EA Rosengrens

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

E A Rosengrens var ett svenskt företag som tillverkade värdeskåp, dokumentskåp, säkerhetsskåp och kassaskåp. Sedan 2006 ingår E A Rosengrens AB i Gunnebo Nordic AB där "Rosengrens" endast är ett varumärke.

EA Rosengrens skylt på ett gammalt rostigt kassaskåp

Historia[redigera | redigera wikitext]

Edvin Albert Rosengren föddes 1865 i ett arbetarhem på Sillgatan 21 (nuvarande Postgatan) i Göteborg. Han var son till svarvaren Jöns Peter Nilsson Rosengren och Elisabeth Eleonora Hasselgren. Fadern var född i Lund 1832, och kom till Göteborg 1855 via Stockholm. Redan före 1842 kom den danske klensmeden Peder Rasmusen till Göteborg. Han var född 1816 i Helsinge i Danmark, och startade en verkstad på Spannmålsgatan. Den blev ursprunget till E A Rosengrens kassaskåpsfabrik. Rasmusen flyttade 1863 sin verkstad från Spannmålsgatan 18 till Sillgatan 53. Man tillverkade främst dyrk- och brandsäkra kassaskåp samt decimalvågar. År 1880 avled Rasmusen, och verkstaden övertogs av hans änka Maria, född Lindberg samt sonen Jöns Rasmusen (född 1848). Edvin Albert Rosengren anställdes i början av 1880-talet, med Jöns Rasmusen som chef och läromästare.

E A Rosengrens Kassaskåpsfabrik[redigera | redigera wikitext]

Änkan Rasmusen sålde 1886 verkstaden till Rosengren som då grundade E A Rosengrens Kassaskåpsfabrik.[1] 1887 började Rosengren annonsera i Göteborgs adress- och industrikalendrar att han var hovslagare samt tillverkade alla slags vagnar, byggnadsmaterial, lås, grindar av smidesjärn. Verkstaden flyttades 1890 från Sillgatan 53 till lokaler i Kronhusgatan 34, en trevånings fastighet som man förvärvat. Företaget fortsatte expandera och lokalerna blev snart för små. Man beslöt då att flytta sin tillverkning till nyuppförda fabrikslokaler i Backa sockenHisingen. Flytten skedde 1905, då fabriken hade 70 anställda.[2]

Förutom kassaskåp började företaget snart tillverka fler produkter, som kassavalvsdörrar och större värdeskåp. Grundaren Rosengren erhöll en guldmedalj på Stockholmsutställningen 1897. Några år senare började man även att exportera sina produkter. År 1938 sysselsattes 250 arbetare.[3][4] Vid Rosengrens död 1910 övertogs verksamheten av ett aktiebolag, E. A. Rosengrens Kassaskåpsfabriks AB, med 350 000 kronor i aktiekapital, vilket 1913 nedsattes till 225 000 kronor.

År 1959 skedde en företagssammanslagning, i vilken ingick AB CTC, E. A. Rosengrens AB och AB Husqvarna Borstfabrik. Rosengrens fick däri ett aktiekapital på 5 miljoner kronor. Verkställande direktör blev Rosengrens Erik Håkansson. Omsättningen 1925 för Rosengrens var 1 miljon kronor, vid slutet av 1930-talet 3,5 miljoner, vid mitten av 1950-talet 16 miljoner och 26 miljoner kronor år 1960 med 550 anställda.[5] En ny fabrik byggdes vid Backaplan som senare blev B&W och idag är Coop Forum.

År 1994 köptes företaget av Gunnebo[6] och ingår numera i Gunnebo Nordic AB.[7] Varumärket Rosengrens finns fortfarande kvar.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter
  1. ^ www.rosengrens.com/se/about/history/Pages/default.aspx
  2. ^ GP, 20 juni 1965, "Ett hundraårsminne."
  3. ^ Göteborgs historia - , (1996), s. 250
  4. ^ Göteborgs historia - Näringsliv och samhällsutveckling : Från industristad till tjänstestad 1920-1995, universitetslektor Kent Olsson, Stockholm 1996 ISBN 91-88384-59-4, s. 119
  5. ^ Antalet anställda arbetare anges i en källa till: 1910=101; 1920=129; 1930=207; 1940=208 samt 1965=350. GP, 20 juni 1965, "Ett hundraårsminne."
  6. ^ http://www.gunnebo.se/NR/exeres/2F00C2CC-E643-42F0-AFBF-49CAB1DE40A2.htm
  7. ^ http://www.gunnebo.se/NR/exeres/40692444-E724-4B1C-A30A-0605D6078417.htm
Källor
  • EA Rosengrens webbplats: Bakgrund, läst 2008-06-24
  • Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962, del I:I, Göteborg 1863-1913, professor Artur Attman, utgiven av Göteborgs stadsfullmäktige, Göteborg 1963, s. 132
  • Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962, del I:2, Göteborg 1913-1962, [Näringsliv och ekonomisk utveckling], professor Artur Attman, utgiven av Göteborgs stadsfullmäktige, Göteborg 1963, s. 21, 76

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Johansson, P.-O. (1971). Rosengrens - arbetsplatsen som försvann: en sociologisk undersökning. Göteborg: Svenska metallindustriarbetareförbundet, avdelning 41. Libris 696571 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]