Ebba Eriksdotter (Vasa)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ebba Eriksdotter (Vasa)
Personfakta
Född omkring 1490
Död 22 november 1549 i Vreta kloster
Dödsorsak pesten
Begravd 30 november 1549 i Linköpings domkyrka
Släkt
Frälse/adelsätt Vasa
Far Erik Karlsson (Vasa), död 1491
Mor Anna Karlsdotter (Vinstorpaätten), död 1552
Släktingar Hon var kung Gustav Vasas syssling och svärmor
Familj
Make/maka Erik Abrahamsson (Leijonhufvud), död 1520
Barn Margareta, Sveriges drottning 1536-1551
Vapensköld

Ebba Eriksdotter (Vasa), född omkring 1490, död 22 november 1549 i Vreta kloster, Östergötland, var en svensk adelsdam och kung Gustav Vasas syssling samt andra svärmor, såsom mor till drottning Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud).

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Ebba föddes som yngsta dotter till Anna Karlsdotter (Vinstorpaätten) och riksrådet tillika hövitsmannen Erik Karlsson (Vasa). Gift 18 januari 1512 i Söderköping, Sankt Laurentii, Östergötland, med riddaren och riksrådet Erik Abrahamsson (Leijonhufvud). Hon blev änka då maken avrättades vid Stockholms blodbad 1520.

Ebba blev kungens svärmor år 1536. Hon fick många fördelar i denna ställning. Bland annat kunde hon med kungens hjälp dra nytta av reformen 1527, då flera gods som tidigare hade donerats av hennes släkt till kyrkan kunde införas under hennes personliga ägorätt; kungen hjälpte henne också i en ägorättstvist med Kristian II av Danmark angående några gods. De första åren då hennes dotter var drottning bodde Ebba vid svenska hovet, där hon sades ha utövat stort inflytande (dock ej i politiska frågor): det sades att kungen inte vågade säga emot henne. I egenskap av monarkens svärmor fick hon liksom hennes familj och släkt en del ceremoniella uppgifter vid hovet. Vid hennes barnbarn prinsessan Cecilias dop gick hon i procession strax efter sin dotter drottning Margareta, som ledsagades av hennes son Abraham och hennes svärson Gustav, eskorterad av två manliga medlemmar av adeln. Hon fick också ofta ansvaret för kungabarnen under Margaretas resor i landet: våren 1540 reste kungaparet till exempel till Älvsborg och lämnade kungabarnen i Ebbas vård på Örebro slott. Ebba ska ha varit den som ofta anlitades vid sådana tillfällen förutom Kristina Gyllenstierna och Margaretas kusin och namne Margareta, samt trotjänaren Brigitta Lars Anderssons.

Ebba förblev katolik hela sitt liv och drog sig så småningom tillbaka till Vreta kloster, som åtnjöt hennes beskydd under den pågående svenska reformationen - kungen gav klostret i gåva till henne 1536. Här avled hon av pesten 1549.[1]

Ebba är begravd i Linköpings domkyrka och har hedrats med en ståtlig gravtumba.

Barn:

  1. Abraham (1512- 1556)
  2. Birgitta (1514 - 1572)
  3. Anna
  4. Margareta (1516 - 1551)
  5. Anna, gift Bielke (1517-1540)
  6. Sten (1518 - 1568)
  7. Märta (1520 - 1584)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Äldre svenska frälsesläkter, band II häfte 1, Stockholm 2001
  • Signum svenska kulturhistoria: Renässansen (2005)
  • Herman Lindqvist: Historien om alla Sveriges drottningar (2006)
  • Karin Tegenborg Falkdalen (2010). Vasadöttrarna (utgåva 2). Falun: Historiska Media. ISBN 978-91-85873-87-6
  • Tegenborg Falkdalen, Karin, Vasadrottningen: en biografi över Katarina Stenbock 1535-1621, Historiska media, Lund, 2015

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ernst Westerberg: Svenska drottningar J.A. Lindblads förlag Uppsala (1916) sid.25