes senare till staden, och finns kvar med sin ursprungliga inredning.

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Parkering på Baldwin Street.
  • Den lilla gatan Baldwin Street i förorten North East Valley 3,5 km från Dunedins centrum, är världens brantaste enl. Guinness rekordbok.
  • Mellan 1881 och 1957 hade Dunedin en väl utbyggd kabelspårväg. Den invigdes som den andra i världen efter San Francisco och när man lade ner driften 1957, fanns bara San Francisco kvar, vilken fortfarande är igång.
  • Denna stad ligger längst från Sverige av alla städer i världen, 17 700 km fågelvägen från Stockholm, och 18 100 km från Göteborg.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.dunedinnz.com/Portals/dunedinnz/Files/Story%20Angles/Historical%20Info/Scotish%20Story%20Angles%20Copy.pdf
  2. ^ Supersport's Good Week / Bad Week: An unhappy spectator” (på engelska). The New Zealand Herald. 1 maj 2009. http://www.nzherald.co.nz/sport/news/article.cfm?c_id=4&objectid=10569715. Läst 18 september 2009. 
  3. ^ Irwin, Geoff & Walrond, Carl (4 mars 2009). ”When was New Zealand first settled? – The date debate” (på engelska). Te Ara Encyclopedia of New Zealand. http://www.teara.govt.nz/en/when-was-new-zealand-first-settled/1. Läst 14 februari 2010. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]