Dunning-Kruger-effekten (bok)
| Dunning-Kruger-effekten | |
| Författare | Andrés Stoopendaal |
|---|---|
| Originalspråk | Svenska |
| Omslagsbild | Sara R. Acedo (formgivare) |
| Land | Sverige |
| Förlag för förstautgåvan | Norstedts |
| Utgivningsår | 29 november 2021 |
Dunning-Kruger-effekten[a] är en bok av Andrés Stoopendaal utgiven i november 2021 på förlaget Norstedts.[1]
Tillkomst[redigera | redigera wikitext]
Stoopendaal sade 2023 om arbetet med boken att han hade delat in varje kapitel i tre akter, där händelserna i kapitlet följde det synopsis som han skrivit för det kapitlet.[2]
Han sade om boken att han inte ville klappa medhårs utan istället skrev något som han själv tyckte var kul och att det då blev "stört och lite skevt".[3]
Omslag[redigera | redigera wikitext]
| Omslagsbild | |
|---|---|
Länk till bilden (Information om upphovsrätt) |
Omslaget är formgivet av Sara R. Acedo och har en bild på en vit hund (pomeranian). På omslagsfliken finns en förklaring av begreppet Dunning–Kruger-effekten från Svenskspråkiga Wikipedia.[4]
Innehåll[redigera | redigera wikitext]
Boken handlar om små händelser i berättarjagets liv.[5] En händelse rör en incident under en parmiddag, där den manliga gästen blir upprörd när den kanadensiska psykologen Jordan Peterson nämns.[5] Peterson och den franska författaren Michel Houellebecq är gestalter som återkommer flera gånger i romanen.[4]
Med berättarjagets kompis, Johannes, avhandlas samtidens kulturkrigsfrågor på stamkrogen,[6] och flickvännen Maria använder sin hund, Molly, för att buktala om nyheterna vid frukostbordet.[4] Berättarjaget tycker att maria är "söt, rätt så smart och spännande i erotiskt hänseende",[4] men oroar sig för att hon kan vara en NPC.[7]
Delar av boken handlar också om berättarjagets problem med sin självdisciplin, reflektioner och konflikter kring skrivande, delar som enligt Stoopendaal är självbiografiska.[8]
Mottagande[redigera | redigera wikitext]
Innan publiceringen bestämde sig Stoopendaal för att inte läsa recensioner.[3]
Sven Anders Johansson skrev i Aftonbladet att "Andrés Stoopendaal är både en lysande stilist och en träffsäker samtidsdiagnostiker" och att om det finns en sensmoral romanen så är det att normaliteten bör upprätthållas. Enligt Johansson är romanens största brist att den tar slut för fort; att han helst skulle vilja sitta på Plankan i Majorna och diskutera Jordan Peterson och manlighet över ännu en runda öl. "Oändligt långt från Stockholm."[5]
Victor Malm kallade i Expressen boken för en ironisk utvecklingsroman om kulturkriget, eller en manlighetskomedi om Jordan Peterson och politisk korrekthet. Han beskrev romanen som ofta hejdlöst rolig och att Stoopendaals prosa var ohyggligt välskriven med humor och ironi som leker i meningarna; att det var underbart, originellt och apart. Han skrev att det var "en komisk och kärleksfull inventering av en viss sorts man, vid en viss tid".[6]
Carolina Thelin skrev i Opulens att romanen var "en träffsäker samtidsroman full av igenkänning" och att den dissekerade identitetspolitiken och borgarklassens diskreta charm genom ögonen på en dumdryg storstadshipster. Hon skrev att det var "en av de mest underhållande böcker jag läst på länge" och en hejdlös drift över småborgerlighet.[4]
Kristina Lindquist skrev i Dagens Nyheter att "Stoopendaals prosa framstår som en så främmande fågel i den svenska utgivningen att den närmast gör mig förbannad – varför får vi inte läsa fler såhär utpräglat roliga romaner?" och att boken kan läsas som "en ovanligt lyckad satir över vår tids enfaldiga konfliktlinjer" men att bortom det framträder "En bitvis fenomenal skildring av jagets olidliga lätthet."[9]
Boken recenserades även i Göteborgs-Posten[10] och Svenska Dagbladet[11].
Kommentarer[redigera | redigera wikitext]
- ^ Enligt förlagets hemsida är titeln Dunning-Kruger-effekten[1], medan benämningen på den kognitiva bias som har samma namn vanligtvis skrivs Dunning–Kruger-effekten.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] ”Dunning-Kruger-effekten”. Arkiverad från originalet den 9 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220709172512/https://www.norstedts.se/bok/9789113093703/dunning-kruger-effekten. Läst 9 juli 2022. norstedts.se.
- ^ "BORDSSAMTAL XXXVII" (vid 27m), Stoopendaal & Sundfelt, 1 juli 2023.
- ^ [a b] "BORDSSAMTAL XXVII" (vid 28m37s), Stoopendaal & Sundfelt, 29 augusti 2021
- ^ [a b c d e] Carolina Thelin. ”Träffsäker samtidsroman av Stoopendaal”. Arkiverad från originalet den 3 december 2021. https://web.archive.org/web/20211203141211/https://www.opulens.se/litteratur/traffsaker-samtidsroman-av-stoopendaal/. Läst 9 juli 2022. Opulens, 3 dec 2021.
- ^ [a b c] Sven Anders Johansson. ”Göteborgshumor av allra bästa märke”. Arkiverad från originalet den 5 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220705154234/http://www.aftonbladet.se/kultur/bokrecensioner/a/34x1VL/goteborgshumor-av-allra-basta-marke. Läst 9 juli 2022. Aftonbladet, 29 november 2021.
- ^ [a b] Victor Malm. ”Han tar strid mot Sveriges självgoda medelklass”. Arkiverad från originalet den 1 december 2021. https://web.archive.org/web/20211201222639/https://www.expressen.se/kultur/bocker/manga-kommer-kalla-detta-en-hogerroman/. Läst 9 juli 2022. Expressen, 30 november 2021.
- ^ "Därför är män alltmer frånvarande i kulturen" (vid 14m18s), Rak höger, 10 juni 2022.
- ^ "Matriarkala klickar styr finkulturen" (vid 1h18m49s), Rak höger, 3 april 2022.
- ^ Kristina Lindquist. ”Andrés Stoopendaal skriver fenomenalt om jagets olidliga lätthet”. Arkiverad från originalet den 31 december 2021. https://web.archive.org/web/20211231141349/https://www.dn.se/kultur/andres-stoopendaal-skriver-fenomenalt-om-jagets-olidliga-latthet/. Läst 9 juli 2022. Dagens Nyheter, 31 december 2021.
- ^ "Recension: 'Dunning-Kruger-effekten' av Andrés Stoopendaal", Göteborgs-Posten. [inloggning kan krävas].
- ^ Carl Cederström. "Dunning-Kruger-effekten 'Första gången jag ser mitt namn i en roman'", Svenska Dagbladet, 11 december 2021. [inloggning kan krävas]