Dux (titel)
Från Wikipedia
| Romarriket | |
En del av Romportalen |
|
| Historiska perioder | |
| Romerska kungadömet 753–509 f.Kr. Romerska republiken |
|
| Ordinära magistrater | |
| Konsul (Rom) Praetor Prokonsul Propraetor |
Edil Kvestor Tribun Censor Curator |
| Extraordinära magistrater | |
| Diktator Magister Equitum |
Ståthållare triumviri Decemvir |
| Ämbeten, titlar och hederstitlar | |
| Kejsare | |
| Legatus Dux Officium Prefekt Praetorianprefekt Vicarius Vigintisexviri Liktor Magister militum Imperator |
Princeps senatus Pontifex maximus Tetrark Augustus Augusta Africanus Caesar Dekurion Dominus Domina |
| Institutioner och juridik | |
| Romerska senaten Cursus honorum Romerska folkförsamlingen |
Romersk rätt Romerskt medborgarskap Imperium Auktoritet Kollegialitet |
Dux (latin, av ducere, föra, leda), ledare. I det forna Rom användes detta ord om överbefälhavaren i krig (i plural duces, även om underbefälhavarna) och betecknade efter ämbetsmannaväsendets reglering (under Diocletianus och Konstantin) militärbefälhavaren i en provins. Det blev sedan en bestämd högsta adelstitel (motsvarande hertig, franska duc, italienska duca [jämför även den italienske diktatorn Benito Mussolinis smeknamn Il Duce, som betyder Ledaren], engelska duke). Det svenska jarlsämbetet benämndes dux i texter på latin, såsom brev från påvar.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Dux i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1907)