Dvärglärka

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Dvärglärka
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Terrera Marismeña, Calandrella rufescens. (8195055424).jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljLärkor
Alaudidae
SläkteAlaudala
ArtDvärglärka
A. rufescens
Vetenskapligt namn
§ Alaudala rufescens
AuktorVieillot, 1820
Hitta fler artiklar om fåglar med

Dvärglärka[2] (Alaudala rufescens) är en lärka som förekommer från Medelhavsområdet österut till Centralasien.[3]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Dvärglärkan är som namnet avslöjar en liten lärka, endast 13-14,5 centimeter lång. Den är lik korttålärkan (Calandrella brachydactyla) som delvis förekommer i samma utbredningsområde och levnadsmiljöer, men är gråare och mer jämnt streckad. Den har vidare ett streckat bröst likt en liten sånglärka samt kortare tertialer och kortare näbb.

Sången är också snabbare och mer varierad än korttålärkans, ofta innehållande härmljud från andra fåglar. Typiskt är också det invävda torra surrande locklätet. I sångflykten drar den runt med utbredd stjärt, ibland med karakteristiskt långsamma vingslag, vilket aldrig ses hos korttålärkan.

Dvärglärka i sångflykt.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Merparten är stannfåglar medan de nordliga populationerna i Asien är flyttfåglar. Förutom i Spanien, på Kanarieöarna, i Ukraina och Europeiska Ryssland är dvärglärkan mycket ovanlig i Europa. I Sverige har den observerats endast fyra gånger, första tillfället 1986 i Falsterbo, Skåne.[4]

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Dvärglärkorna placerades tidigare tillsammans med korttålärkorna i släktet Calandrella, men genetiska studier visar att de inte är varandras närmaste släktingar.[5] Dvärglärkorna har därför lyfts ut till det egna släktet Alaudala.

Följande indelning med nio underarter följer IOC 2016:[3]

Dvärglärkan har en komplicerad systematik och olika auktoriteter kategoriserar den på olika sätt. Mongolisk dvärglärka (A. cheleensis) behandlas ofta som underart till dvärglärka, bland annat av internationella naturvårdsunionen IUCN. Tidigare kategoriserades även somaliadvärglärka (A. somalica) som underart till dvärglärka.[6][7]

En sentida DNA-studie av mongolisk dvärglärka, dvärglärka och sandlärka indikerar att dessa tre taxon utgör ett kryptiskt artkomplex som egentligen består av fem klader som skildes åt för 1,8–3,2 miljoner år sedan, och borde behandlas som fyra till fem arter.[8] Av dessa fyra till fem arter ingår taxon som idag placeras inom Alaudala rufescens i två klader:

  • heinei-kladen: heinei, pseudobaetica, persica, aharonii (idag A. rufescens) inklusive beicki och stegmanni (idag A. cheleensis)
  • rufescens-kladen: rufescens, polatzeki, apetzii och minor

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Dvärglärkan bygger sitt bo på marken och lägger vanligtvis två till tre ägg som ruvas av honan. Den lever av frön och insekter. Den föredrar öppet torrt landskap och återfinns oftast i torrare miljöer än korttålärkan.

Dvärglärkans ägg av underarten minor.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal på grund av habitatförlust, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] I Europa tros det häcka 1.570.000 till 3.010.000 par.[1] Denna hotkategori omfattar även mongolisk dvärglärka, eftersom IUCN inte behandlar detta taxon som en egen art (se ovan).

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] BirdLife International 2016 Alaudala rufescens Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2017.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
  3. ^ [a b] Gill, F & D Donsker (Eds). 2016. IOC World Bird List (v 6.4). doi : 10.14344/IOC.ML.6.4.
  4. ^ Dvärglärka, BirdLife Sveriges raritetskatalog.
  5. ^ Alström, P., K.N. Barnes, U. Olsson, F.K. Barker, P. Bloomer, A.A. Khan, M.A. Qureshi, A. Guillaumet, P.-A. Crochet, P.G. Ryan (2013), Multilocus phylogeny of the avian family Alaudidae (larks) reveals complex morphological evolution, non-monophyletic genera and hidden species diversity, Mol. Phylogenet. Evol. 69, 1043-1056.
  6. ^ Praed & Grant (1960) Birds of Eastern and North Eastern Africa. African Handbook of Birds, 2nd. ed, series 1, vol.2
  7. ^ Mayr & Greenway (1960) Checklist of the Birds of the World, vol. IX
  8. ^ Ghorbani, F., Aliabadian, M., Zhang, R., et al. (2020) Densely sampled phylogenetic analyses of the Lesser Short‐toed Lark (Alaudala rufescens) — Sand Lark (A. raytal) species complex (Aves, Passeriformes) reveal cryptic diversityé, Zool Scr., vol.49, nr.4, sid:427-439, https://doi.org/10.1111/zsc.12422

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Mullarney, K. Svensson, L. Zetterström, D. (1999). Fågelguiden, Europas och medelhavsområdets fåglar i fält. (första upplagan). Stockholm: Albert Bonniers förlag. sid. 232-233 
  • Lars Larsson, Birds of the World, 2001, CD-rom

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]