Ebba Asp-Andersson

Från Wikipedia

Ebba Gertrud Kristina Asp-Andersson, född 27 september 1892 i Sölvesborgs stadsförsamling, Blekinge län, död 26 februari 1983 i Sölvesborg[1], var en svensk folkskollärare och sömmerska.[2][3]

Hon var politiskt engagerad i Folkpartiet under stora delar av sitt liv, och var engagerad i fredsfrågor, frihetsfrågor, för jämställdhet och i nykterhetsrörelsen. 1979 publicerades hennes självbiografiska verk Träpärlor.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Asp-Andersson var dotter till snickaren och industriarbetaren Per Johan Asp och hans hustru Sofia. 1931 gifte hon sig med fjärdingsmannen E O Andersson.[3]

Eva Helen Ulvros skriver om Asp-Andersson i sitt verk Kvinnors röster, och skildrar där hur Asp-Andersson ville bli mer än sömmerska, och drömde om att bli en folkskollärare. Genom studier vid Brunnsviks folkhögskola och vidareutbildning på lärarinneseminariet i Kalmar kunde hon realisera sin dröm. Hon studerade även vid Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad.[4] Efter att ha tagit sin lärarinneexamen arbetade hon i Stora Sundby och Öja i 25 år, innan hon flyttade till Köping, där hon var lärare från 1947 fram till och med sin pensionering.[5]

Ulvros beskriver också hur Asp-Andersson förlorade sin son i en flygolycka, samt hur hon lurades in på ett ålderdomshem, anmälde den som lurade henne, fick rätt av Justitieombudsmannen och flyttade in i en egen etta med kokvrå.[4]

Politiskt engagemang[redigera | redigera wikitext]

Asp-Andersson var under stora delar av sitt liv politiskt engagerad, i huvudsak för Folkpartiet. Hon var aktiv debattör i Vestmanlands Läns Tidning, och skrev mycket om frihetsfrågor och maktmissbruk.[5] Hon var även engagerad i jämställdhetsfrågor, i likhet med sin moder som under 1910-talet var med och grundade Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Västerås. 1976 skrev hon en insändare om löneskillnader mellan män och kvinnor, där hon uppmanade kvinnor till engagemang i frågan:[6]

”Medsystrar! Ännu återstår mycket att göra. Räta på nacken!”[6]

Utöver sitt politiska engagemang var hon engagerad i IOGT-NTO, Vita bandet och Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet.[5]

1979 skrev hon det självbiografiska verket Träpärlor, utgivet på Lindfors förlag i Köping.[7]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges Dödbok SDB 1830-2020, USB, Version 8, Sveriges Släktforskarförbund (2020).
  2. ^ ”Bibliotek Mellansjö katalog › Auktoritetssökning › Asp-Andersson, Ebba, 1892-1983 (Personal Name)”. bibliotekmellansjo.se. https://bibliotekmellansjo.se/cgi-bin/koha/opac-authoritiesdetail.pl?authid=51743. Läst 30 juli 2020. 
  3. ^ [a b] Haettner Aurelius, Eva (1991). Kvinnors självbiografier och dagböcker i Sverige 1650-1989 : en bibliografi. ISBN 978-91-7966-171-7. https://libris.kb.se/bib/8377551. Läst 30 juli 2020 
  4. ^ [a b] Knutson, Ulrika (8 augusti 2016). ”Fascinerande om kvinnors liv förr”. gp.se. http://www.gp.se/1.3546467. Läst 30 juli 2020. 
  5. ^ [a b c] ”Svenska Dagbladets historiska arkiv”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/arkiv/1983-10-17/22. Läst 30 juli 2020. 
  6. ^ [a b] Ulvros, Eva Helen (15 april 2016). ”Räta på nacken!”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2016-04-15/rata-pa-nacken. Läst 30 juli 2020. 
  7. ^ Asp-Andersson, Ebba (1979). Träpärlor. Lindfors. ISBN 978-91-7268-102-6. http://libris.kb.se/bib/7630330. Läst 30 juli 2020