Dvärgsnögås

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Dvärgsnögås
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Anser rossii -California, USA-8a.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Andfåglar
Anseriformes
Familj Änder
Anatidae
Underfamilj Anserinae
Släkte Anser
Art Dvärgsnögås
A. rossii
Vetenskapligt namn
§ Anser rossii
Auktor Cassin, 1861
Synonymer
Chen rossii
Hitta fler artiklar om fåglar med

Dvärgsnögås[2] (Anser rossii) är en nordamerikansk gåsart.[3]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Dvärgsnögåsen häckar på tundran i arktiska Kanada och övervintrar mycket längre söderut på kontinenten i södra USA, ibland i norra Mexiko.[4] Dvärgsnögåsen är en sällsynt gäst i västra Europa men hålls som parkfågel, varför det förekommer förrymda individer. I Sverige har dvärgsnögåsen påträffats vid 14 tillfällen, första gången i oktober 1995 vid Ottenby, Öland.[5] Ingen av dessa bedöms med säkerhet härröra från vilda fåglar.

Tidigare placerades arten i släktet Chen tillsammans med de andra nordamerikanska gässen snögås och kejsargås. Genetiska studier från 2016 visar dock att arterna i Chen är inbäddade i Anser.[6] Följaktligen har dessa tre arter förts över till Anser.

Utseende och levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Arten är vit förutom dess svarta vingtoppar. Den är till utseendet lik den vita fasen av snögås, men är uppskattningsvis 40% mindre. En annan skillnad från snögåsen är att dvärgsnögåsens näbb är mindre i proportion till dess kropp och saknar ”svarta läppar”. Dvärgsnögås har liksom snögåsen en mörk fas, men den är extremt sällsynt.

Honan ruvar de två till sex vita äggen medan hanen står i närheten och vaktar.[7] När hon lämnar boet täcker honan äggen med dun.[7] Dvärgsnögåsen är helvegetarian och äter gräs, säv, växtdelar och sädeskorn.[7]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn liksom dess engelska namn Ross's Goose hedrar Bernard Rogan Ross (1827-1874), en irländsk naturforskare och samlare av specimen tillika kommissionär för Hudson’s Bay Company i Kanada 1856-1871.[8]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] BirdLife International 2016 Anser rossii Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 2016-12-11.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
  3. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2016. IOC World Bird List (v 6.4). doi :  10.14344/IOC.ML.6.4.
  4. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  5. ^ Dvärgsnögås, Sveriges ornitologiska förenings raritetskatalog.
  6. ^ Ottenburghs, J., H.-J. Megens, R.H.S. Kraus, O. Madsen, P. van Hooft, S.E. van Wieren, R.P.M.A. Crooijmans, R.C. Ydenberg, M.A.M. Groenen, and H.H.T. Prins (2016), A Tree of Geese: A Phylogenomic Perspective on the Evolutionary History of True Geese, Mol. Phylogenet. Evol. 102, 74-85.
  7. ^ [a b c] Ross's Goose Faktablad om dvärgsnögås på allaboutbirds.org
  8. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.